Vad ska vi göra?
Nu är vår katt uppfunnen en bra bit från vår lägenhet där han hade utnämnt en man och kvinnas hus till sin nya anhalt. Jag har nämligen teorin att han på sin färd har stannat till hos många människor pga hans utomordentliga tillstånd. Han hade varit borta i nästan 2 månader när vi fick tillbaka honom. Jag tror att han letade tillbaka till sitt gamla hem.
Han var i så bra skick när han kom att jag tror att det är omöjligt att han kan ha varit själv utan mat, vatten och omsorg under hela sin resa.
Bakgrundshistorian är att vår lilla Taz började sitt liv som lägenhetskatt och bodde så i 1,5 år. När ägaren gick igenom sin skilsmässa och hamnade på behandlingshem fick Taz bo hos hennes föräldrar som bor i hus och där blev han utekatt.
Nu är livet uppordnat för ägaren och hon tog tillbaka Taz till hennes nya lägenhet 1,5 år senare där han också kan gå ut men då rymde han. Han kom in och åt ett par gånger men en dag kom han inte tillbaka. Men nu är han återfunnen (tack vare hans chip!).
Problemet är att han verkligen HATAR katterna i sitt nya hem. Han har levt hela sitt liv som ensamkatt. Hunden går bra och vi har honom instängd i sovrummet (där vi spenderar nästan all vår tid) med oss och hunden.
Han står vid fönstet och SKRIKER hela tiden. Han vill bara ut! Det är ju inte möjligt i nuläget och jag vet inte om det någonsin kommer att bli möjligt. Det är ett så stort dilemma alltihop för man vill ju inte låsa in honom heller.
Jag vill ha råd och tips på hur vi ska göra med honom när det gäller hur han ska få gå ut. Vi har redan en bra plan på hur vi ska vänja honom vid de andra katterna. Men tänk om han rymmer igen?
Han har varit hos oss nu i 2 dagar, är sällskaplig, mysig och matglad. Taz är 3 år gammal och en kastrerad hankatt. Vi har 3 andra katter här (vi bor 3 pers i denna lägenhet) som är 2 vuxna honor (en kastrerad) och en okastrerad ungkatthane som är väldigt snäll på alla sätt. Han skulle aldrig få för sig att reta upp Taz eller vara elak mot honom så något revirtänk hos honom har inte infunnit sig. Han kan ev. inte ens hunnit bli könsmogen.
Så snälla hjälp oss att ge Taz ett så bra liv här som möjligt! Han tvivs inte med att bara vara innekatt!
Är det inga avelskatter du har så skulle jag rekomendera att kastrera din unga hane och hona först. Kastrater samsas mycket bättre.
Har ni balkong kan ni ju näta in den o då kan han o de andra vistas där ibland. Har ni trädgård kanske en utegård kan fungera? Samt ta med honom ut på selpromenader.
Många utekatter har vant sig att bli innekatter men ibland är det tyvärr omöjligt.
Jag hoppas ni hittar ett sätt som får honom att trivas o bli en harmonisk katt=)
Madeleine, ägd och uppfostrad av fem pälsklingar!
S*Luddhuvet´z
Det är inte våra katter så vi har ingenting att säga till om :( Jag har försökt övertala vår rumskompis men hon bara skjuter upp det och säger att hon ska göra det.. otroligt frustrerande.
Ja, balkongen skulle vi faktiskt kunna näta in. Jag provade att ta med honom ut i sele och han blev helt tokig och ville bara fly iväg från mig.. men det tar kanske tid att vänja honom vid det.
Jag vill ju helst inte att han ska vara innekatt, speciellt inte då han trivs så bra som utekatt och uppenbart vill ut. Känns inte som att han någonsin kommer att trivas inne..
Önskar det fanns något sätt att få honom att kunna gå ut men vilja komma tillbaka.
Vi bor på andra våningen och funderade på att bygga en "kattrappa" från fönstret ner till marken så att han lättare kan signalera när han vill gå in, alternativt alltid ha det fönstret öppet. Nu är det ju lite svårt eftersom vi måste vara hemma för att katterna ska kunna gå in och även svårt för dom att signalera att dom vill gå in. Man sitter ju inte alltid bredvid ett öppet fönster och hör deras jamanden.
Tänkte att det kanske var en av anledningarna till att han tyckte det var jobbigt att bo här.. men jag vet som sagt inte. Jag har ingen tidigare erfarenhet av utekatter, jag har alltid haft innekatter.
Starta ny diskussion