Nej så vitt jag vet räknar varken Kronofogden eller socialförvaltningen in raskatter (eller andra husdjur) som egendom som man måste sälja. Det är inte som bostadsrätt, bil eller båt te x.

Okej då kan det funkar.

Vi vart fundersamma på om det skulle frånta oss dem eller vägra betala ut bidrag om vi har 2 raskatter.

Har ni bidrag från soc tidigare så kanske frågan kan komma upp vart pengarna till köp av dessa katter kom ifrån.

Dessutom om man vet att man kanske kommer att behöva soc så kostar det en del med katter. Försäkringar, mat, sand, vaccinationer, veterinärbesök osv. Bra att ha med i beräkningen

Tror inte att soc accepterar köp av kattmat för bidragspengar. Är så här i Skåne iaf.

#4 Det stämmer bra det. Man får inte bidrag till kostnader för husdjur.

#4 Du får väl egentligen göra vad du vill med dina bidragspengar. Det finns ju olika normer de går efter och klarar du dina utgifter så är det ju upp till dig själv om du vill dra ner på någonting till förmån för kattmat.

Okej ja vi kommer säkerligen kunan gå runt med 500-600 kr över till kattmat och sand och försäkrning. Oroar mig inte för att det inte ska g årunt så utan snarare att dom drar in bidrag om jag  har raskatt.

Vi har inte bidrag ennu men har varit på mötet och det ser låvande ut.

Säg inget till sos om katterna, för då de är inte dummare än att de kan lägga ihop två o två.

Jo men eftersom att dom ska försäkras så komemr det ju finnas med att jag har 2 föräkrade katter hemma. I några register kommer det dyka upp.

Soc har ingenting att säga till om när det gäller katter, men har ni lagt ut mycket pengar på kattköp och inom kort vänder er till soc kan de neka er ersättning.

Men har man haft katterna länge eller säg fått omplaceringskatter gratis spelar det ingen roll. Ni får inga extra pengar för kattmat utan får skära ner på någon "obligatorisk" del i bidraget tex. ta av matpengar eller klädpengar.

Okej då vet jag. Tack så mycket för svaret.

Brukar soc ens fråga om man har djur? Ni får väl göra som Silvestris säger, ta av tex klädpengar för att köpa mat etc, för man får inget extra för att man har djur, inte ens om de behöver vård.

Men för flera år sedan, läste jag på ett forum, en tjej som ställde en liknande fråga som din. Hon hade två hundar och hade hamnat på pottan på något vis, och behövde socialbidrag. Då hade soc-tanten nekat henne hjälp, för hon kunde ju gå hem och ta kull på sina hundar och försörja sig på det viset ansåg hon.

Nu tror jag tjejen överklagade och fick dem att inse hur galet detta lät, men då hade hon ju gått utan pengar ännu längre innan hon väl fick hjälpen.

Ja det är väl något sådant vi oroar oss för. Men att går runt funkar så länge vi får de bidrag vi annars är berättigade. Alltså vi tar av mat och klädespengar till katterna. Men man vill ju inet ta hem 2 och efter en månad bli utan pengar för att man har två katter som är rasregadde.( båda två är kastater och går ej att ställa ut)

Kan man bli fråntagen bidragit och kanske återbetalningskyldig om dom finner det konstigt att det köpts två nya dyra raskatter?? *bara en fundering*

Ja det är det ajg ochså undrar (fast dom är inte dyra då jag köper dom över ett år gammla och båda är som sagt med mindre fel så dom kan ej ställas ut elelr avlas på. Ca 3000kr för båda.

Man kan ju "få" eller "överta" katter också

Ka ntillägga att priset diskuteras med ägaren, och vi får se vad summan blir.  Men tar detta som ett star CA.

Vad jag vet så måste ni redovisa om jag tex ger dig 500 kr i gåva, för då räknas det som inkomst. Men ger jag dig en katt, tröja etc till ett värde av 500 kr är det inget som behövs redovisas då det inte är en "inkomst".

 #14 och 15. Återbetalningsskyldig för att man köpt katter för sina pengar innan man fått socialbidrag, blir man inte.

Däremot är man ju som privatperson ansvarig för sin egen ekonomi. Om man väljer att köpa en platttv för 10 000 kr istället för att betala hyran, betala räkningar och köpa mat, så kommer man ju inte att få mer socialbidrag för att täcka hyran, räkningar och mat osv.

#14

Om det uppdagas att man uppgett felaktiga uppgifter om sin ekonomi kan man bli återbetalningsskyldig.

