ja, det är okej att avliva en katt.

tycker dock inte det är okej att avliva en katt som är frisk, go och glad av anledningar som att man ska ut och resa, eller någon blivit allergisk. det är vidrigt och borde vara förbjudet.

Tycker också det är okej att avliva en katt om den verkligen inte mår bra. Jag har blivit tvungen till det och det är ett tungt beslut.

När jag provat allt annat och inget fungerar.. Avlivning är ok för mig som en sista väg ut när allt annat misslyckats..

(Givetvis ska inte katten lida under försöken att förbättra det som är fel. Det är väl bäst att skriva det klart och tydligt, även om det för mig är en självklarhet.)

När katten är sjuk o det finns inget mer att göra för den.. så den ska slippa lida mer.kan inte tänka mig att avliva mina katter på nåt annat sätt än hos veterinären

avliva katten ska man göra om den lider. psykiskt eller fysiskt… men det ska man inte göra fören man har varit hos vetrinären och provat alla möjligheterna för katten.

sen kan jag tycka det är ok att avliva en gammal katt om kanske dens bästa kompis har gått bort, istället för att låta den vara hemma ensam och deppa.

men jag tycker INTE det är okey att avliva en katt bara för att man inte hittar någon kattvakt för att man ska på semester eller man ska flytta till någon lägenhet som man inte får ha pälsdjur

För mig är det okej att avliva när katten är sjuk och man inte kan göra mer för den. Självklart sker eventuella avlivningar hos veterinär..

Tyvärr så väljer många att avliva sina katter (oftast huskatter) istället för att ge dem veterinärvård för att det är billigast

Så en veterinärvårds-försäkring borde alla katter ha!

När katten är sjuk och det går inte att göra någonting åt det. Och då menar jag något katten lider av. 

Sen finns det alltid situationer där det är svårt att avgöra om det är värt att kämpa eller inte. I vissa situationer låter nog många människor det gå för långt för att rädda sin pälskling. Men med hjälp av veterinär kan man nog oftast i alla fall få råd om vad som är bäst. Vilka odds det finns. Så får man helt enkelt försöka ta rätt beslut.

Sen är jag väldigt tveksam till vad jag tänker om riktigt skygga hemlösa katter. Alltså dom som är vilda i princip. Jag tror i alla fall det är fel sätt att hålla dom inne månad efter månad efter månad när det inte sker några framsteg. 
Såg på tv nån gång en som jobbat med en skygg katt hur länge som helst. Och det var inga större framsteg, om ens något. Då känns det inte bäst för katten. Men avliva kanske inte är den enda utvägen. Kastrera och ha som stallkatt kanske kan funka då. Men hur det funkar med en sån skygg katt vet jag inte.

Kort och gott så måste man alltid försöka se kattens bästa. Försöka lista ut vad som är bäst för katten. Men blir katten sjuk så ska man ju gå till veterinär. Man tar inte utvägen att avliva direkt.

Sen pga allergi är inte okej. Katten valde inte att få flytta in. Så då får man göra allt man kan för att katten ska få ett nytt hem.

Vet en som avlivade sin katt för att den började kissa inne. Jag hann inte ens ge mina råd. För jag garanterat att jag kunde ha hjälpt. Tyvärr var det min sambos kompis…och han var lite väl snabb på att avliva kissen. 

Nu blev det ett långt och förvirrande inlägg. Men det är svårt att veta vart man ska börja..och sluta.

#7 vi hade en katt som kissade inne förut.. och i flera månader försökte jag och min sambo klura ut vad felet var… och till sist kom vi fram till det att hon trivdes inte.. för vi hade  två katter innan vi fick henne(en kompis katt) och hon trivdes inte med dom andra två  för hon ville ha oss mäniskor för sig själv.

kompisen som vi fick henne av tyckte vi skulle avliva henne. men vi gjorde så att vi sålde henne som ensam katt och det var lösningen!:)

Enligt min filosofi avlivar man en katt om den är svårt sjuk och inget mera går att göra eller behandlingar som krävs bedöms vara för krävande och därmed inhumana för katten under rådande omständigheter. Avlivning är ett beslut man tar tillsammans med veterinären.

Att t.ex generellt anse att alla katthemskatter med avvikande beteenden ska avlivas är enligt min mening att gå på tok för långt och har knappast något att göra med att höja kattens status.

Vi som jobbar med hemlösa katter vet av erfarenhet att många hittekatter visar ett vad man kanske kan kalla "avvikande beteende" i början. Jag skulle nog vilja vända på steken och istället kalla det ett normalt beteende på en onormal situation. Dessa katter har nämligen varit utsatta för extrem stress under sin tid som hemlösa. Det här beteendet försvinner dock i 98 fall av 100 med lite tid och tålamod. Jag tycker det är en viktig uppgift att ge dem livet tillbaka - inte att ta det ifrån dem.

Jag har flyttat en massa gånger, och jag har haft ex som som jag separerat ifrån.

Jag har hela tiden haft djur, katt, kanin, hund osv, och det har aldrig funnits på världskartan att djuren ska ut vare sig pga ny relation eller vid ett avslut av en sådan.

Så jag har lite svårt att se de som avlivar för att de ska flytta ihop med pojkvännen som hatar katthår…

Men hur gör man vid sådana här extrema situationer?

När min första son föddes fick vi bo på sjukhus i en månad. Katterna jag hade då fick mer eller mindre sitta ensamma i lägenheten under den tiden.

Ja de hade ju tillsyn av både mig och andra såklart, så de blev ju inte helt lämnade. Men detta strider ändå emot mina egna principer mot vad som är god djurhållning.

Nu visste jag ju att detta var en begränsad tidsperiod. Men vad gör man när sjukdom eller olycka slår till oväntat och man faktiskt inte vet när man får komma hem?

Man ser ju inne på hittekatter lite då och då om katter som sitter ensamma i lägenheter för att deras ägare har dött, är på sjukhus osv, och ingen kan ta katten. Är det okej att avliva katten då? Eller ska den sitta i lägenheten ensam med tillsyn kanske varannan dag, i, ja "hur länge som helst"?

När min pappa dog för många år sedan hade han två katter. Unga friska katter som precis börjat sitt liv. Jag ville ha dessa katter, men fick inte. Kan tillägga att jag bodde själv och hade mycket väl kunnat ta dem.

Men nu var det en annan som såg till att de blev skjutna illa kvickt. De var ju bara billiga huskatter som var utekatter. Inget att bry sig i och utekatter går ju aaaaaaaldrig att få som innekatter.

Alltså, två friska unga fina katter, som hade ett väntade hem, men där ansåg en annan person att de inte var värda den chansen och lät dem dö istället. Där går min gräns för vad som är okej.

Skulle aldrig kunna avliva en frisk katt. Avlivning är något man tar till om katten är så sjuk att den antingen inte kommer att bli frisk, eller där behandlingen är så krävande och långdragen så det blir en plåga för katten. Jag har avlivat en katt en gång och då p.g.a sjukdom. Beslutet var ett av dom svåraste beslut jag någonsin tagit. Trots att jag vet att det inte gick att göra mer så kommer ofta frågorna "kunde jag ha gjort något mer " Det enda jag ångrar är att jag nog skulle satt stopp lite tidigare i försöken att rädda honom. Var nog så sista tiden att jag inte förde kampen i första hand för katten utan för min egen skull.

