Jag tycker det låter väldigt tråkigt för en kattunge att behöva bli utkörd utan att förstå varför?

Våra katter får inte vara i sovrummet så dörren dit är alltid stängd. Samt att jag stänger dörren till kontoret när vi människor inte där. Och så har vi en mini-liten hall som vi har en hög grind ut till, för att vi inte vill ha djuren vid ytterdörren. Jag tycker att det känns bäst att sätta upp en tydlig avgränsning om man inte vill att katten ska vara i ett rum istället för att försöka köra bort den.

Jag hade en grind på ca 80 cm i form av en spånskiva (samma som jag hade för barnen när de var små) men hon hoppade över den efter bara nån timme hemma hos oss, innan hon ens vågade hoppa upp på vår kökssoffa. Hursomhelst så hade jag den grinden de första två veckorna och tog bort den för några dagar sedan eftersom hon ändå bara hoppar över den.

Och jo jag kan hålla med om att det känns lite hårt, alternativet blir kanske att hon inte kan vara i köket heller, jag hade bara tyckt att det hade vart roligt om hon klarat det eftersom vi i princip alltid är i köket på dagarna.

Jag är uppväxt i samma hus och våra katter har alltid bara fått vara i de rummen som hon nu får vara i och inte köket och det har inte vart några problem, dock känner jag att det hade vart gott för henne att vara med oss mer.

Jag får se hur det utvecklas, tyvärr river hon ganska mycket på möblerna så fort hon kommer in i vardagsrummet (tygsoffor och fåtöljer) vilket gör att jag inte riktigt vill låta detta ta för lång tid.

Hon vet väldigt tydligt var gränsen går, så länge jag står i närheten går hon fram till tröskeln och sätter sig och tittar, så själva regeln har hon nog hajat, problemet är bara att få henne att följa den.

Gör en nätdörr, inte så svårt som du tror. Köp  hyvlat virke 1*2 tum och vinklar på järnhandeln. Sen kan du köpa en bit kycklingnät och häfta fast bara. Myggnät funkar inte. Kolla min nätdörr, men den är  förstärkt numera med kycklingnät

en bild till

Vi har en grind på 104 cm och ingenting i närheten som det går att hoppa från och det funkar bra här i alla fall, fast vi har två apungar till katter  Jag kan tänka mig att det blir mer frestande att försöka hoppa över om det finns något lockande på andra sidan. Skulle vi till exempel sätta upp en grind till sovrummet istället för en dörr skulle vi säkert ha dem där inne på en gång. Sen kan ni ju öppna allt eftersom till rum det går bra i när ni är med.

Försök sätta upp dörrar istället? Då kan ni gå in och ut och ta med katten när hon får och så vidare men stänga när ni vill. Det går ju att göra egna enklare dörrar med bara en träram och ett nät om man inte vill ha/har råd med en vanlig dörr. Och se till att hon har tillräckligt med aktivering i de rum hon ska vara i. Mysiga sovplatser, roliga leksaker, kanske något med godis/mat i. Kanske hon skulle behöva en kompis också?

Nätdörren var ingen dum idé, skall fundera på hur jag skulle kunna genomföra det praktiskt. I sitt ena rum har hon alla våra skor som hon gömmer sig i/bakom och sin låda, mellan det och det andra rummet finns ingen dörr så hon kan inte råka stänga ut sig från lådan, i det andra rummet har hon sina matskålar, ett fönster (numera utan växter i ) och en utefåtölj (http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/50058376) som hon älskar att klösa och riva i, dessutom har hon en tygkorg med kudde i och massa råttor och pärlhalsband som min dotter gjort till henne, jag tror inte hon blir uttråkad, om hon bara är trött och fått leka mycket på dagen. (totalt är detta cirka 25 kvadratmeter). Dessa kan man stänga om och här är hon på nätterna. Köket är sedan i anslutning till dessa rum och ytterligare ungefär lika stort.

Allt verkade så enkelt när man inte var vuxen och hade ansvaret för katten själv, detta är min första katt som jag har helt ansvar för själv, mina tidigare katter har liksom min mamma fått ha huvudansvaret för. Jag har velat skaffa mig katt sedan jag flyttade hemifrån men först bodde jag i lägenhet på andra våningen och sedan fick jag barn och ville vänta tills dess att de var så stora att de inte skulle göra en katt illa.