Dvs. om du går och köper katter för 10000 kr kort före du ansöker om socialbidrag eller under tiden du får socialbidrag och detta uppdagas blir du med ganska stor sannolikhet återbetalningsskyldig.

Alltså, ni kommer att köpa 2 katter trots att ni måste ha socbidrag? Hur får ni pengarna för kissarna då?

Och det är inget sits man vill hamna i heller. Det är inte mycket pengar att leva på, och det blir ännu mindre när man har djur. Men det går ju såklart, men det kan bli jobbigt dagen djuren blir sjuka.
Så jag hoppas ni har en bra plan om det innan ni skaffar katterna.

Jag skulle tro att om det kommer fram att ni köpt katter för 3000 kr just innan ni får bidrag kommer att innebära antingen återbetalningsskyldiga. Eller om det kommer fram innan ni får bidrag så kommer det räknas som en tillgång så då får ni alltså 3000 kr mindre än vad ni enligt normen ska ha. Och risken finns väl även att bli anmäld för försök till bedrägeri eller vad det nu kallas.

Men i övrigt kan dom knappast se djur som tillgångar. Och tror knappast dom kommer fråga om det heller.

Man får ju redovisa sina inkomster x antal månader bakåt i tiden, och om de anser att ni skulle ha klarar er under den tiden och borde ha kunnat sprar x antal kronor (de räknar ju att man då lever på existensminimun) så blir ni ju nekade iallafall, oavsett om ni köpt katter eller mat för 3000 kr.

Jag förstår självklart att det skulle bli jättemycket kritik om jag köpte katterna samtidigt som jag söker bidrag. Och jag vet att jag måste räkna med att det kan hända något och att det blir dyrt. Har redan gått igenom det och har endå mycket familj runt om oss som ställer upp om det händer något.

Att vi köper katterna nu på det sättet funkar inte, det färtår jag med. Men frågan var ju vad som händer om man ägerdem. och tar cosialbidrag och det tror jag att jag fått ett svar på nu.

Men om man blir fodervackt eller delbetalar eller får betalat/ lån från familj tex så blir det ju inte allt på en gång. Det jag är rädd för är inte att det inte går runt för jag VET att det funkar är mycket noga med det och att katterna sak ha en försäkring. Har kollat att släckten kan vakta om det är något och allt sådant.

Förstår att ni vill ha katter men än vad det är för katt, raskatt eller blandras. Har man inte relativt bra med pengar tycker jag inte att man ska skaffa katt. Både för sig egen skull, för katterna och för folk runt om kring som drabbas om det skulle skita sig på ett eller annat sätt.

skulle ena katten bli sjuk ofta så åker ni ändå på självrisk vilket jag har svårt att se att man har råd med.

Sedan tycker jag att om man har katt ska man igentligen ge dom det "bästa" fodret inom rimliga gränser såklart.

Och sen diverse leksaker, klösträd.. etc etc det kostar.

Katt är ett djur som tar mycket tid tid och pengar. Köp ett djur som inte kräver så mycket kostnader tycker jag. Sedan då eran situation har förbättras sig i framtiden kan ni skaffa katt. För dom lever trots allt runt 15år…

Ja jag har räknat med det.

Jag har tänkt göra klösträd och likande vi tänker os foder i stil med royal canin och självklart föräkring någon klumpbildande sand i bra kvalitet och leksaker göras i massor( jag älskar att pyssla).

Sen självklart bortar, och annat som kan behövas.

Vi har kontackt med uppfödare och har pratat och räknat vad allt kommer gå på och vad det skulle göra med vår ikomst vi har nu. Så jag är tacktsam att så många bryr sig om att djur sak ha det bra, men känner mig nu lite klämd då jag även om ni tydligen fått den uppfattningen inte kommer rusa iväg och köpa katter utan eftertanke.

Det finns många studenter som har katt och dom har det inte alltid bra ställt(är själv en). Menar inte att det är en bra situation bara att det kan lösa sig.Vi har fortfarande inte bestämt oss att sakffa katt nu utna bara sagt att vi vill ha i sinnom tid och diskuterar alternativet att skaffa nu.

Självklart tänker vi inte skaffa om vi inte vet någon i vår närhet som kan hjälpa till vid kriser, eller att vi själv klarar oss.

Nu när jag läste lite igne måste jag påpeka ytterliggare att vi inte har pengar ligganda som inte socialen. Ser nu att det låter lite så.

#25 Det sak självkart stå att socialen vet om hela vår ekonomiska situation.