Har levt i situationer där jag har haft katter och folk som inte accepterar dom eller katthår. Och då har det varit folket som har rykt.

Hade en inneboende en gång, denne visste om att jag då hade 2 katter, vilket säger sig självt medföljer katthår. Trotts allergi hos personen valde denna att flytta in. Började gnälla, klaga och tjata om att jag skulle " göra mig av med " mina katter. Den jag gjorde mig av med var min inneboende.

För mig skulle det inte spela någon roll om det var en vän, inneboende, partner etc. Ingen skulle kunna få mig att välja bort några fyrfotade vänner. Alla vet att jag har katt, alla vet att det finns katthår kan dom inte acceptera det behöver dom varken bli min vän, partner eller inneboende. Katterna är våra bäbisar….och vem skulle välja bort sitt barn för någon annan skull?

När allt annat misslyckats är avlivning en sista utväg.

Glömmer inte när jag för några år sedan hade en kompis som skulle flytta. Hon tyckte det var bättre att avliva sin katt än att omplacera, bara för att hon inte kunne vara säker på den fick det bra ett nytt ställe (och det ska sägas att det var utan ens att försöka!)

Samma ursäkt hade en annan bekännt som avlivade sin häst.

Med andra ord menar många att det är helt okej att avliva helt friska djur, för att de inte tror det går att hitta ett lika "underbart" hem till dem som de redan har .

Jag antar att alla ni som anser att friska djur inte ska avlivas är vegetarianer… Eller vill ni bara äta kött från sjuka djur som slaktats?

Och jag står fortfarande fast vid min åsikt att katter med störda beteenden i många fall mår bättre av att avlivas än att omplaceras. Jag kan inte se nyttan med att hålla på att tämja rädda vildkatter (eller för all del djursamlares rädda "tamkatter"). jag kan inte se hur man höjer kattens status genom att katthemmen är överhopade med katter som söker nya hem. Det FINNS INTE bra hem till alla katter hur gärna man än vill det!

(märk väl att mina egna katter har avlivats pga ålder o sjukdom)

Jag tycker att man ska ta ställning vid varje enskilt fall. Vissa katter är väldigt bundna till sin husse/matte och dessa kan mycket väl fara illa av omplaceringen i sig, då bör avlivning finnas med som ett av alternativen. Vissa katter älskar alla, självklart ska man omplacera dem!

#14

Nepp. Är absolut inte vegetarian, men jag äter inte katt. Vare sig frisk eller sjuk.

#14 Fast det är väl lite skillnad på att döda friska djur för kött än att döda friska djur utan nån större anledning? Dom två sakerna går ju inte riktigt att jämföra.

Skaffar man ett djur så skaffar man sig ett ansvar. Blir man allergisk gör man allt för att katten ska få ett nytt bra hem.
Ska man flytta dit man inte kan ta med sig katten så fixar man ett nytt hem till katten.
Blir katten sjuk tar man den till veterinären för att undersöka vad som är fel, man avlivar ju inte bara inte direkt.

#16 - varför är det inte jämförbart? Båda djuren är friska som avlivas, båda är djur som ägaren har ansvar för.

I djurägaransvaret anser jag att det ingår att också kunna fatta beslut om avlivning när detta behövs eller är lämpligt. Har man en katt som tycker väldigt illa om främmande människor så kanske avlivning är mer humant för den än att omplaceras till någon den inte känner.

Sen finns, som sagt, alla de friska vildkatter som inte har någon ägare, är det i alla lägen rätt att utsätta dem för en oerhörd stress bara för att de ska bli tama och kunna vara sällskapskatter åt oss människor? Mitt svar på den frågan är nej.

#17

Det är inte jämförbart i och med att en köttko tex föds upp för att ätas. Så är det inte med en katt! Inte i Sverige i alla fall.. Ser du verkligen inte den skillnaden?

Där var inte något med att katten inte gillade främlingar. De trodde bara inte att någon kunne erbjuda katten ett bättre hem än dem (fast jag tror närmare det var frågan om att det var lättare att avliva än att annonsera).

Vidr. hästen hade tjejen tröttnat på den då hon hade nått den ålder där pojkar blev mer spännande. Istället för att hitta ett bra hem där hästen kunne få bli t ex sällskapshäst (den var inte helt ung längre) valde hon avlivning.

Jag menar inte det är att ta ansvar att avliva så snart man tröttnar på sina (mentalt och fysiskt friska) djur eller för att det är den lättaste/billigaste utväg. Dock finns där också raka motsatsen där folk gör vad som hellst för att hålla liv i ett verkligen sjukt djur av egoistiska skäl, och där avlivning hade varit ett bättre alternativ.

#17 Men det är väl en viss skillnad när det djur som fötts upp till kött avlivas än när ett friskt sällskapsdjur avlivas.

Jo men då är frågan vilken anledning det skulle finnas att man måste ha bort sin katt. Och det går oftast alltid hitta en annan utväg än att avliva.

#20 m.fl

Nej, jag förstår verkligen inte varför det är skillnad, varför det skulle vara värre att avliva ett sällskapsdjur än att avliva ko, gris eller får. Är det värre att avliva ett djur bara för att man inte äter upp det? Förklara gärna för mig varför, det är skillnad, inte bara att det är det.

Lite konstig frågeställning, även om den är viktig. Men skullle man ha den på hundar eller hästar till exempel? Tyvärr visar det på vilken låg status katter har. Jag hör aldrig att man avlivar sällskapsfåglar eller andra djur av samma anledning som man "tvingas" avliva katter. Det finns alldeles för många katter som nte har hem. Därför bör man tänka till flera gånger innan man skaffar katt. Att man sedan ser dem som slit och slängvaror är hemskt. De ska avlivas när de är gamla och mycket sjuka inte annars.

#21 en katt kelar vi med, den spinner och är tillgiven…  en ko/gris/får bor i ladugården och är i hagen för att äta sig mätt och belåten.. och  dom flesta  ladugårdsdjuren visst dom är snälla och trevliga på sitt sätt men dom är mest intresserad av mat.

jag tycker att skillnaden är att man umgås och blir mer/lättare fäst vid sällskapsdjuren, så därför är det antagligen svårare mer ledsamt om man ska säga farväl till tex avlivning…

det är min åsikt..

Enligt mig är det okej att avliva en katt som är svår sjuk och det inte går att göra något mer åt sjukdomen. Jag tycker att avlivning av friska djurt bör förbjudas.

#23 har bott på landet och haft får som var tillgivna och inte alls bara var intresserade av mat.

Sluta mata en katt så drar den, det är ett väldigt ego djur

Med detta menar jag inte att de ska avlivas hur som helst utan riktig anledning. menar bara att vi har olika synsätt på djur i olika länder. I indien är kor heliga, här är de mat. i vissa länder äter man katter och hundar, här är de sällskap.

Jag tycker att den enda riktiga skillnaden är att att avlivandet av slaktdjur tjänar ett syfte (dvs mat till oss), medan det inte finns någon direkt nytta i att avliva ett sällskapsdjur.

