Bästa sättet jag vet är att du kanske är hundvakt en vecka åt någon som vill ha lite hundsemester, åt en kattvan lugn katt!

På så vis lär sig katten att just den hunden inte är något att bry sig om.
Katten lär sig också vara med hunden, samt får i framtiden lättare med andra hundar..

Så gjorde jag med mina skogkatter, ja i alla fall hanen som aldrig levt med hund innan.. Honan älskar hundar och har alltid gjort.

Se bara till att hunden inte tillåts att stressa katter, elelr jaga den i början.
Sen kan jagandet bli lek, och då är det ju okej om båda förstår vad som är tillåtet så att säga.

#1 Fast jag tror att katter är smartare än så. Det går inte bara att lära katter tycka om "hundar" i största allmänhet utan att katten måste få lära sig att tycka om och lära känna just den hunden som han/hon kommer att leva med.

Jag har haft hund och katt men min katt älskade för den skull inte andra hundar utan bara sin kompis.

Katter är så olika liksom hundar så jag tror ändå att det är svårt att generalisera….

#2 Funkat för de fem katter jag gjort så med

Klart de inte älskar alla hundar för att de gillar just den hunden.
Men nu var det vänja vid djuret det gällde, och då är det bättre att ta en lugn individ och inte en jobbig valp som är upp i hasorna på den hela tiden..
Det handlar inte om hur smart katten är eller ej, utan huruvida katten ser på hundar.

Mina katter ha i alla vart minde hundrädda efter den lilla träningen och sedan haft lättare och anpassa sig till nya hundar.
Sen att de inte gillar hundar de träffar på ute är ju en annan sak, och heller inte det man är ute efter utan att det ska funka i inomhusmiljön..
Min hanhund jagar t.ex. katter ute, men inne så bryr han sig inte om dem..

#3 Jag tror ditt sätt är alldeles utmärkt att träna katter och hundar på att vara tillsammans men jag vill ändå påpeka att som vi alla vet så är dessa små individer ändå så oerhört personliga och reagerar på sitt egna sätt.

#4 Yes, och hon bad om tips, right?
Där är mitt tips och det har funkat i 20 år hemma i min familj-

Har vart hundvakt åt fyra olika hundar här hemma och det är lite olika reaktioner från katten tycker jag.

Min mors hund (en boxer), jagar gärna katter ute, men inne vet han att han inte får jaga dom men tills det att hunden slappnar av/somnar så följer han gärna kattens minsta rörelser med en intensiv blick. Något katten måste känna av, och kanske känna sig lite "tryckt" av, eller? När hunden har vart här över en dag så "tuffar" slutligen katten till sig och kan sitta 1 dm från hunden och glo på honom.

Dom andra tre hundarna har vart små hundar (parson terrier och shih tzu), var av båda shih tzu hundarna är vana vid katter sen innan, men nya katter är genast mkt intressant och springer katten är det ju då kul att jaga den, för det gör inte katterna hemma.

Parson terrien gick katten fram och nosa på det första hon gjorde när hunden klev innan för dörrn, en nosning och sen gick hon iväg till sin liggplats och studerade honom därifrån. Den hunen vart lite nervig, precis som en terrier, så han sprang fram och tillbaka vilket katten tyckte var lite otäckt så hon höll sig mest på sin mysplats vid elementet bakom soffan när han var här.

Anledningen till att jag startade denna tråd var för att få tips och höra andras lösningar. Det är så att vi planerar att skaffa en hund (valp) nästa sommar, men min katt värderar jag högt och det vore ju olyckligt om dom inte skulle gå ihop. Hur lång tid bör man räkna med att det tar för djuren att vänja sig vid varandra? Det är ju inget liv för en katt att bara ligga bakom soffan och först våga sig fram och äta/gå på lådan när hunden är ute på promenad eller på natten.

#6 Jag tror inte att det ska bli några problem om du skaffar en valp. Det är nog mer valpen du får skydda skulle jag tro.