Jag är svag för henne och skulle nästan vilja låta henne vara i hela huset när hon slutat klösa på möblerna, men dealen med min man ser ut sådan för att katten skulle få komma, dessutom så är det det där med allergier…

Nej, en nätdörr eller liknande kan bli kanon! Min sambo håller just nu på att klura på en han ska bygga åt grannen, hon har väldigt högst i tak där dörren ska vara, får se va det blir i slutänden.

Vissa katter är jobbigare än andra när det gäller att klösa där man inte ska. Vår ena katt kan klösa på soffan någon sällan gång ibland men då behöver man bara säga hans namn och så går han direkt till klöspelaren bredvid istället. Den andra är mycket svårare, han har över 10 olika klösställen vi erbjudit honom men väljer ändå helst en dörrkarm i hallen  Har funderat på att smörja in den med citron och se om det avskräcker. Men i allmänhet är det bra att ha klösmöjliheter i olika format och höjd. Många katter vill stå och sträcka ut sig när de klöser och då kan det vara bra med en klösbräda på väggen i lagom höjd för katten.  Och är det något ställe man vill undvika/förhindra att katten klöser på kan det vara bra att ställa en klöspelare eller liknande alldeles bredvid eller framför. Det är också bra att se till att klippa klorna om de är för långa även på utekatter.

Jag får se hur det går med klösandet, hon är ganska liten ännu så det känns som att det kan förändras. Det är egentligen bara just våra soffor och fåtöljer i vardagsrummet som hon gett sig på (utöver hennes egna grejer) och där är det ju inte meningen att hon skall vara. I köket har jag inget som är så ömtåligt, träsoffan är säkert 100 år och har säkert överlevt ganska många klösande katter =)

ja ta mått på öppningen och köp virke och eventuellt kanske du kan använda kompostgaller i stället för nät. Då behöver du inte de två reglarna i mitten för dem  måste man ha ananrs blir det rangligt.

#10 Jag läste i en annan tråd om din Arne som var 11 år och fortfarande gjorde bus… känns lite som att det kanske inte ens är en idé att försöka hålla henne avgränsat.

Jag vill nog inte ha en nätdörr för alltid utan tänkte mig att man kunde ha det under en period…

Jag funderar vidare, tack för tipsen!

och även om det inte syns, min dörr till altanen har två nät. På den ena sidan myggnät. Men det håller inte för katter. tog fem minuter, så blev det revor i det.

Visst kan man lära dem, men nog får man räkna med att de är ögontjänare och kan mycket väl tänkas vistas i utrymmena när vi inte "ser dem".

Men man får ha ett oändligt tålamod, lyfta ut och använda ett kommando om de är på väg in, t ex NEJ. Igen och igen och igen och igen och igen.

Och vill man vara helt säker oavsett om man ser dem eller inte så får man nog ha en nätdörr.

Måste bara fråga om ni inte vill ha katt, varför skaffar ni då katt?

Alltså om ni nu vill att katten ska vara ute och bara ha tillgång till ett enda rum och då två rum när ni är hemma? Det är väl inget liv för en katt? Skulle ni hållit en hund på samma sätt? Dvs ute mesta tiden och i ett enda rum alla annan tid då ni inte är hemma?

Nu vet jag att det finns de som gör håller hundar på det sättet också, har lite svårt att förstå dem också ärligt talat.

#13 Det gör inget att man behöver ha tålamod för jag tycker inte det är så allvarligt om den springer in, jag blir inte arg eller så på den, lyfter tillbaka den och vill bara att den skall lära sig gränsen. Testade vattenmolnet några ggr men det kändes bara besvärligt.

Och jo jag vill ha katt.

Katten har två rum när vi inte är hemma och på natten och  tre rum i övrigt totalt cirka 50 kvadrat detta är lika stort som många lägenheter där folk har innekatter. Dessutom kommer katten få vara ute om och när den vill så den kommer ha mycket plats att röra sig och vara på, men tanken är inte att den skall vara ute mesta tiden om det inte är vad den vill. Det är väldigt sällan som katten (utöver just nätterna) alls är instängd eftersom jag är hemma och sjukskriven.

Jag har aldrig haft hund men min uppfattning är att det är skillnad på hund och katt. Och då menar jag inte statusmässigt, för mig är en katt värd mycket mer än en hund.