Sen om man tycker det är "värre" att avliva ett sällskapsdjur är ju upp till var och en. Alla har rätt till sin åsikt. Jag personligen är inte rädd för döden, och tycker inte nödvändigtvis att avlivning är något "hemskt" (även om jag för den skull givetvis inte skulle avliva husdjur till höger och vänster…)

Däremot håller jag inte riktigt med #23…  Jag tar inte lätt på något liv och uppskattar alla mina djur, oavsett hur "keliga" dom är och oavsett om dom bor inne med mig eller i ett stall.
Jag blir lika ledsen om det är min katt som ska avlivas eller mitt favorit-får som går till slakt. Jag respekterar och älskar båda djuren lika mycket och tycker inte att det ena är värt mer än det andra.

Håller med #25 ovan, för övrigt.:)

#25 hahaha.. när jag var liten så var jag medlem på en 4h-gård, så jag vet mycket väl vad du menar med att tex får kan  vara lika tillgivna:) dom hade tex 2 grisar där och dom ville bara hoppa upp i knät på en och ville att man skulle klia dom

det jag skrev försökte jag bara säga vad jag tyckte skillnaden var mellan dom där olika sorters djuren..

#27 hihi , det hade sett ut

egentligen är det ju ingen skillnad på djur på landet och våra husdjur. det enda är att vi valt att ta in katten tex och inte fåren.

#28 dom fattade aldrig att dom inte var små kultingar längre:P och sen varje vår blev det lamm och shillingar<3 sååå söööta dom är … sen brukade 4h- medlemmarna, asså barnen gå ut och gå me getterna och fåren.. det var tider det

#29 Jo de är roliga.

Mitt får som jag fick jag rida runt på när jag var liten. Tråkigt egentligen att de blir kött av djuren sedan. de är verkligen trevliga djur.

#30 rida på får? det har jag aldrig hört talas om men vi brukade hoppa med getterna kommer jag ihåg^^

#31 jodå, men sen blev man för stor. 
Va kul att hoppa med getter

#21 För mig är skillnaden att om man dödar för mat så är det ett slags syfte. Att avliva en katt för att man själv måste flytta fyller inget syfte.

Man väljer själv vad man gör. Man väljer själv om man skaffar katt och då ska man kämpa vad som än händer för att kattens liv ska få fortsätta trots att man själv kanske inte kan ha kvar katten av olika anledningar.

Dock kan jag tycka att köttkonsumtionen börjar vara väldigt överdriven, men det är en annan diskussion. (Nu äter inte jag kött längre, och tycker att fler borde välja den vägen. Eller åtminstone skära ner rejält på kött.)

Så det finns en stor skillnad. Dock säger jag inte att det är värre eller bättre. 

Men jag ser verkligen inte hur det kan vara okej att avliva ett friskt djur bara pga att man själv blir allergisk, eller att man måste flytta eller någon annan kanske ännu sämre anledning.

Sen spelar det ingen roll vilken sorts djur det handlar om. Folk kan ju faktiskt ha alla möjliga djur som sällskap och som inte föds upp till mat. Det är väl lika illa att dom avlivas helt utan anledning.

#33 jag håller med dig att man ska ha en bra anledning oavsett vilket djur man avlivar. man måste se till djurets bästa vilket djur det än handlar om. jag tycker alla djur är lika mycket värda oavsett om det är en gris eller en katt.

#21 skillnaden är ganska stor.. kor, grisar etc är boskap medan katter, hundar etc är sällskapsdjur som lever tätt ihop med oss människor..

fast du kanske har en kossa i sängen på nätterna?

#35 - men det är fortfarande djur… man ska ju ha respekt för "ett liv" har det ju tjatats om. Är kossornas, grisarnas och fårens liv mindre värda än katternas? Eller ska de skylla sig själva som föddes som får, kor eller grisar som ska födas upp för att ätas upp?

Hästarna då? Dem har man inte i sängen heller! Men de är likförbenat livsmedelsproducerande djur och många av dem hamnar i köttproduktion när de lämnar jordelivet.

Eller är det möjligen så att Ni som tycker att katterna är mer värda tycker det just för att ni har dem hemma i sängen och att ni inte har någon relation till korna som ni äter upp? Tror ni att ni hade resonerat annorlunda om ni hade bott på en gård på landet med uppfödning av diverse djur som betar i hagarna och sen går till slakt för köttproduktion? (för jo, jag lovar, man får relationer med alla sina djur, oavsett om det gnäggar, jamar, skäller, grymtar, råmar eller kacklar…)

nej, jag ser fortfarande inte skillnaden. varför skulle vissa djurs liv vara mer/mindre värda än andra? Jag har fortfarande inte fått något bra svar på det!

Jag äter kött, men jag skulle nog ha betydligt svårare för det om de var boskap på min gård.

Även om jag tex hade grisar enbart för att de skulle bli mat, så skulle jag få en relation till dem endå, så det hade nog slutat med att de vart sällskapsgrisar istället ;)

#36 alla liv är självklart lika mycket värda men faktum är att boskap avlas och slaktas för att has till mat…

jag hade inte reagerat annorlunda om jag bott på en gård med boskap… när jag var liten födde mina föräldrar upp kaniner för slakt… vi syskon gosade med och döpte ungarna, men var samtidigt medvetna om att när de blev stora skulle vi äta upp dem.. och jag måste faktiskt säja att kaningryta är bland det godaste man kan äta

även i naturen äter djuren varandra. det är naturens gång…

Har också haft egna kalvar och grisar man fött upp och sedan ätit. Visst får man en relation till dessa men samtidigt är man medveten om varför man har dem. Skulle inte finnas många djur om alla vore vegetarianer vilket skulle bli följden om man vore logisk. Men jag håller med om hyckleriet med olika djursorter, slutar väl med att man slutar med kött helt och hållet. Kyckling har jag svårt för där är ju inte djurhållningen den bästa heller. I Thailand äter man hellre hönor än kycklingar. Visst det blir långkok men mycket godare.

#36 Men ingen har sagt att liven är mer eller mindre värda? Bara att det finns en skillnad. 

Som jag skrev i slutet av mitt svar. Det spelar ingen roll vilket djur det handlar om. Men man avlivar ju inte ett friskt djur bara för att.

#40 - men VAD är skillnaden? Varför är det väre att avliva en frisk katt än en frisk ko? För att man ska äta upp kossan?

#41 ta och läs igenom mitt svar #33. Så får vi se om du kan förstå hur jag menar.

Sen kan jag tillägga att alla kan inte bli vegetarianer. Och då äter dom det dom behöver. Precis som djuren skulle ha gjort.
MEN djur ska inte dödas "bara för att". Är katten, kossan, grisen eller hästen sjuk så tar man den till veterinär. Blir man allergisk ser man till att hitta en lösning på det hela osv. (spelar INGEN roll vilken sorts djur det är)

Man tar inte avlivning som första bästa vägen ut så fort det problem för en själv. 

Sen kan jag tycka att många människor äter mer kött än som behövs. Fler djur dör än vad som egentligen behövs. Men som sagt, det är en annan diskussion som kanske inte riktigt hör hit.

#42 - så det är okej om avlivningen har ett syfte? Är det bara köttproduktion eller för att förkorta lidandet för sjuka djur som är godkända syften?

Om vi då ska hårddra det, är det då även fel att avliva råttor och möss?

Ja, jag provocerar kanske en aning och det är för att få Er att tänka efter, för det är ingen direkt logik i det resonemang som många för i det här ämnet…

#43 Jag säger inte att det är okej. Jag säger bara att det finns en skillnad.