Jag har aldrig varit med om att det är problem att ha både hund och katt. Jag har tagit emot flera vuxna hundar med svår bakgrund och det har gått bra. Katterna har varit kattungar eller unga.

De är nyfikna på varandra och har fått hälsa på varandra i egen takt under uppsikt. Det är olika hur lång tid det tagit innan de accepterat varandra.

En hund jag tagit hand om luktade väldigt illa (pga vanvård). Den hunden skydde katterna ett tag. Nu är det så länge sedan att jag inte riktigt minns hur länge men det var ju veckor i alla fall. Hunden slutade ju lukta illa efter ett tag och det var inga problem mellan dem då. Annars har de accepterat varandra inom någon vecka.

Hundarna tycker om hemmakatterna men flera av dem skäller när de ser främmande katter.

Jag har haft hund sedan -69 och katt sedan-83.

Jag tycker man ska ge dem tid och möjlighet att fly. Då fungerar det bäst. Om ett djur känner sig instängt förvärrar det situationen.

Katter är jättesmarta. Jag fick iofs ta hand om 4 hundvalpar, vars mamma inte brydde sig. Hon höll sajälv på att dö, men klarade sig.

I alla fall, jag tog dem när de var en vecka gamla. Mina katter brydde sig inte då, men när valparna var "lek-stora", då brydde de sig. MEN, de hade många ställen att gömma sig på: under soffan, under sängen, under badkaret… Ja, många ställen.

Om de blev trötta på någon hund som jagade dem, då smällde det. Valpen fick sig en riktig tjong-radänga mitt i plytet… En gång blev den ene valpen så rädd att han kissade ner golv och matta…

En hundvalp kan mycket väl bli uppfostrad av en katt. Så var det med min hund (en av valparna som jag behöll). Tyvärr kunde jag ju inte behålla honom eftersom min ena katt blev allergisk, men om han satte tassen på fel ställe så fick han smäll på tassen av någon katt. Alla tre katterna uppfostrade honom…

För att introducera en hund i en katts liv, så bli hundvakt åt någon där du verkligen känner hunden. Se bara till så att din katt har någonstans att gömma sig och ändå kunna utforska hunden. Katt får mat på diskbänken och hund på golvet, samtidigt… Och du står och passar, kelar lite med katten så att h*n känner lite trygghet, samt kan stoppa hunden om katten vill gå iväg utan att bli jagad…

Mycket sådant får man tänka på, att låta dem göra samma saker samtidigt, fast på avstånd. Det fungerar ganska bra, för då ser den ene individen att den andra inte är så konstig…

Detta är i alla fall mitt tycke.

Min katt har alltid varit rädd för hundar. En kompis vi umgicks med mycket för några år sen har en hund som är väldigt snäll och ion bryr sig inte om katter ett dugg så Elvis lärde sig det ganska snabbt att den hunden är inte farlig. Grannens hund var också hemma hos oss många gånger och hon gillar katter och kan bli lite bärgången men han kände väl att det inte ar på elakt vis så han vande sig vid henne också.

Förra året skaffade vi en egen hund som då var mindre än katten så därför blev det nog lättare för honom att acceptera den. Nu är hunden mycket större än katten men de funkar bra ihop, hunden tvättar honom ibland och det gillar han förstås inte men han är alldeles för snäll för att säga till. Han har nog aldrig rivit nån pga att han blir arg (lite dumsnäll).

Tack för alla svar!

Hundrasen som vi fattat tycke för kommer att vara mindre än katten när vi får hem den, men bli lite större än katten när den är stor. Men jag köper tänkandet att det är lättare för katten att ta tills sig den när den är mindre än katten själv precis vid "vänjningsstadiet".

Jag har alltid trott på att det är lättare att sätta en hundvalp till en vuxen katt, man får nog räkna med både som människa och katt (även fast det kan vara obehagligt för katten), att valpen till en början kommer hänga i hasorna på katten och utforska, men när katten får nog/inte tycker det är OK så kommer katten säga i från valpen lär sig att "wops så fick jag inte göra".