 Jag tror hundar mår bra av relativt bestämd fostran medan katter får man behandla så väl att de själva väljer att vara hos en, de gör sitt eget val, man skall inte tvinga katter att sitta och bli klappade eller göra som man vill utan man får med tålamod och omsorg få dem att vilja vara hos en.

Jag kan ärligt talat inte motivera mina beslut på något annat än att jag tror inte det är värre för katten än många andra som väljer att skaffa katt trots olika begränsningar, som tex att de inte är hemma, eller har en liten lägenhet eller vad det nu kan vara. Hon kommer inte vara ensam mycket för vi är fyra som bor här och är hemma mycket då barnen inte är så gamla att de har särskilt långa dagar och jag är sjukskriven och min man jobbar hemma en del.

Dessutom föredrar jag att göra det åt detta hållet för att eventuellt senare låta henne vara på större yta, framför att senare begränsa hennes utrymme när hon väl vart överallt om det inte fungerar.

Jag tycker nog att med sådana restriktioner som TS skriver om ska man nog inte ha katt. Det gäller att tänka efter innan man skaffar en liten varelse som inte får vara i princip var som helst i huset. Visserligen har jag dörrarna stängda till två av mina rum men de rummen används enbart när mina söner hälsar på. Jag går bara in där för att hålla dammet borta.

Vill ha katt! Men vill katten ha dig? Jag anser att för att skaffa katt räcker det inte att man vill ha katt utan man måste ha något att erbjuda katten mer än mat och tak över huvudet. Det finns inget så fantastiskt som att känna att man har ett ömsesidigt kärleksfullt förhållande med en katt. Jo, jag har barn.

Mer att läsa om vad jag tycker att man nog ska tänka på innan man skaffar katt finns här och här.

En sak som man måste ha i minnet i umgänget med katter är att de aldrig gör något för att ställa till det utan uppstår problem är det alltid människan som orsakat det. Tyvärr är det ofta mycket svårt att få ordning på problem runt en katt för det går inte att förhandla med dem.

Som TS beskriver att hon vill att katten ska vara är det stor risk att det till exempel blir problem med kissande på fel ställen något som det troligen aldrig går att få katten att sluta med.

Och att jämföra med något som är sämre är alltid destruktivt.

#15 Jag har aldrig påstått att det räcker att man vill ha katt. Att jag skrev att jag vill ha katt beror på att jag fick kommentaren att jag inte ville ha katt, jag invände mot det, sa inte att det var tillräckligt.

På frågan om katten vill ha mig så tycker jag verkligen att det verkar så. Hon verkar helt ha adopterat mig och är med mig hela dagarna i stort sett. Så ja jag känner att jag har ett ömsesidigt kärleksfullt förhållande till min katt. Hur vet man att en katt vill ha en? Vilka bevis vill du ha?

Jag kan bara säga att ingen av de fyra katter som tidigare bott i detta huset under samma restriktioner någonsin har varit aggressiva, skygga, osociala eller verkat må det minsta dåligt. Ingen av dem har förstört några möbler eller kissat utanför lådan. Förresten, vid ett tillfälle bajsade en katt i diskhon i tvättstugan för att vi glömt ställa tillbaka bajslådan efter rengöring, men det har som sagt hänt en gång under de ca 20 åren som det funnits katter här.

Jag tror absolut inte att katter gör nåt för att bråka.

Jag kan faktiskt inte riktigt förstå vad du menar med att det alltid är destruktivt att jämföra med något sämre. Om bara de som har det ultimata hemmet och förutsättningarna för katter skulle ha katt skulle det knappast finnas så mycket katter att de kunde hålla en vettig genbank uppe.

Jag är helt övertygad om att min katt har det väldigt bra. Men den är bara en del av vår familj, den är inte viktigare än vi andra eller oviktigare heller. Jag förstår att du alltid är hemma och konstant tar hand om dina katter och ser till att de har det helt perfekt eftersom du uppenbarligen tycker att uttrycket "Good Enough" inte gäller katter.

Jag tycker för övrigt att det är så tröttsamt med människor som anser sig sitta på all kunskap och vet precis vad som är bäst.

Jag tycker att det är fullständigt oansvarigt att skaffa katter som man inte tar hand om men jag kan tycka det är lite fel att anse att bara ett sätt är rätt.