Man kan ju själv göra valet om man vill äta kött eller inte. Jag har gjort mitt val. Men jag ser ändå skillnaden med att avliva ett djur utan något syfte alls än att avliva ett djur som fötts upp till att bli kött. 

Som sagt, ett frisk djur oberoende vilken art så är det fel att avliva "bara för att". 

När jag bor i hus kommer jag att ha grisar som sällskapsdjur och dom kommer vara lika värda som mina kissar.

#44 - kan ett acceptabelt syfte vara att minska "överskott" av ett djurslag? Katter (ffa vildkatter), råttor, rådjur, vargar (kontroversiellt, ja - vissa anser att de är för många), flugor? Är det mer acceptabelt för vissa djurslag än andra? Varför?

#45 måste säga att du har väldigt bra synpunkter. Det borde inte vara värre att ta bort en katt än en gris. Man skjuter ju av älgar tex  för att de blir för många men ej katter som är 100000 som ej har hem.

Nog kan man fundera lite även om avskjutning kanske inte är första alternativet. men man behandlar verkligen djur olika.

#45 Ja oj hur ska man formulera ett svar till det. Det är en fråga där det är svårt att täcka allt. Vissa djur är ju fridlysta osv.

Vissa djur kan behöva hjälp med att minska överskottet eftersom människorna la sig i för länge sen. Skulle vi sluta nu skulle det antagligen inte bli så bra till en början. 
Däremot tycker jag många är lite väl skjutglada. Som t.ex när det gäller vargarna som absolut inte är för många.

Nu har jag inget intresse i jakt och har heller ingen koll på vilka djur som aktivt minskas överskottet av.Men jag gissar att många av dessa djuren används till kött också. Så det hör väl lite till den frågan också.

Men om det är mer acceptabelt med vissa djur eller ej vet jag inte riktigt om man kan säga. Jag tänker inte riktigt som dom flesta runt mig gör. I byn där jag växte upp fanns det en grupp med rådjur, tror dom var 4. En i byn sköt då det minsta djuret bara för att. Totalt meningslöst även om han fick det. Men det var fel tycker jag.

Så det där beror nog helt på vem man frågar vad som är acceptabelt eller ej. Jag tycker ju inte man ska döda mer än nödvändigt för att överleva. Blir jag hotad av ett djur så kommer jag ju försvara mig. Även om det bara gäller en liten mygga. Får man problem med råttor eller möss i huset så är det väl klart att man måste få göra något åt saken.

Men sen är det även svårt, för det andra kan tycka är för mycket och ett problem så behöver inte nån annan tycka det. Så det är en svår fråga du ställer och man kan få väldigt många olika svar.

Men det känns som att vi börjar gå väldigt OT eftersom grundfrågan i tråden var "När är det okej för dig att avliva en katt?"

Men jag kan ju svara på det där med vildkatter som jag är väldigt fundersam över hur man ska lösa det. Men jag är inte så säker på att avlivning är det första man ska ta till. Men det finns de katter som är i så dåligt skick och som fått stå ut med så mycket så att det är snällast att låta dom få somna in.
Sen tror jag att innan det ens är någon idé att börja försöka göra något rejält mot alla hemlösa kissar så behövs det bättre lagstiftning så det inte bara återgår till samma situation igen.

Men människan har skapat det problemet som finns. Så då tycker jag man måste tänka på grunden hur det kunde hända. Inte börja skjuta ihjäl en massa katter innan man ens tänkt på varför situationen har blivit som den är. Det är ju som att ta bort symptomen utan att bota sjukdomen eller hur man nu ska uttrycka det.

jag tycker inte man har rätt att döda nåt djur överhuvudtaget.. vi människor är inga gudar som har rätt att bestämma över liv o död.

*46 Det är ändå skillnad på älgar o katter. Älgarna har varit ute i skogen hela tiden men det e som sagt vi människor som leker gudar o tycker att vi ska bestämma hur många älgar det får finnas samma med vargar o andra vilda djur, de var här först men när människan flyttade dit så var djuren i vägen.. de 100 000 hemlösa katterna beror på att människor e såna jubelidioter o inte fattar att man inte kan ha okastrerade katter ute eller att man inte kan bara skaffa en söt kattunge som man sen bara slänger ut när man tröttnat…

Jag kan bara stå för mig o mina katter men jag skulle aldrig avliva dem pga att de e jobbiga eller jag blivit sjuk av dem..så länge de e friska ska de få leva hos mig eller nån annan.. Sen vad andra gör får stå för dem o det visar bara vilken sorts människa de e…

#48 - det är möjligen människan som har medverkat till att det finns 100.000 hemlösa katter, men blir det bättre om man låter bli att ställa det tillrätta? Eller tror du att det kommer rätta till sig med automatik? Vad är din lösning på problemet? Vad ska man göra med alla dessa katter och hur ska man förhindra att de blir fler?

#47 - grundfrågan i tråden var "när är det okej att avliva en katt" och den är en följd av en annan tråd som spårade ur, där någon förfasade sig över att det fanns människor som kunde tänka sig att avliva friska katter. För att svara på när det är okej behöver man ju veta varför katter avlivas. Själva grundfrågan är väl egentligen vilken inställning man har till avlivning. Vissa anser att liv är heligt och ska räddas till varje pris. Fast somliga med denna inställning är ganska inkonsekventa och tycker att det bara gäller vissa djur, alternativt har helt enkelt inte tänkt efter fullt ut.

#49 Jo jag förstår att du drar upp det också. För många anser att katter kanske är det enda liv som är värt att rädda till varje pris. 
Det är inte första gången den här frågan har dykt upp. T.ex när ett katthem brann ner och många katter smet ut. Då fanns det en räv i närheten och det fanns dom som tyckte att räven skulle skjutas innan den skulle hinna döda alla hemlösa kissar som smitit. Det fanns alltså de som tyckte att katternas liv var värt mer än rävens liv. 

men det blir väldigt brett om man ska börja diskutera alla djur. Även vilda.

Men om jag ska återgå till katter så skulle jag verkligen få vilja höra en bra anledning till varför en fullt frisk katt ska avlivas. En bra anledning som gör att det skulle vara okej. 
För jag kan inte komma på nån som gör att det är helt okej.

#48 absolut är det människans fel att katter har blivit vilda och förökar sig med otrolig fart och då är det ju människan som måste göra något åt det. Oavsett om det är TNR(i första hand) avskjutning eller vad det nu kan vara. Det finns inte hem till 100000 katter och därför kan jag tyvärr inte se varför det skulle vara mer synd att några katter dör än något annat djur.
jag tror vi förmänskligar våra husdjur, jag tror inte en katt märker någon större skillnad om du tar den till veterinären för att kastrera eller avliva. Den somnar helt enkelt.

*49 inte skjuta dem iallafall.  vadå möljigen medverkat?? det ÄR människan som gjort att det finns hemlösa katter.. hur tror du annars de finns i naturen.. Här i Sverige har vi iallafall inte vildkatter..Hade jag haft lösningen så hade det inte funnits hemlösa katter o hade folk tagit sitt ansvar nån ***** gång så hade det inte heller funnits några hemlösa katter..Människors attityder behöver förbättras o det rejält.. o du som tycker om att jämföra .. alla dessa hemlösa både barn o vuxna ska man skjuta dem med för att de inte har det beteendet som passar i samhället??