Snälla, skaffa inte katt när ni har så begränsad ekonomi. Jag menar det händer saker och även om kissarna är försäkrade så kan man få jätte räkningar från veterinären!

Detta är ju inte roligt för varken er eller kissarna. Det kan ju hända att du står där hos veterinären och de säger att detta kommer kosta 10 000:-, vad ska du då göra? Jag menar man vill ju inte avliva för en sån sak som går att åtgärda. Jag förstår att du räknat med mat, föräskring, tillbehör mm. men veterinär kostnader kan man aldrig förutsäga! Vi har tre katter ett år gick våra veterinär kostnader på över 30 000 kronor! 

Vår katt fröken är 7 år, vår ena hittekatt har varit i vår familj i ca 6 år och den sista hittekatten 2 år och dessa tre indiver närmar sig 100 000 kronor strecket i veterinär kostnader.

Jag vill inte skrämmas men jag önskar er ej heller att stå hos veterinären och ni inte kan betala räkningen och därmed inte få någon vård för kissarna.

Nu har jag ingen aning om vilka soc samkör register med, men säg att ni har katterna försäkrade i Agria, en av dem blir sjuk och kräver operation. Allt går på 10 000kr och ni får 6000kr tillbaks från Agria. Kan soc se detta? Är det OK för dem att ni har råd att lägga 10000kr på veterinärvård?

Shit, jag hade nog varit helt hispig! Jag hade nog skrivit över katterna på Mamma och betalat henne, men så det står hennes namn i papprena. Man vill ju inte riskera att det händer något med katterna eller att de tvingar en sälja dem.

Fast det räknas kanske som bedrägeri?

#28, det är därför man försäkrar katterna…

#28 Bra beskrivning och info! Min son har två raskatter och de kostar en hel del. Givetvis är de försäkrade men veterinärskostnader drar snabbt iväg ändå. Storkatten, snart 3 år, fick lunginflammation med komplikationer och var inlagd på djursjukhus några dygn, då tickade det tusenlappar.

Jag har själv en stor hund med foderallergi som kostar dryga tusenlappen i mat per månad + allt annat. I samband med att jag skaffade hunden öppnade jag ett sparkonto med 20 000 som enbart är en liten buffert ifall något skulle hända. Man vill ju inte stå där och vara tvungen att välja sprutan om man inte har pengarna.

Det är inte priset på djuret som är den stora kostnaden, det är när de kommer hem som de börjar kosta.

Ett tips! Kolla med de du har omkring dig som är beredda att hjälpa dig med pengar och öppna ett konto som endast får användas till katterna. När du åter har din ekonomi i ordning och förhoppningsvis inte varit tvungen att använda pengarna kan du betala tillbaka dem.

Sen kan jag inte låta bli att undra, (som skattebetalare bl a) lite över hur man med den livssituation du beskriver bestämmer sig för att skaffa katter och att frågetecknet verkar vara soc.

Jag och sambon har två raskatter och en huskatt. Jag har csn, han har något annat (det kallas olika varenda år). Har aldrig hört dem gnälla på att pojkvännen har tre katter. Alla är försäkrade på hans namn då de bodde i hans lägenhet innan vi flyttade ihop och flyttade till en annan stad. På agria uppger man vilken ras man har. Vi har/hade inte mycket pengar men vi har alltid prioriterat så katterna är försäkrade och har det dom behöver, vilket betyder att man inte kan köpa kläder varje månad men katterna ger mer nöje en en tröja Innan vi skaffade huskatten så fick vi ett skräckexempel berättat för oss där en tjej fick betala över 20 000 för hennes katt svalt ett snöre :P Den var oförsäkrad, det ändrade oss och när huskatten hamnade på sjukan för några månader sedan så var det tur att vi hade, över 13000 kr kostade allt, 3000 betalade vi.

#29

En annan här på iFokus berättade för mig att denne fick hjälp via soc. Denne var tvungen att visa kontoutdrag varje månad denne skickade in sin ansökan, just för att de skulle se att denne inte hade fått mer pengar än vad denne uppgav.

Så det exemplet du tog upp, om att man får 6000 kr tillbaka på en försäkring tror jag de skulle räkna som inkomst, oavsett om man i slutändan hade varken fått mer eller mindre pengar i slutändan.

För ca 10 år sedan, när jag hoppade av skolan och började jobba, fick jag ett glapp i inkomsten en månad, och fick den månaden hjälp via soc.

Jag hade då barnpension, som jag då inte längre var berättigad då jag slutade skolan. Ringde FK och sa upp den, men de hann inte stoppa utbetalningen, så de sa åt mig att skicka tillbaka pengarna på en gång de kom in på mitt konto. Inget konstigt där.

