Min underbara katt Börje fick somna in akut den 2 november 2009. Ett år har gått och jag mår fortfarande inte alls bra. Såret har läkt och blivit ett ärr som alltid kommer att finns i mitt hjärta. Jag saknar din gosiga päls, din kropp på min kudde. Min pappa dog nyligen 84 år gammal. Det var en naturligare förlust. Hoppas morfar Willy har mött dig nu Börje.  Vi ses vid Regnbågsbron en gång min lille pojke. Varför skulle du bli så sjuk? Katten Bella saknar dig med trots ni bråkade alltid.

Men kan inte fatta att det trots allt gått ett år. Känns som om det var igår jag satt här på golvet med dig och grät, för jag förstod nog vad dagen skulle innebära.

Livet blir sig aldrig riktigt likt. Aldrig lika skimrande roligt och fint.

Men du var en del jag alltid kommer att minnas med djupaste kärlek, Börje.

Din mamma Forever