Jag tycker o det e min åsikt att folk slutar avla på sina katter (huskatter o raskatter) o köper katterna från katthemmen istället. o sen får politikerna vakna o ge pengar till katthemmen.. detta e Sveriges problem o då tycker jag att alla ska vara med o försöka lösa det

Ger dem en chans istället för att rynka på näsan o säga det e inte sånt beteende jag inte vill ha hos en katt..då e det bättre att döda. man kan förändra en katts beteende.. o det enda som behövs e lite kattkunskap, Massa KÄRLEK o TÅLAMOD. Jag vet för jag har 2 fd hemlösa o 1 köpt katt med beteendeproblem..Det har varit en jobbig resa men nu efter flera år så har jag äntligen fått det beteendet jag vill ha.. Hade de hamnat hos nån annan som skitit i vilket så hade de säkert varit döda nu..

#51 men vad ger det att börja skjuta katterna när problemet inte är löst?

#53 hur ska problemet lösas tycker du? Alla katter kan inte tas in, finns inte hem. Alla katter kan inte kastreras, finns inte pengar. Folk är tröga som 17 och fattar inte att en okastrerad katt som de släpper ut kommer bli med eller göra ungar.

Dessa vilda katter förökar sig jättefort. Det kommer vara det dubbla i antal snart ju.

#54 Jag tror det behövs en bättre lagstiftning först. Att katter som ska gå ute ska vara kastrerade t.ex. Lag på idmärkning så att man vet vem som äger katten.

Sen tror jag ju tyvärr att en hel del katter kommer att måsta avlivas för att hela problemet ska kunna lösas. Men att man då först faktiskt låter de katter som är illa avmagrade, sjuka osv få somna in.

Problemet är att oavsett om vi skjuter, tar hand om katter, har TNR projekt osv. så löser vi problemet åt de som ställt till det. Hårdare lagstiftning  med straff för de som inte kastrerar eller märker sina djur, eller släpper de lösa. Mer information och  utbildning i skolorna är det som jag tror kan ge långsiktiga resultat, till slut. Vanvård ska uppmärksammas och anmälas. Sen måste relationerna mellan olika åsikter respekteras så en seriös debatt kan föras.

Jag tycker att det är okej att avliva en katt om den har nån obotlig sjukdom eller en sjukdom som tar lång tid att bota.

Eller en allvarligt skadad katt (från bilolyckor etc.).

Tycker att det är hemskt att avliva en frisk katt bara för att man ska resa länge eller så.

Om man har ett husdjur så ska man ha råd till att t.ex. ha den på ett pensionat eller nåt.

För att röra om i grytan lite mer :

Boskaps djur är det "okej" att slakta för de fyller ett syfte, de ska göra oss mätta och glada.

Om jag blir allergisk mot mitt djur, då borde det väl vara "okej" att avliva det djuret också, för det fyller då syftet att jag får ha min hälsa kvar?

__________________________

En anna fråga jag har, är VEM avgör när det är rätt att avliva?

Om jag avlivar min hund av någon anledning, ska då "alla" ha rätten att ha en åsikt om detta var rätt eller fel? Ska jag bli hängd för detta då? Det som är det rätta för mig behöver ju inte nödvändigtvis inte vara det rätta för någon annan?

Eller ska jag ha någon skyldighet att skriva ut hela mitt privatliv på nätet för att rättfärdiga mitt handlande som väldigt många kräver?

#58 För mig handlade i alla fall den diskussionen inte om att det var okej bara för att det fanns ett syfte. Snarare att det fanns en skillnad mellan att avliva ett friskt sällskapsdjur som skaffats just till sällskap än att avliva ett boskapsdjur som fötts upp till kött.

Så jag tycker inte det är okej att man avlivar sitt djur om man själv blir allergisk. Man vet om den risken när man skaffar djuret. Och det finns andra lösningar än att avliva.

Det går inte att säga vem som avgör när det är rätt att avliva. Men ett fullt friskt djur borde inte få avlivas.

Och avlivar man sitt djur och skriver om det på ett forum på nätet får man nog räkna med att folk kommer att fråga saker. Och beroende på orsaken får man nog räkna med att folk har en åsikt. 

Sen finns det ju anledningar som inte många kommer vara överens om alls. Knepiga fall där djuret kanske har en sjukdom, men kommer behöva medicin resten av sitt liv. Vissa tycker det är snällare att djuret får somna in, andra tycker det är värt att kämpa vidare.

Sen finns det situationer då jag tror dom flesta skulle vara överens. Ett exempel. Jag vet en som avlivade sin hund eftersom den inte var en tillräckligt bra jakthund. Hunden fick inte bli 1 år ens.

Sen när det gäller sjukdomar kan ju veterinärer ofta ge råd vad som är bäst.

och jag är emot avlivning av friska djur, men har bestämt, att skulle jag dö, så får mina katter följa mig. Då är väl jag också lite fel i min tankegång?

#59

Nu var inte mitt inlägg riktat emot dig personligen, utan mer allmänt. Visst tycker jag att man ska försöka omplacera om det går. Men vad gör man om man blir akut allergisk tex, och inte har tiden att omplacera?

Inga möjligheter till pensionat finns eller plats på katthem. Ingen anhörig/vän kan ställa upp.

#60

Jag vet fler som tänker lika som dig. Till viss del kan jag hålla med dig.

Skulle jag dö och ha djur kvar, så skulle jag nog vilja att de som gick att omplacera skulle få den chansen, men jag är ändå inte helt främmande för att ta bort dem heller.

Skulle katterna vara tex 16-18 år så tycker jag inte de ska flytta och börja om igen.

#61 Nä det förstod jag. 

Det blir en svår situation. Men jag skulle tro att man har maximal otur om alla lösningar skulle vara omöjliga.

Och det brukar väl vanligen inte bli superakut om man har kunnat ha katt ett tag. Så då kan det säkert hjälpa med medicin och liknande.

Men hotas en egen hälsa och det funkar inte med nåt pensionat, eller katthem och ingen anhörig eller annan person i hela sverige som kan ta katten så har man väl tyvärr inget större val.

Men då tror jag som sagt att man har maximal otur om det inte går att fixa något alls.

och det är väl något man bör fundera över innan man skaffar djur också.

Jag tycker det är upp till ägaren att besluta vad h*n gör med sitt djur. Andra kan ha åsikter men det är inte de som avgör… Som ägare känner man sitt djur bäst och är därmed mest lämpad att avgöra vad som kan/ska göras…

Visst finns det dem som avlivar utan att undersöka alternativ men jag tror och hoppas att det inte är allt för många…

#58 det har jag redan gjort i ett annat fall men jag är hatad av vissa endå trots att jag ej kunde göra mera, så visst är det många andra som lägger sig i och säger hur man ska göra. Men jag tror ändå man vet bäst när man bor med djuret i fråga.

Tycker endast att man ska avliva katten om den är sjuk, gammal, skadad osv inte en frisk, levnadsglad katt som kan leva många bra år tilL!

Intressant tråd!

Jag har en regel när det gäller avlivning av mina djur: De avlivas när det är bäst för dem, inte för min eller någon annans skull, oavsett anledning (har tex flyttat ifrån en sambo och avlutat ett annnat förhållande pga deras kattallergi).