Så på soc, när jag lämnade in min ansökan, tog jag inte ens upp detta, då dessa pengar inte var mina, eftersom jag aldrig skulle ha fått dem från FK överhuvudtaget.

men medans de behandlade min ansökan så hade de ju kollat upp med FK osv, för att se om det jag uppgivit var sant. Då såg de ju bara till att jag fått en utbetalning, att pengarna inte var mina struntade de i. Så jag var en hårsmån ifrån att bli polisanmäld för bedrägeri. Men nu lät de bli med det eftersom de ansåg att detta var inget jag gjorde medvetet och att jag egentligen inte var berättigad dessa pengar. Jag hade ju aldrig fått in dem på mitt konto om FK kunnat stoppa utbetalningen.

Men det slutade iallafall med, att dessa pengar från FK räknades in i min norm, för de satt på mitt konto, mina pengar eller ej togs det ingen hänsyn till, så jag blev "skuldsatt" eller vad man ska säga pga detta, och fick göra en avbetalning till FK, för soc tvingade mig att ta dessa pengar till min försörjning.

#30. Mina katter ÄR försäkrade! Men det finns en övertro på att vet inte kostar något då man har försäkring. Igår var jag till vet med två av katterna för öroninflammation, räkningen gick på 2 200:- (tot) samt att det tillkommer en räkning för återbesök om två veckor. Självrisken på försäkringarna är 1500:- och därmed får jag alltså ingen ersättning. SÅ de 100 000:- jag nämner är MINA faktiska kostnader, har inte räknat de pengar som försäkringsbolaget betalt för mina katter. Alltså den absoluta, faktiska summan på utlägg jag haft är snart 100 000:-, och jag vet varför man har försäkringar.

#34 Men på det borde du ju få tillbaka en del också. Självrisken på 1500 betalar man ju bara 1 gång på en viss period. Sen antar jag att det finns en rörlig självrisk också. Men för att komma upp i stora summor ska katten bli riktigt, riktigt sjuk.

JAg har läst alla inlägg men vet inte vad jag sak svara för att inte bli dömd som en egoistiks elelr oförstående människa. Men jag låvar att jag inte sakffar katt om jag inte vet att det finns ekonomiskt stöd från familj.

Tycker dock att det känns lite hämskt för det finns tråtts all människor som hela livet går på bidrag, ska dessa människar alltå inte få glädje av ett djur då de värkligen har tid med dem?

Ni får gärna skriva mer och ajg läser men vet inte helt vad jag ska svara då det haglar förslag på vad som kan hända och hur mycket allt kostar.  Kanske att ni som endå hammnat i kniviga situationer beskriver hur det löst sig?

#35 Den fasta självrisken gäller bara för en åkomma och en viss tidsperiod (ex 120 dgr), händer det något annat blir det nya självrisker. Den rörliga självrisken brukar utgöra 15-25% på kostnaden och sen har man ett årligt tak, 20 - 30 000 brukar vara rätt vanligt, för vad försäkringen täcker och allt däröver betalar man själv. För vår del räckte det med en svansamputering och en gastroskopiundersökning under samma år för att förbruka nästan hela beloppet och det är rätt enkla ingrepp.

Sen är det ju så som #34 beskriver, ett rätt okomplicerat vet besök kostar runt 1000-lappen vilket gör att försäkringen inte träder in och har man då två sjuka djur blir det 2000 att betala själv.

Vet inte hur kattförsäkringar fungerar men här det gäller hundar kan man även försäkra för läkemedelskostnader för det kan ju också bli rätt kostsamt om man har otur, likaså rehabilitering

Jo man kan försäkra läkemedelskostnade och även en del andra specifikationer som då höjer månadskostnad men ochså hjälpen vid behov.

Dragonstar.

Min make och jag jobbar. Våra katter lever nu sin sista månad som oförsäkrade. Mina föräldrar betalade den ena kattens kastrering. Skulle något hänt skulle vi varit tvungna att låna. Vi har ingen buffert och jag tror väldigt många är som oss.

Jag tycker inte man ska neka folk att njuta av djur som helhet då djur underlättar så sjukt mycket för folk som är sjuka, gamla osv… MEN jag tycker ändå att man ska klara av att ge bas vården om ett djur  blir sjukt. Jag och maken har turen att blir en av våra sjuka så kan vi just då täcka upp ochs en kan vi få låna av respektive föräldrar för att sedan betala tillbaka.

Vi VÄGRAR hamna i en sådan sits att våra katter skulle ens riskera att inte få vård för att vi inte har pengar.

