Jag förstår din frustration över att grannen inte lyssnar i ett beslut du tagit om din katt, absolut.

Är dock lite nyfiken på varför du inte vill att Sniff är hos grannen? Pga att de lär honom dumheter? Utfodrar de honom fel?

Kan du inte bara försöka förklara för dina grannar att du inte vill att de släpper in din katt? Förklara för dem varför du inte vill det.

#1 Jag vill ju helst att han inte har två hem, även om han är mest här. De ger honom mat och det är ju inte heller bra… :/

#2 Jo, jag ska försöka. Igen;)

#3 Jo så långt är jag med, men vad är orsaken? Om katten har trevligt och blir lyckligare av att ha två hem skulle iaf inte jag ha problem med det. Skulle han bli stressad av det, börja göra ofog som han lärt sig på andra stället, kanske urinmarkera, få hälsoproblem till följd av fel utfodring, ja då är det inte konstigt om du blir arg. Jag var mest nyfiken.

#4 Jo… Det är kanske bara jag som är lite självisk(A) Han mår ju bra, och så, men ja… Jag stör mig på det, bara(A)

Förstår din frustation. Klart dom ska respektera ditt beslut. Jag hade blivit galen om någon hade tagit in mina katter till sig utan min tillåtelse. Du får helt enkelt säga till på skarpen, hota med anmälningar eller vad som nu krävs. Annars får du väl hålla den inne bara. Din pappa kanske inte tycker det är så hemskt när den väl har blivit innekatt. Det är faktiskt rätt mysigt. (:

Lycka till

#6 Anmäla vad? Är det olagligt att släppa in någons katt i sitt hem, trots att den springer lös? Det är nog bättre att prata på en vänskaplig nivå om man vill vinna i en sådan grannfråga.

(Inte menat som en ironisk eller elak fråga, utan helt uppriktig!)

Håll katten som innekatt och ta ut den i sele så slipper du problemet!

Sedan kan jag hålla med om att man inte ska mata andas katter.

Fy vad irriterande! Tycker inte att man ska ta in och mata andras katter. Försök att prata med din granne. Annars är ju en sele till katten ett bra förslag.

#9 Inte om man vet att det är en ansvarsfull kattägare, nej! Men det är inte fel att vara uppmärksam på hur katten mår, och undersöka om den är vilse eller bara en glad utekatt.

När jag bodde i Uppsala för många år sen började en katt smita in i min svärmors lägenhet på nedre botten. Det var en långhårig kisse med stoooora tovor, och han verkade svulten på närhet och lite väl mager. Jag satte fast en stor lapp i hans halsband där det stod "Hej! Om detta är din katt får du gärna ringa mig på XXX eftersom han tycker om att smita in hemma hos oss."

Lappen försvann, men ingen ringde. Upprepade två gånger innan ägaren faktiskt ringde, och då frågade jag även om pälsen. Fick svaret att de inte orkade, och tyckte att katten skulle sköta sig själv. Jag tog itu med pälsen och vi lät katten komma in när han ville, med gott samvete. Någon månad senare insåg vi att grannen flyttat och lämnat katten efter sig. Tur att min svärmor ville ta hand om kissen!

Nu är det ju inte så att grannen håller på att stjäla din katt.

De har fött upp honom, så de tycker nog att det på nåt sätt fortfarande är lite av "deras katt". De matar säkert inte honom - de har egna katter så jag förmodar att han käkar av deras mat. Vad ska de göra? Sluta ha dörren öppen? Sluta ge sina egna katter mat?

Vi bor på landet och har två egna katter. På sommaren när dörren till altanen är öppen nästan dygnet runt, så har vi många gånger hittat främmande katter i köket, vilt käkandes torrfoder. Vi har tom hittat dem i vårt sovrum och i soffan. Vi lyfter ut dem, men ofta kommer de tillbaka.

Vad ska man göra? Om du inte vill att din katt ska gå in till grannen, så får du hålla honom inne. Jag tycker snarare det är trevligt med kattvänliga grannar, tänk om man ska resa bort och behöver kattvakt. Så praktisk.

Tror att du är lite sotis.