Men jag skulle heller aldrig låta bli att avliva ett djur för min skull, för att jag vill ha mitt djur kvar…

Exakt var mina gränser går är svårt att säga i förväg, men behandling av ett sjukt/skadat djur skulle endast göras om konvalecenstiden inte är för lång/lidandet under tiden inte för stort/prognosen för ett gott fortsatt liv är god.

Min tröskel är ganska låg när det gäller avlivning av sjuka djur. Delvis beror det på att jag i mitt yrke ser alldeles för många djur som skall behandlas "in absurdum" trots en i många fall väldigt dålig prognos. Jag har avgett ett löfte till mig själv och mina djur att aldrig bli så självisk, egoistisk och okänslig för hur djuret i fråga mår, och det har jag för avsikt att hålla.

En annan anledning är att min erfarenhet säger mig att de flesta (inklusive jag själv tidigare) oftast, i efterhand känner att de väntat för länge. Hör det ofta från olika håll och det har dykt upp längre upp i denna tråd också, däremot hör jag väldigt sällan någon som anser sig ha gett upp för tidigt…

Som en tredje del beror det på att jag anser att djuren har en fördel i att kunna få lov att somna in innan det har gått för långt och med lite värdighet kvar. En del av att älska är att våga släppa taget och vara osjälvisk…

Hoppas att jag själv får ett snabbt slut, med värdigheten kvar när den dagen kommer. Skulle gärna gå till veterinären och få en spruta om jag fick, när det är dags

#66, men åh vad bra, jag slipper skriva själv för du skrev ganska precis som jag också tänker och tycker i den här frågan.

#67 Vilken klok människa du måste vara

Jag tycker det är OK att avliva både friska och sjuka katter. Allt beror på omständigheterna. Vilka alternativ finns?

Ingen situation är den andra lik.

Tycker jag att det är en gräslig syn på katten som djur när folk avlivar dem bara för att de ska på semester? Ja, men hellre att de avlivar katten (och helst inte skaffar en ny) än att de slumpar bort katten eller bara släpper ut den.

Om min son drabbas av anafylakisk chock pga. kattallergi och jag inte hittar hem till mina katter, avlivar jag dem då? Jepp. Jag hoppas jag aldrig hamnar i situationen.

Håller med både #66 och #69. Bra skrivet.

#49 mfl skrivna av AnnaLundin. Jag tycker du verkar ha en oerhört sund inställning.

----

Jag antar att jag kommer bli mordhotad för det jag nu tänker skriva men gör det ändå.

Jag tycker det är ok att avliva alla djur (som inte är utrotningshotade) när det är lämpligt för människorna som äger djuret. Eller när djuret är en olägenhet för andra människor än ägaren.

Jag anser att så länge du har ett djur i din vård har du ett stort ansvar för att se till att djuret mår bra och om/när du väljer att avliva ditt djur skall det ske på ett sätt som inte är stressande eller plågsamt.

Vissa här verkar anse att allt liv är heligt och värt lika mycket, det tycker jag verkar logiskt även om jag själv inte håller med. Men det finns andra som anser att man kan avliva vissa djur som är uppfödda för att bli mat men att det inte är ok att avliva en katt på grund av att SYFTET med en katt är att de skall vara sällskap.

Om man verkligen menar detta så borde man ju anse att det är helt ok att skaffa kattungar i syfte att se dem växa upp och att de är gulliga, för att sedan avliva dem när de man tröttnat - då är ju syftet uppnått.

Jag tycker det är skrämmande att så många anser att katter är heliga samtidigt som det är ok att avliva en ko/gris/rådjur.Om syftet är avgörande skulle det ju vara ok att föda upp djur för att plåga dem, så länge man från början hade den planen. Och det tycker jag verkligen inte att det är.

----

Jag tycker det är väldigt synd att alla som verkligen bryr sig om katter samlas på ett ställe och skrämmer bort "normala" kattägare genom att vara helt fanatiska. "Vanliga" kattägare har så mycket att lära av er, men man känner sig inte speciellt välkommen på sådana här ställen. Då skapas en polarisering som knappast är bra för någon, allra minst katterna som går miste om mer kunniga ägare.

#71 så du tycker alltså det är helt okej att avliva sitt sällskapsdjur för att man t.ex åker på semester? 

Jag vet inte om nån anser att det är mer okej att avliva ett djur för kött. Men tycker man inte det kan man lätt göra ett val om kroppen tillåter.
Jag tycker inte det är mer okej, men det är en skillnad motför att avliva ett friskt djur helt utan en vettig anledning. Och det är det enda jag säger, att det finns en skillnad.

Det är väl inget direkt syfte att skaffa kattungar för att se dom växa upp och för att dom är gulliga heller? Speciellt inte när man avlar utan att ens testa något. För då tänker man enbart på sig själv och inte katternas bästa.

Och samma sak om man t.ex åker på semester, eller ska flytta till ett nytt ställe där man inte kan ta med sig katten. Då fixar man nytt hem till katten innan. Man måste ju tänka på katten och inte avliva för att det passar människan bäst.

När man skaffar en katt får man vara beredd på att katten lever 20 år. Men vissa verkar inte ens kunna se längre än typ 6 månader konstigt nog.

Vad exakt är så fantatiskt i den här tråden som skrämmer bort "normala" kattägare?

Ja, man tänker sig ju för närt man skaffar baran? ÄVen om det inte är  juridiskt ansvar hela livet, så är det ju moraliskt? eller, kastar man iväg ungar på samma glada vis? Du är inte liten och söt längre, du ska bort…..

#72 Ja, jag tycker att det är helt ok att avliva sitt sällskapsdjur för att man t.ex åker på semester. Dock har jag svårt att förstå en person som skulle göra så. Att lägga ner massa tid och pengar på ett djur för att sedan bara göra sig av med det verkar inte förståndigt eller vettigt.

Jag skulle själv aldrig göra det, men inte för det eventuella djurets skull utan för min och övriga personers som är fästa vid djuret.

Du skrev: "Man måste ju tänka på katten och inte avliva för att det passar människan bäst." Det är just här våra åsikter skiljer sig åt, jag anser att det är just precis så det är - att man kan avliva katterna för at det passar människan bäst.

Angående aveln - Ingen människa skaffar kattungar/kattunge för katternas skull utan för sin egen. Det är ens mänskliga behov som gör att man föder upp katter. 

"När man skaffar en katt får man vara beredd på att katten lever 20 år."

- Ja, om man inte avlivar den innan dess så kan en katt leva så länge.

Det jag tror skrämmer "normala" människor är just att det är en ganska extrem och ovanlig syn på djur att de inte får tex avlivas och att de skall skötas på ett väldigt speciellt sätt, de allra flesta kattägare har en betydligt mer avslappnad attityd till sina/sitt husdjur.

#73 Jag gissar att du menar barn (när du skrev baran). Jag anser att det är väldigt stor skillnad på människor och djur och därmed barn och kattungar. Därför tänker jag inte alls på samma sätt när jag väljer att skaffa ett barn som när jag väljer att skaffa en katt.