Du säger att ni har ett kontaktnät runt er som jag förstod det skulle kunna låna er pengar om det händer något sjukt akut  och då räcker de för mig.

Varför skaffar man sig lyxkatter om man har för avsikt att leva på soc.bidrag? Om ni anser att ni har råd med det ifrågasätter jag varför ni ska ha bidrag.

Soc.bidrag är skattepengar. Varför anser ni er ha rätt till lyxkonsumtion på andras bekostnad? Det är inte just.

Vad gäller försäkring på katterna gäller det att läsa mellan raderna och det finstilta. Var inte säkra på att  får ut på försäkringen om något skulle hända. De har sina egna regler och tolkar dem därefter, det finns alltid kryphål när det kommer till kritan. Har ni försäkringar för egen del?

Dagdrömmar kommer man inte långt på, verkligheten ser helt annorlunda ut. Ibland måste man lära sig att avstå från saker och ting hur gärna man än vill ha dem.

#40 Jag håller med om det mesta (resten kan jag  inte hålla med om då jag själv gått emot dem och lyckats) (=

Så här var det för mig och min Husis Victor.

När Jag beslutade mig för att börja plugga, och flytta, så var min husis 7 år gammal och oförsäkrad.  En mysig och härlig kastratkille. Han hade inte levt som utekatt eftersom jag bodde i lägenhet flera trappor upp. När jag sedan flyttade till min studieort och fick egen ingång från markplan till lägenheten, men hade trappan inne i lägenheten, så fick han gå ut om han ville. Han höll sig runt huset och kom alltid in när jag ropade. Ofta låg han i cykelstället och spanade på människor och andra djur.

Jag kom från ett välbetalt jobb och fick nu CSN. Dessutom jobbade jag extra när jag kunde och hade en inneboende som delade hyran med mig. Så jag hade det ganska så OK med pengar.

En dag när han som vanligt rusade uppför trappan, inne. Så stod han plötsligt och svajade och såg allmänt urdålig ut. Så hade jag inte sett honom tidigare. Jag ringde en Vet. på stört och fick tid samma dag. Han konstaterade att Victor hade blåsljud på hjärtat och han trodde det var något annat fel med. Så han skcikade en remiss till SLU. Dit fick jag komma någon vecka senare och träffade en mycket trevlig Veterinär.

Den Veterinären konstaterade att Victor hade en ovanlig hjärtsjukdom, som jag inte kommer ihåg namnet på just nu. Enligt Vetten så var Victor "för gammal" för att få den vid 8:a års ålder. Så det v ar ovanligt, vilket var tur för mig.

Vi pratade en del och han ville göra mera undersökningar. Men det kostar ju pengar. Pengar som jag inte hade. Han erbjöd sig då att alla undersökningar skulle bekostas av hans forskning, eftersom detta var en ovanlig hjärtsjukdom på en äldre katt. Jag skulle bara behöva betala besöksavgift. Om jag förstod honom rätt så skulle Victor egentligen haft denna hjärtsjukdom från det att han var liten och han borde intre ens ha blivit mer än 3-4 år. Han var nu 8:a år. Det enda var att jag måste komma när han ville undersöka honom eller när det var hjärtspecialister på besök som var intresserad av detta hjärtfel. DET ställde jag naturligtvis upp på. Victor fick sin medicin och mådde så mycket bättre.

Han fick genomgå minst 6-7 ultraljudsundersökningar, röntgen, fotograferades, videofilmades, hans hjärtljud spelades in på band och han undersöktes av studenter och forskare. Han fick kvalificerade undersökningar som skulle ha kostat mig skjortan pga att han hade en ovanlig sjukdom. Han fick sin medicin och mådde bra. Victor fick sedan diabetes när han var 18 år och då lät jag honom gå över Regnbågsbron. Enligt dessa Veterinärer och Forskare skulle han bara blivit max 5 år med denna sjukdom.

Jag hade tur som fick en massa undersökningar pga att han hade en ovanlig sjukdom. Men i den sitsen sätter jag mig aldrig mera igen. NU är alla mina katter försäkrade så att jag skall kunna ha råd med dessa undersökningar om det skulle behövas.

Jag har själv oplanerat hamnat i situationen där jag måste få lite hjälp av soc. Utan den lilla "hjälpen" är min inkomst en bra bit under existensminimum.
Och jag oroar mig ofta att det ska hända något så att jag står där och måste komma på en lösning. Jag är säker på att jag skulle kunna få hjälp från min familj, och så kan jag betala tillbaka sen. MEN det känns heller inte kul att måsta låna från dom.