Min svägerskas familj har en bondgård där de håller ett gäng katter i lagården för att hålla ordning på mössbeståndet, dessa katter är inte speciellt sociala men de mår bra, de är friska och starka och ser fina ut. Även om de inte är helt sugna på att sitta och gosa med människor så funkar det bra. Och jag anser att man kan ha det så, de katterna har aldrig vart innekatter och verkar trivas bra.

Även om katter är domesticerade så måste de inte ha det exakt likadant överallt. Jag har mina normer för vad som är det absolut viktigaste om man har katt, du har uppenbarligen andra.

Bara för att man kan ha en gris inomhus betyder det inte att man är elak mot alla grisar som inte får vara inne.

Jag har inte påstått att jag erbjuder mina katter det ultimata hemmet men jag försöker ständigt att förbättra för katterna. Samma gjorde jag för mina barn när de bodde hemma. När det gäller mina katter har jag börjat sätta upp nya mål varje år på hur jag bättre ska ta hand om dem.

Ladugårdskatter har det inte bra eftersom katter är mycket präglade på människor. Som kattägare måste man också ha daglig koll på sina katter för att se om de är sjuka eller av annan orsak behöver tas till veterinären eller behöver extra ompyssling av ägaren. För katter som går ute måste man om inte annat se efter varje dag om de har fått fästingar på sig.

Jag blir faktiskt förskräckt när jag läser det du skriver om grisar. Grisar behöver nog vara ute och böka för att må bra men har det verkligen undgått dig att de grisar som inte är är sällskapsdjur behandlas vidrigt innan de dödas för att bli fläskkotletter.

Naturligtvis finns inget detaljerat facit på hur katter ska ha det för att de ska ha det bra men att inte låta ens katter vara i alla rum där de bor med undantag för t ex ett gästrum eller ett kontorsrum finner jag inte gå ihop med god katthållning.

Att en kattunge tyr sig till dig är ganska självklart. Det tar år att bygga upp en ordentlig relation med en katt.

#15 Läste sidorna du länkade till och jag kunde inte se något där som var en nyhet eller gjorde mig tveksam till mitt val att skaffa katt. Det enda som skulle kunna appliceras på oss är att vi bor i ett bostadsområde (vad nu ett tättbebyggt bostadsområde är, här är det villor och inga rad/höghus och ganska luftigt med natur emellan gatorna) men vi bor i änden och har en helt fri baksida med berg och natur.

Dessutom finns det en väg i närheten men vad är en vältrafikerad väg? Det är en 50 väg som inte är en genomfartsled utan bara går till närmsta lilla samhälle och är bara en av tre från samma samhälle, så dte är mest vi som bor här som åker på den för att handla.

#17 Jag har en katt. Det är ett husdjur. Jag har också ett annat liv. Och jag anser att man inte måste leva för sina husdjur för att det skall vara rätt att ha dem.

Du får gärna tycka så men jag tycker det är en tråkig attityd.

Jag tror jag lämnar detta forum nu ganska omgående. Känner att ni som tillber era katter som gudar kan fortsätta med det, detta var inte rätt ställe för mig.

EDIT: För övrigt så är självklart katterna präglade av människor sedan väldigt lång tid. Just som musfångare i ladugården. Såvitt jag förstått det så har historiskt sett katterna mest fått bo ute i uthus och liknande. I Egypten på faraonernas tid var det ju inte så, där tillbads de och det verkar ha blivit så igen här inom vissa kretsar.

Dom inte hela sajten pga det här. Man kan faktiskt lära sig en hel del här. Det har då jag gjort.

# 21 Just det!

TS Du jämför hela tiden med hur det kunde vara värre  Att katter har tvingats och tvingas leva som stall- och ladugårdskatter utan att få komma in i människornas hus ska definitivt inte utgöra någon nollpunkt att utgå från och sedan anse att allt annat är acceptabelt. Nej, med din inställning till katthållning och katters behov är jag glad att jag inte är katt hos dig.

Jag är glad att du inte är katt hos mig med, antar att du hade kissat överallt och klösts och bitit och haft dig.

Din inställning verkar enbart bygga på nån flummig känsla, inte på fakta överhuvudtaget.

Hur många kvadratmeter behöver en katt för att må bra?