Jag vill påpeka att det är stor skillnad att förstå att någon avlivar sitt djur för den ena eller andra orsaken och att tycka att det är fel att göra det. Sedan associerar man ju ofta vidare och om en person lättvindigt gör sig av med ett djur för att man skall på semester eller liknande är det lätt att tänka att personen inte bryr sig särskilt mycket och därför antagligen inte heller har brytt sig särskilt mycket om sitt djur under tiden det har levt.

alla har åsikter i denna tråden o det får man ju ha. men jag kommer aldrig att tycka samma som vissa i denna tråden o de kommer aldrig att tycka samma som jag.. mina katter har tur som hamnat hos mig o inte hos nån av dem som tycker att det e ok att avliva för att åka på ex semester. stackars de katterna.. Jag förstår helt ärligt inte varför vissa skaffar djur överhuvudtaget. jag e inte fanatiskt o tycker att katterna ska leva till vilket pris som helst men jag respekterar att ett liv e ett liv oavsett om det e en människa eller ett djur..Jag älskar mina katter otroligt mycket o jag anser att alla katter förtjänar att leva..om de inte e sjuka o lider

Men hörrni, HUR VANLIGT är det egentligen att katter avlivas för att ägarna åker på semester? Ser man till svaren i denna och förra tråden så verkar det ju som att det är var och varannan katt so avlivas av den orsaken. Själv har jag aldrig hört talas om någon sådan (i min egen bekantskapskrets, där det finns och har funnits MÅNGA kattägare genom åren).

Det kan ju faktiskt vara så att det finns någon annan bakomliggande orsak också (t.ex en smygande sjukdom) och den planerade semestertrippen blir det som gör att man sätter punkt och gör slag i saken. Sjukdomar som gör katten gradvis sämre är ju svårare att veta när man ska dra sitt streck och sätta stopp. Då kan ju semesterresan vara det som gör att man fattar sitt beslut, som sagt.

Oavsett vars man står i den här frågan tycker jag att folk är alldeles för rädda för döden. En katt lider knappast av att avlivas, det är ju slutet på eventuellt lidande. Säger inte därmed att t ex mord är ok (eftersom många här är snabba på att dra paralleller människa-djur) men nej, jag själv är inte rädd för den dag mitt liv tar slut. Människor i allmänhet gör så stor sak av döden, men att dö är naturligt, vissa dör tidigare än andra men en dag står vi alla där.

Och… att säga att man "leker gud" för att man avlivar ett friskt djur… tja, vi leker ju faktiskt gud redan långt före det, i och med att vi föder upp, fostrar och håller katterna som våra husdjur. Fast de flesta tycker att det är mer ok att påbörja ett kattliv än att avsluta det. (Och ännu fler tycker det är ok att med veterinärvårdens hjälp klamra sig fast vid ett liv som borde få avslutas med värdighet…)

Som Dumbledore sa, death is but the next great adventure.

#74 usch jag blir ärligt ledsen av det du skriver.
Så jag ska inte ens försöka svara på det där, för det blir bara fel då.
Men jag kan ju säga att jag är stolt fanatiker om det innebär att bry sig så pass mycket om katters liv att jag inte avlivar förrän det är för kattens bästa. Alltså om katten är sjuk och lider.

#76 tragiskt nog så händer det. För vissa har inte katten tillräckligt stort värde mer än att finnas till så länge det behagar en själv..

#77 Fast det är väl ännu värre att hålla på att föda upp eller köpa djur och sen även döda det friska djuret bara för att.
Visst, katten kommer inte lida av att avlivas, men den är värd att få leva ett fullt liv så länge den är frisk och mår bra.

Kan väl säga att det förekommer att friska uttjänta avelsdjur avlivas enbart för att ge plats åt nya avelsdjur också…..

#74 Kan bara skriva att jag är väldigt glad att jag inte är katt hemma hos dig..  

Den dagen man skaffar ett husdjur tar man på sig ett väldigt stort ansvar. (Seriösa människor gör det iaf..) Och klarar man inte av att ta hand om ett djur kanske man inte ska skaffa ett. Här hemma är katterna familjemedlemmar inte "bara katter". Skaffar jag katt är jag ta mig f*n skyldig att ge katten ett värdigt liv!

#79  Förvånar mig inte ett dugg.. men sånt talas det tyst om.

MAn skaffar inte djur om man inte kan ta hand om dem även under semestern. OCh jag likställer djur med barn. De är värnlösa. Djur är ännu mer värnlösa än barn.

#82  Så man ska ta hand om dem även under semestern,, alltså inte åka bort alls med kattvakter? Och barn, hujeda mig för att ha barnvakt!

Jo, jag vet att tråden handlar om avlivning, men när jag läser ditt inlägg så verkar det som att man alltid ska ta hand om dem.

Men du menar väl kanske att man måste se till att de kan tas omhand även under semestern.. hoppas jag ialla fall.

#83 antagligen det du nämner sist.

Idag avlivade jag en till synes fullt frisk och funktionsduglig mygga. Enda syftet till detta var att den irriterade mig och försökte suga blod från mig. 

Ett liv mot lite besvärande klåda. Fair trade?

Eller var det ett utslag av ren och skär ondska?

mvh
Stevo

#85 nja… en mygga dömer du till döden även om du låter den suga blod och flyga iväg då den bara flyger för att lägga sina ägg och sen dör…  så det kanske är humanare att ge den en snabb död

#78 Jag tycker det är väldigt bra att man bryr sig precis så mycket som du gör och inte avlivar förrän det är för kattens bästa, vilket för dig innebär när katten är sjuk och/eller lider. Jag vill påpeka att jag inte tycker att man skall avliva katter (eller andra djur) till höger och vänster.

#80 Jag håller fullständigt med dig om: "Den dagen man skaffar ett husdjur tar man på sig ett väldigt stort ansvar. (Seriösa människor gör det iaf..) Och klarar man inte av att ta hand om ett djur kanske man inte ska skaffa ett."

(gissar att vi kanske har olika uppfattningar om exakt vad det är att klara av att ta hand om ett djur, men jag håller helt med dig i den formuleringen)

För mig är dock inte katten/katterna fullvärdiga familjemedlemmar, skulle jag välja mellan ett djur och mina barns välfärd skulle djuret inte få stanna.

Det sista håller jag dock fullständigt med dig om: "Skaffar jag katt är jag ta mig f*n skyldig att ge katten ett värdigt liv!" Jag tycker också man är skyldig att ge djuret ett värdigt liv och en värdig död den dagen det är dags för det.

#86 Alla människor och djur kommer dö förr eller senare och de flesta individer kommer under tiden uppleva jobbiga skaer så det kanske egentligen är mer "snällt" att avliva allt och alla  på en gång. =)

Allmänt om ämnet:

Min poäng är inte att man bör avliva djur hursomhelst. Inte heller att jag själv skulle göra det. Jag har aldrig behövt fatta det beslutet själv vilket jag är glad för.

Det är bara att jag inte tycker att det behöver vara fel att avliva ett djur oavsett anledningen. Dock har jag mycket svårt att förstå en person som skulle göra det.

Det finns alldeles för många katter, katter som ingen kan ta hand om då anser jag att det är bättre att avliva så många att de som är kvar kan ha det bra. Alla som frivilligt lägger ner massa arbete på att ta hand om djur i nöd gör ett fantastiskt arbete, men jag tror att det hade vart bättre för många av katterna att avlivas istället för att kastreras och släppas ut och matas i en koloni tex.