Sen spelar det ingen roll för mig att jag får ge upp en hel del annat för att kunna ha mina djur. Man kan inte gå på en massa nöjen. Man kan inte köpa kläder alltför ofta osv.

Och ni vet att ni kommer hamna i den sitsen väldigt snart. Varför inte vänta med katterna tills ekonomin ser bättre ut igen?

Känn dig inte tvingad till att ta emot eller köpa katter som skall omplaceras om det kan försvåra er situation hemma. Planera ditt blivande kattägande och lägg undan till ett kattkonto innan du bestämmer dig för att skaffa katt. Så brådskande kan det väl inte vara om det är viktigt för dig att både ni och katterna får det bra, tycker jag. Men jag förstår att viljan finns där. Som många säger kan ni åka på enorma kostnader om något djur blir sjukt. Bara en katt kostar i månaden, så vad gör inte två? Det är ju uppenbart att ni egentligen inte har råd och är det då värt att riskera så mycket? Jag skulle skämmas att behöva leva på mina föräldrar när jag satt mig själv i en sådan situation. Så jag tycker väl att ni ska tänka efter lite till innan ni bestämmer något. Såvida inte någon av era föräldrar vill stå för kattköpet från början?

Får jag fråga: Varför just Cornish? Om ni är allergiska är det ju inte säkert att ni kan Cornish… Tänk på det INNAN ni skaffar katterna, annars går era ihopsamlade pengar till spillo, och katterna måste då omplaceras… Det är kanske inte alltid att en uppfödare betalar tillbaka HELA summan, beror på vad som står i kontraktet. Plus att om man är allergisk får man ju gärna reaktion på kattungar… Min sambo är allergisk, men tåler inte Cornish, så tänk om igen…

Har läst igenom hela tråden och tycker det kommer fram mycket värdefullt här.

Om jag hade som plan att gå på socialbidrag skulle jag aldrig skaffa katt/er. Det låter lite som om planeringen för all framtid är att gå på socialbidrag, som är precis som #40 skattepengar.

Finns det dessutom allergi med i bilden så skulle jag absolut fundera både en och två gånger extra.

Även om man toppförsäkrar katterna så är det en fast självrisk och en rörlig självrisk.

Katterna ska ha mat av bra kvalité, sand, årliga vaccinationer, leksaker, sandlådor osv. Det springer väldigt lätt iväg ekonomiskt.

Mitt råd är att vänta med att skaffa katt. Försök ordna en stabil ekonomi först med egen inkomst. Planera inte ett liv efter socialbidrag.

Bra skrivet DavidE, du tar upp väldigt viktiga punkter.

Okej har läst alal svar. så svaret till visa ensilada och allla i allmänhet är följande.

Vi har hälsat på Cornish flera gånger dom vi är intreserade av utan reaktion, Vi är väldigt kära i dem. Inköpet av katterna och likadne skulle jag kunna få som en Studentpresent då jag tar studenten i år. Skyddsnät har vi runt om oss och dom skulle ävne stälal upp att vara kattvackter o mdet skulle knipa någon gång.

Varför vi behövde socbidrag är väl lendå rätt lågiskt men uder 100kr kvar har de senaste 2 månadernas räkningar varit svårbetalda.

Jag shoppar inte ananrs och är med liten inkomst duktig på att spara vilket min sambo oxå är. Vi köper kläder på rea några få gånger pär år och det är då inte mycket. Så vi har inga problem att dra ner lite på näjen för att få njuta av ett djur.

mat har jag nämt tidigare. Royla canin.

Jag håller med er att det låter ostabilt. Men det känns väldigt dumt att man måste ha så mycket pengar själv. Finns ju många studenter, tillfällift sjukslrivna och personer som fått sparken som ahr katt och går runt.  Men jag tänker inte skaffa katt om ajg säkert vet vad att det går runt.

Vet att en föräkring inte ka nhjälpa allt och det har jag inte räknat med heller. HAr läst allt på Agrias sida och kommer läsa mer inna jag bestämmer mig.

Sen känner jag mig inte tvingad att ta emot dom så.. Men är man förälskad…

vi planerar ju självkalrt inte att gå på soc hela tiden. Har framtidsplander, Jag stiderar och killen har ju  praktik via arbetsförmedlingen och flrear arbetsplattser med chans om jobb senare. Men nu är det ju anställningsstop. Fortsätter jag att plugga viket jag endå måste så blir det mer CSN.

Så inte tänker vi leva på Soc.