Hur mycket sällskap behöver den om det är en ensamkatt?

Istället har du nån regel om att katten skall få vara överallt inomhus annars är det inte bra, om det är 20 eller 600 kvm verkar inte spela någon roll. Tror du katten bryr sig om det är ett rum eller tio bakom en stängd dörr?

Såg att du är vegan med… i mitt fördomsfulla huvud förklarar det en hel del.

Min inställning till katters behov!? Det är ju skrattretande, jag har inte inställningen att katter har behov av att vara överallt i ett hus. Om jag har två hus måste de vara i båda då eller är det bara i det huset där katten äter? I hyreshus måste katten få gå in i alla lägenheter då?

Logik verkar inte vara huvudtemat här i vart fall.

#22 Du är väl lite väl hård mot TS nu. Hon verkar ju vilja sin katts bästa. Visst jag förstår inte varför man skaffar katt när man begränsar katten så mycket.

#17 Och det där med att gästrum och kontrorsrum är okej att stänga men inget annat förstår jag inte varför det automatiskt annars är dålig katthållning. :/ Jag har 2 katter i en lägenhet på ca 80 kvm, dock är ett rum stängt så dom har tillgång till ca 65 kvm. Det funkar alldeles utmärkt.

I övrigt måste jag hålla med om att köpa en kattunge och låta den enbart bli stallkatt tycker inte jag man ska göra. Men i vissa fall så är stallkatt bättre än att vara hemlös i alla fall. Så i vissa fall så är stallkatt kanske enda utvägen. (även om det kanske sällan är det)

Men som sagt, jag tycker TS verkar vilja sin katts bästa.

#23 Och jag tycker verkligen ni ska försöka lösa så att katten kan få vara i köket också. Annars inreda ordentligt på dom 25 kvm som är tillgängligt. Men när katten blir instängd sådär vore det bäst med en kattkompis tycker jag. Att bli instängd helt själv tycker inte jag låter okej i alla fall.

Varför ta till sig en katt när den inte får vara i sitt hem som alla andra familjemedlemmar?

Skaffa en gris istället, den kan ju vara ute och böka! Så behöver du ju inte bekymra dig för hemmet.

(Eftersom det var du själv som tog upp detta med att jämföra katter och grisar)

"25 Jätte bra kommentar.

Tycker att har man katter så ska dom få vara överallt inte bara i vissa rum.

#14

Ok, tålamod och tid är A och O när man tränar katt, samt motivation.

Bästa är givetvis en nätdörr, men visst kan man lära dem också.

Ok, då är jag med bättre, 50 kvm är alldeles utmärkt yta för en katt. Det jag reagerade på och som är det vesäntliga är egentligen inte ytan utan hur många timmar/dygn som katten har sällskap. Det är snarare där den viktiga frågan ligger.

Är du hemma sjukskriven och det innebär att katten får vara med dig hela tiden bortsett ifrån nätterna och några timmar då och då så är det ju helt ok. Är ju inte någon större skillnad ifrån att man jobbar en hel dag och är borta. Det stora problemet med att hålla katten utestängd är väl om du skulle börja jobba igen. Då minskar ju antalet timmar med sällskap drastiskt.

Visst är det skillnad i "sättet" att uppfostra en hund och en katt då de har olika sätt att förhålla sig till "flock"-ledaren. En katt underordnar sig frivilligt den ranghögste och följer inte denna även om denna till stor del bestämmer genom att tala om när något inte faller dem i smaken och genom att se till att ha förtur på de bästa platserna, på maten osv… En hund följer sin ledare och väntar på att bli tillsagd vad de ska göra på ett helt annat sätt.

Däremot har du fel när du säger att man inte ska tvinga katter till saker, givetvis kan och ska man det. Nu pratar jag inte om att vara våldsam, men ingen katt far illa av att lära sig att man kan lyfta upp dem och gosa med dem vare sig de vill eller inte. Givetvis ska man inte sitta och våldhålla vare sig katt eller hund långa stunder mot deras vilja. Men att lyfta upp dem och gosa en stund och sen släppa mår de bara bra av, lite tvångsgos emellanåt är bara nyttigt :-)

När det gäller andra saker som hantering, medicingivning, kloklippning och undersökningar av diverse slag så är det ju A och O, det måste ju bara fungera. Därför är det viktigt att redan från tidig ålder, vänligt men bestämt visa att det är ingen idé att trilskas. Så visst behöver katter också en fast hand.