Precis som någon annan nämnde tror jag att mängden katter sänker deras status. Det gör att människor blir irriterade och bara vill att de skall försvinna (nu menar jag de som inte har eller gillar katter). Detsamma gäller tex hundar, jag är inte en hundmänniska och jag kan bli oerhört irriterad när folk inte tar hand om hundbajset och det är bajs på gator eller att man slänger hundbajspåsar i buskar och dylikt, en annan sak som bidrar till mitt ogillande är folk som inte har sina hundar kopplade och tycker att det är ok att djuren får springa fram till barn och/eller skrämma fåglar och dylikt. Eftersom jag inte har nåt konkret att vända irritationen mot blir det en allmän irritation mot hundar och deras ägare som skapas. Det blev lite långt utlägg där, men poängen är att vill man att människor i gemen skall få större respekt för djuren så är det viktigt att djuren inte skapar obehag för omgivningen.

Jag har aldrig behövt välja mellan ett djur och något annat i mitt liv (som har varit viktigt) men jag tror att skulle jag hamna i en situation där det är mycket olämpligt att ta med en katt tex till en ny plats (som för mig tex skulle kunna vara att katten skulle behöva vara innekatt) så skulle jag kunna tänka mig att avliva katten. Jag skulle troligen försöka omplacera den till någon som jag visste skulle kunna ta hand om den väl och som den trivdes med men om jag inte skulle kunna hitta någon så skulle jag mycket väl kunna tänka mig en avlivning, nu talar jag om principen, antagligen är jag för blöthjärtad för att klara av att göra det.

Sedan måste jag också tala om att jag inte riktigt har kommit i kontakt med problemt med katter och att det finns för många katter. Här där jag bor finns det rätt mycket katter, men jag har aldrig sett en skabbig katt som verkat undernärd och eller som verkat må dåligt. Jag vill gärna tro att problemet med sommarkatter inte är så stort nuförtiden som det kanske var på 60-70talet, men jag vet att jag antagligen har fel.

Om nu någon fortfarande skulle få för sig att ha en sommarkatt tycker jag det är under all kritik och fullständigt oacceptabelt.

Jag är inte sådan att jag kan läsa djurs tankar och känslor så därför kan jag bara gå på den erfarenhet jag har och de värderingar jag har och de säger mig att det inte är värdigt ett djur att omplaceras generellt. Ja det finns säkert många tillfällen det kan fungera jättebra med en omplacering men jag tror inte att man alltid skall föredra en omplacering framför en avlivning. Om djuret riskerar att dra skada av en omplacering ser jag det inte som ett stort steg att välja avlivning.

Angående jämförelsen mellan olika livs värde; För mig är det ingen skillnad på djur och djur, en gris, en ko eller en katt. Jag anser att alla djur skall skötas väl när de lever och slaktas/avlivas på ett stressfritt och smärtfritt sätt. Så länge dessa kriterier är uppfyllda anser jag inte det är fel att avliva en katt eller att äta kött. Djurhållningen är dock alltför ofta under all kritik.

Katter är ju individer, en del vantrivs när de omplaceras, men kan blomma upp i nytt hem. Har själv sett hur katter som vantrivts i ett katthem vaknat till liv efter att ha fått ett nytt hem. Även motsatta förhållanden har jag upplevt. Katter som har haft det bra i ett katthem som fått beteendestörningar när de kommit till ett hem. Kissat i soffor och liknande.

Slutsatsen är som många här varit inne på att alla situationer är olika.

Det fanatiska består i att bara för att någon lyckats med en/några katter så är deras metod den bästa. Man vet bäst hur andra ska göra på andra sidan Sverige och vissa personers andrahands uppgifter ses som fakta. Det är inte heller säkert att det är fakta det baseras på, snarare att man tolkar fakta till sin egen fördel

Redigerat då gammalt groll på andra sajter inte hör hemma här. / Imasy

Visst är det viktigt att diskutera saker, men det återkommer liknande provokativa trådar både här och på hittekatter. Tyvärr finns det inte så många andra sidor heller. Samma nick som här dyker ju upp på katter.nu till exempel.

Det är okej att avliva en sjuk/skadad katt som antingen inte kan bli frisk eller där det som krävs för att katten MÖJLIGEN kan bli frisk är för påfrestande för katten och gör att den får lida i onödan.

En katt som har beteendestörning/-problem ska först och främst absolut undersökas grundligt och noggrant av en duktig veterinär för att utesluta att det är något fysiskt fel på katten, innan man ens tänker på avlivning.

Det ska ALLTID vara kattens bästa man har för ögonen när man beslutar om avlivning. Inte sitt eget som ägare, oavsett om det bästa för ägaren eller avlivning för att slippa den jobbiga katten eller om det är ägaren som vägrar släppa taget om en väldigt sjuk/skadad katt som lider.

#83. att  fixa en pålitlig kattvakt, hysa IN PÅ PENSIONAT, ta med på semestern är fullt godtagbart för mig. Då tar man hand om sitt djur. Man lämnar ju kanske även sina barn till farmoroch farfar ellermormor morfar eller på kollo. det är att ta ansvar för sina små. Men att avliva för att man hoppsan vi ska på semester, det är inte för mig en godtagbar orsak

Att katter alltid ska jämföras med barn..? Det är lite löjligt tycker jag.

Att lämna sina barn stadigt till mor/farföräldrar för att dagis är stängt eller för att de är bra att ha då arbetstider inte stämmer, mm det är inte för mig att ta ansvar.  Då kan man själv ta ledigt. Man lämnar inte barnet på kollo. Om denne själv vill åka, så är det kanske ok.

Men där blev det helt OT!

#91, Varför skulle det vara bättre att lämna ungen på dagis, än hos mormor/farmor menar du..? Hänger inte med.

Jag tycker det är okej att avliva en katt som är sjuk och som inte går att bota. Tex diabetes eller likande sjukdom där dom inte får någon livsglädje kvar. Eller om det är en sjukdom eller skada där läkeprossecesn och vägen tillbaka är för lång och lidande, då tycker jag att man bör väga vad som är snällast mot katten.

Sen tycker jag en situation till. Tänk er att senariot är såhär en person har haft en katt sen den var kattunge. Nu är katten 15 år och kattens ägare går bort eller blir så sjuk att den inte kan ta hand om katten. Då tycker jag det är snällare att låta katten somna in än att omplacera den. Jag kan bara tänka mig stressen och förvirringen katten kommer känna när den helt plötsligt inte får vara med sin älskade matte eller husse mer.

#92  Det jag menar är att far/morföräldrar faktiskt har gjort sitt med barnuppfostran, så att ta för givet att de ska ta hand om barnen tycker ialla fall jag är fel. Sedan om de vill ta barnen då och då är en annan sak. Men inte för att dagis är stängt, lägga sina scheman efter att de kan ta barnen mm..

Det finns de som tycker att, jo men imorgon är farmor ledig från sitt jobb och då kan hon gott ta hand om sonen då dagis är stängt.. eller sjuk.

Men nu överger jag denna diskussion, då det är totalt OT i denna tråd,men tänkte att du skulle få svar på hur jag tänker.

#94, Aha, då är jag med! Jag tänkte nästan att du menade så, men jag kände mig lite tröög tidigare, haha. Tack för förklaringen.

#95