Hoppas du inte missförstår mig nu,

När det gäller ett levande djur får man inte vara egoistiskt. Jag är helt övertygad om att du jättegärna vill ha en katt. Och säkert att katten skulle få det bra hos dig. MEN, som det verkar just idag skulle du kanske behöva ta hemska beslut om katten blev sjuk, om din ekonomi försämrades (det finns ingen garanterad rättighet till bidrag) osv. Så idag, sätt katten i första rum, försök strunta i din egen vilja. Ställ frågan; Vad är bäst för katten.

Jag har velat ha en kattkull hos mig länge. Jag har varit erbjuden att ha katt på foder, men då bodde jag för trångt, och satt då kattens välmående framför min egen längtan/önskan.

Mitt råd är, vänta tills du vet hur din situation kommer se ut framöver. Visst finns det många studenter som har katt - absolut. Många arbetar extra på kvällar och helger, har studielån osv, och på så sätt ändå har en stabil inkomst, och att leva på bidrag är ingen stabil inkomst.

Applåder, David!!!!!

Om man lever på CSN så är man väl inte berättigad soc-hjälp va?

Läste nånstans att det anses som frivilligt att ha kass ekonomi vid studier. Kanske värt att kolla upp endå tänkte jag, så ni slipper sitta med skägget i brevlådan senare.

#53. Tror inte att du kan kombinera CSN och socialbidrag.

Så det är mycket att kontrollera både en och två gånger innan man, som bidragsberoende, skaffar katt.

#54

Nej, anses det inte som att man valt att sätta sig i den situationen frivilligt? Kanske skillnad om man får sparken ifrån jobbet, det kan man ju inte rå för, eller om man blir sjuk.

Men plugga, även om dte kan vara en nödvändighet, är ju ändock frivilligt.

om du studerar så har du inte rätt till bidrag från soc.

Okej. Nu känns detta mer och mer OT.

Jag har studiebidrag då jag studerar gymnasienivå fortfarande. Soc vet om vår situation och har godkänt den och hjälper oss. Tänker inte gå in på hela min historia när det gäller levnad och ekonomi.

Sluta skriv sådanan saker som att jag sak tänka på katten, att det kan bli durt om något händer. Jag vet detta. Det jag vill veta är hur ni löst/löser era situationer hur mycket det kostat/kostar för er. För ärligt talat om ni värkligen velat ha något och varit säkra på att det skulle funka inte skulle ni bry er mycket om dom som tjatar samma sak. Ni skulle läsa djupare på info om det händer vad skulle ni göra och hur.

Om jag låter lite dryg är int det meningen men att alla skriver samma sak är lite jobbigt. jag hör er.

#57 Fast man kan tolka det som så att "om alla skriver samma sak" så kanske det är något man bör tänka på och ta till sig.

#58 Jo jag vet. Men om man frågar mer specifikt vad et kan kosta, hur mycket det brukar kosta och svaret är mycket, blir iallafall ajg frustrerad.

Sen tänker jag inte köpa om jag inte vet att dem omkring mig kan hjälpa till. Men jag vet ju faktiskt inte helt vda som brukar kosta och hur. Har tänkt på kat och försäkring allt sådant och det går runt. Årliga vetbesök och allt sådant det går runt.

Ni får gärna säga att ajg itne ska skaffa men ge då konkreta exsempel.

Hoppas detta förklarar min frusration lite.

Tycker det låter konstigt att du får godkänt för det :/ Det är meningen att du måste låna fullt ut från csn, inte få bidrag från soc. Däremot kan nog sambon din ha rätt till det. Men det kanske är så du menar?

Och annars angående hur situationen löst sig för oss. Vi klarar av det, men det kan vara tufft vissa månader så fort det kommer upp en kostnad man inte räknat med. Tack och lov har katterna inte blivit sjuka än. Och händer det något kommer jag måsta låna pengar från mina föräldrar. Och det känns inte särskilt kul. Så jag skulle inte medvetet sätta mig i en sån situation där jag kan måsta låna av föräldrarna.

#60 Precis, det är så jag menar. Det blir att man skriver vi här men på en del punkten är det han och jag.

Ja så som du säger komemr allt runt omkrign funka men om dom blir sjuka är ju det ma noroar sig för. Så då är ju frågan vad en sådan nota ka ngå på och vad man brukar ha för buffert.

#59 Det som är svårt med djur är att ge konkreta exempel. Du vet ju själv vad försäkringar, vaccinationer mm. kostar men det är ju om det händer något, om någon av katterna blir sjuk.