När det gäller närhet, ömhet, omtanke och sällskap har katter och hundar samma behov. De behöver båda sällskap och mår inte bra av att vara ensamna långa stunder.

Jag kan också hålla med om att det är bättre att från början begränsa om man nu absolut måste och så ge större yta senare ev. mycket hellre det än tvärtom.

Vad jag undrar lite är varför? Vad är orsaken till begränsningen?

Tänker som så att det kanske helt enkelt är felaktig information som gör att du inte vill ha in henne i vissa rum?

En del tror ju t ex att det här med rumsrenhet är något katter måste lära sig. Eller att katter klöser på möbler, thats it osv… det finns så många felaktiga myter och ideér om katter som många blir matade med eller har erfarenhet av för att de inte känt till kattens behov och därmed inte kunnat tillfredsställa dem.

#14 En hund ska behandlas minst lika väl som en katt, en hund ska inte heller tvingas till något eller hållas fast, däremot är det mycket lättare att lära en hund vad man vill att den ska göra

Till din mask-fråga då.. Avmaskning ska man bara göra när man konstaterat att katten har mask. Detta för att medlet tar död på de naturliga bakterier katten har i tamarna, så avmaskar du i onödan så är risken betydligt större att katten blir sjuk.

Inte avmaskar du väl dina barn rutinmässigt? Barn kan få mask av att sitta i sandlådan, äta snö mm

Hoppas det går bra med katten! (Det går att träna dem att inte gå in i alla rum även om det tar tid… Mina vet att de inte får vara i mitt sovrum och jag har aldrig sett dem där eller hittat nåt katthår i sängen eller nåt så jag tror de håller sig utanför)

#28 Precis så tänker jag med gällande mask. Det jag funderar över är inälvsmask som man kanske inte "ser" och sedan så är inte min katt avmaskad över huvudtaget, hon är ca 17 veckor nu och på många ställen har jag sett att kattungar skall avmaskas även om vuxna katter endast avmaskas "vid behov".

Spontant tycker jag att avmaskning varannan vecka av kattungar från 2-12 veckor inte låter så bra.

Mediciner med mera är jag ganska försiktig med till mig själv och mina barn, tex antibiotika vacciner och dylikt. Så att jag är försiktig med katten beror inte på att jag inte bryr mig om henne.

ja det är en väsentlig skillnad på, att stänga ett rum , som till exempel ett gästrum eller kontor, mot att stänga mer elelr mindre allt förutom två rum. Har man stort, så varför begränsa? Förutom självklart såna ställen där man ändå inte är….Skulle aldrig få en tanke att begränsa om det inte var för sjukdom, eller som sagt, rum som jag i så fall inte använder.

Jag ser inte problemet med att hon inte vill ha katten i hela lägenheten eftersom katten dessutom är utekatt.

Det går att lära katter men de lyssnar inte så noga så man får berätta för dem femtioelva gånger och lite till innan de kanske "orkar" bry sig

Vi vill inte ha katterna i sängen och de vet om det , och de har varit väldigt duktiga efter mycket tjat. 2ggr har de varit uppe på 1 år då de "glömt bort" det

Alltså. Skulle det handla om nån som bor i en etta skulle ingen säga att det är något problem med ytan eftersom man kan bygga på höjden. 
Jag bor i en 3.a och stänger ett rum. Jag bor inte stort men begränsar katterna ändå.

Så länge katterna trivs och har bra med aktivering där dom bor och inte begränsas bort från familjen ser jag inget problem med det.
Men katten ska kunna få umgås med sin familj också.

Blir katten begränsad på det sättet tycker jag inte det låter fullt lika okej längre.

Förutom när det gäller sovrum förstås, det kan jag förstå varför vissa väljer att katterna inte får vara.

jag ser egentligen om man läser grundinlägget, ingen anledning till, att personen ska ha katt överhuvudtaget. Barnen har kompisar som kan vara allergiska, Katten drar in mask, (löjligt) Ingen katt kan smitta ner en människa, såvida ingen äter upp bandmaskens "ägg" om det kommer några ur rumpan på katten.Vilket förutsätter att katten har bandmask. Plus att det promt ska vara en utekatt. ÄR det inte  "sällskapsdjur" det är frågan om här? Vilket för mig inbegriper att man har sällskap av djuret och vice versa. Ok, om man kanske är borta och katten är liten, att man stänger in den i ett kattsäkert rum när man inte är hemma, det är en sak. OCh för all del, om man inte vill ha dem i sängen, det är också förståeligt. Men att bara begränsa  kattens tillvaro till att tiita på utifrån och in från ett par rum, nä, dåligt.

Nätdörr låter som en bra ide, att träna en katt till att inte gå in vissa rum kräver ju ständig närvaro! -Så klart att en katt går, klättrar, utforskar alla ställen den kan…och köp en klösbräda/möbel så hon slipper använda soffan.

Du bör absolut avmaska henne eftersom hon går ut! Även om hon i princip kan få tillbaka det på en gång så bör hon avmaskas snarast… En katts mask kan inte smitta människor, precis som människors mask inte kan smitta katt, så du behöver inte vara orolig att hon "drar in mask och annat otrevligt"…

Lycka till med din kisse!

Ja jag kan hålla med om att det inte låter direkt perfekt. För oroar man sig för mask får man nog begränsa barnen också

och det där med allergiska vänner så behöver man inte begränsa nån stor del egentligen. Då räcker det väl med barnets rum egentligen. 

För även om man bara har katten i ett begränsat utrymme så kommer ju inte resten av huset bli "allergivänligt". Men kanske bättre än om katten får vara överallt.

#29 är kattmamman utekatt? För i såna fall är det nog en större risk att kattungen har mask.

ja, men ingen här har väl sagt något om  att man inte ska maska  av en gång… Men sen att slentrianmässigt maska av fyra-fem gånger per år, det är ju helt fel. ÄR katten frisk och fin och du inte ser några maskar, låt bli. Både spolmask och bandmask ser du ju oftast om katten har i kräkningar eller avföring. Kör en  avmaskning  med Milbemax om den är stor nog, annars Banminth och låt det sen vara tills du ser antingen mask elelr om du misstänker att katten har mask, så kör på kolla masken, som visserligen är svindyrt, men är du osäker på hur du kollar och diagnostiserar mask så ska du nog köra på det.

Tjusningen med att ha katt är ju att ha den bredvid sig i vardagsrumssoffan eller fåtöljen och då njuta av kurrandet och värmen från den lilla kattkroppen. Under vinternätter har jag alltid fem, sex katter runt omkring mig i sängen ovanpå och under täcket och vi njuter allihop. Om jag känner mig nedstämd finns inget som får mig att genast må bättre än en katt som lägger sig kurrande mot bröstet. Ibland kommer en våt smutsig katt in mitt i natten och lägger sig på kudden bredvid mig och glad blir jag över att den kom in. Byta örngott nästa dag är inget att haka upp sig på för jag har tvättmaskin.

Varför ska man ha katt om man inte vill njuta av den. Måste katten hålla sig i ett par rum kan man lika gärna skaffa en katt från leksaksaffären för den vässar inte klorna på fel ställe, den stannar i det rum som man placerat den, den får aldrig mask, den behöver aldrig gå till veterinären, den spyr aldrig och aldrig blir den dålig i magen, den kommer aldrig in med blessyrer från slagsmål etc. Ack så praktiskt.

#33 & 34 Jag visste faktiskt inte att kattens mask inte smittar till människor. Jag har många gånger hört hur farligt det är för barn att stoppa sand (från leksandlådor) i munnen just för att en katt kan ha bajsat där. Tydligen är just detta inte ett problem och jag är tacksam för att du gav mig den informationen. Tack, nu vet jag det och det påverkar faktiskt mig en del.

#35 Ja, mamman är utekatt.

Efter att ha läst allt som skrivits här (men inte orkat besvara allt ännu i vart fall) så har jag bestämt mig för att se till att avmaska henne ganska omgående för att sedan bara vara uppmärksam och hålla koll på henne framöver. Tack för infon!

(Tillägg:)

#36 Som sagt så planerar jag att göra en avmaskningsomgång enligt vad du skrev skall kolla de två medlen du föreslog. Samtidigt undrar jag varför man kan se mask på vuxna katter men inte förväntas se det hos kattungar.

#33 Citerar det jag vill kommentera: "Plus att det promt ska vara en utekatt."

För mig handlar det inte om att det prompt skall vara en utekatt. Jag tror på fullt allvar att en katt har det bättre om den får och har möjlighet att vara utomhus. Jag vet att många inte håller med om detta, men syftet med att låta min katt vara ute är att den skall ha det bra, bättre än om den bara fick vara inne.

"ÄR det inte  "sällskapsdjur" det är frågan om här? Vilket för mig inbegriper att man har sällskap av djuret och vice versa."

För mig var det inte så att jag satt och tänkte att det skulle vara ett sällskapsdjur, det är ett husdjur. På samma sätt som jag skulle kunna ha en gris som någon föreslog ovan. Att jag valt katt är för att jag tycker om katter, de är underhållande att umgås med och jag tror att en katt skulle kunna må bra hos oss, till skillnad från vissa andra djur.

 " Men att bara begränsa  kattens tillvaro till att tiita på utifrån och in från ett par rum, nä, dåligt."

Framförallt verkar det ganska meningslöst att ha en katt om man bara sitter och tittar på den utifrån. Och det är heller inte så vi har det.

#38 om barnen äter sand med kattbajs som innehåller maskägg så kan barnet få mask, självklart…  men har man så pass små barn håller man ju koll på dem så de inte är i kattlådan och äter eller att barnet äter kattens kräk osv, så att katten släpar in mask ni kan bli smittade av är mer eller mindre obefintlig, det finns kanske en chans på 100 miljoner eller så:) Då är det nog större risk att ni blir förgiftade av avgaser och föroreningar när ni är utomhus

Citat från # 40

"ÄR det inte "sällskapsdjur" det är frågan om här? Vilket för mig inbegriper att man har sällskap av djuret och vice versa."

För mig var det inte så att jag satt och tänkte att det skulle vara ett sällskapsdjur, det är ett husdjur."

Katter och hundar är inte vilka husdjur som helst utan sällskapsdjur som bor inne hos den människa som har den i sin vård. Hundar och katter ska ses som familjemedlemmar och behandlas precis som övriga familjemedlemmar i den mån en sådan jämförelse är relevant. Katter vill inte gå på bio och katter ska inte äta kakor och bullar för att ta ett par exempel men till allra största delen ska alla familjemedlemmar behandlas lika.

En katt behöver nära och mycket kontakt med de människor som den hamnat hos annars kan den bli lite av förvildad.

För katthållning enligt TS är nog ett mjukisdjur från leksaksaffären att rekommendera. Om nu TS insiterar på att ha katt borde vederbörande ta och läsa på om det ena och andra som har med katter att göra. Det finns massor på nätet som är läsvärt inte minst här på Katter och Hittekatter m fl ställen.

hahah Annunaki, 10 poäng till dig……JAg kan till nöds förstå folk, som inte vill ha djur i sovrummet av olika anledningar, det kan vara svårt för en del att sova då. Precis som jag  aldrig skulle kunna vara utan katt i sovrummet, men däremot aldrig klarar av att ha  mörka gardiner för att utestänga ljuset. Vi är olika. MEn där går gränsen. Jag vill vara med mina katter. Utom när jag sitter på toan. Då vill jag verkligen vara ifred både från folk och fä. Plus att sovrummet är förbjudet territorum vid vissa tillfällen!

Jag har till och med katten med på toaletten. Hon gör sitt och jag gör mitt- Och när jag duschar så sitter hon alltid och väntar tills jag stiger fram från draperiet och då brukar hon gå. Som om hon sitter och vaktar.

Om natten så kommer hon strax efter jag har släckt, då lägger hon sig framför kudden på höger sida. Och då ska vi gosa en stund. Hur länge hon ligger där vet jag inte för hon är där när jag somnar. Ibland kommer hon på morgonen när hon hör jag är vaken.

Har man en katt så har man ju denna som en vän, kompis, lek- och bus kamrat. De enda stunder som katten inte är där jag är, är när hon har stäng in sig i garderoben på sin sovplats, annars är det hon och jag. Om jag skulle stänga henne ute från något utrymme, det gör man inte med dem man älskar. Dem man älskar vill man ha hos sig.

Även om en man hade kommit in i bilden så hade han fått accepterat katten, annars hade jag visat honom dörren.