Därför kan man ju aldrig säga vad det kostar exakt.

Mina katter har inte kostat särskilt mycket men de sista 1 1/2 åren har vi lagt ut nästan 7000 kronor på tandvård. Den ena katten hade drabbats av FORL (bara 6 år gammal) Detta gick inte på försäkringen.

Bara ett exempel.

#61 Har man otur så kan det bli väldigt dyrt om katterna väl bli sjuka. Så om ni ändå kommer skaffa katterna är det kanske bäst att kolla upp vad familjen är redo att hjälpa till med.

Helst av allt skulle i alla fall jag vilja ha ett konto med absolut minst 10000 som enbart ska vara till eventuell veterinärvård. Och längtar till den dagen då jag kan ha det.

#61 Du bör ha ett par tusen i ett kattkonto iallafall om katterna skulle insjukna. Om du inte redan har är det dags att du börjar lägga undan. Kostnaden för sjukdom och mediciner är individuellt och summeras till olika kostnader. Det är därför det är bra att vara förberedd. Räkna med att 1000-1500 kr går till katterna varje månad utöver det undanstoppade pengarna.

#61 För att svara på vad allt kostar så kan jag säga att jag lägger ut 800-1200 kr i månaden på mina två katter och det täcker då sand, mat, försäkringar och de årliga vaccinationerna.

sen har jag ett varsitt kattkonto för katterna på 10 000 vardera ifall båda skulle bli svårt sjuka samtidigt eller något. jag pluggar och får ut 8000 kr/månaden som går till hyra, mat o.s.v. men det räcker till katterna också =)

Ja standardkostnaderna förstår jag. Är då mer övrigt om dom blir sjuka. Tandproblem. Skador. Astma. Allt sådant.

Sen kan ju inte vi lägga undan pengar då vi slker bidrag. Men självkalrt ska vi göra det. Men hur mycket är kanske frågan ochså. 10 000 mer eller mindre?

#66 Det är helt omöjligt att svara på.

Jo men jag menar hur fålk på forumet har det. Generellt. Vad har majoriteten. Gillar att läsa hur ni har det och vad som hänt. =)

Numera är jag såpass lyckligt lottad att jag klarar av det ekonomiskt om katterna blir sjuka så jag sätter inte undan särskilt för detta.

Okej. Men du vet inte vad du lagt ut på katterna i vätrinärkostander?

#70 Se mitt inlägg #62

ahh sorry! Tänkte inte att kolla att du skrivit innan.

Lita inte på att alla runt omkring dig ställer upp. När det väl kommer till kritan brukar många ta tillbaka sina löften. Och då står du där med en kanske sjuk katt och kan inte betala veterinärkostnaden och måste i värsta fall avliva. För att DU ville ha en katt trots att du egentligen inte har råd. Det tycker jag inte är att sätta katten först.

10 kg RC går på runt 690,00 kr. 10 kg Everclean Kattsand 199,00. Försäkring runt 100,00 kr månad. Sedan leksaker, kattlådor, transportbur, klöspelare, vacciner, buffert för ev. sjukdom osv. Räkna med runt 1000,00 kr i månaden per katt, om inget oförutsätt händer, för då skjuter det direkt upp i höjden. Ett akutveterinärbesök kan gå på flera tusen.

#73

Oj, det var dyra katter du hade i drift ;)

#74. Nja, väldigt bortskämda däremot.  Men matglada är dom det kan jag säga. Totalt för mina fyra blir det nog runt 2.000 kr i månaden. Men det är ju alltid den "första" katten som är dyrast (sandlåda, leksaker osv)

Nu har jag fyra som sitter och mumsar på kalkonkött… Men det är ju mitt eget fel och mitt val att lägga lite extra pengar på dem. Mina små bäbisar.

Ja som sagt, jag vet kostanderna för mat sand och inköp av leksaker, burar och liknande. rätt hyffsat if.

Men som alla säger vad kostar det hos veterinären?

Och oro adig inte för ajg kommer inte skaffa katt om jag inte med 110% säkerhet vet att det finns fålk som backar upp. Varesej jag har råd själv eller inte. För det kan ju alltid henda nått.  Sen är det ju så att vi började detta för att vi planerar katt. kanske inte exaskt nu utan om ett tag. Och allt det jag frågar efter är bra att veta varesej man har råd nu eller inte.

Kan ju säga såhär. Dyraste jag varit med om hittills var att ena katten började "hosta". Åkte till veterinär och dom undersökte henne, och tog ett blodprov. Det var dock en enkel diagnos (mask) och det räckte med att avmaska henne.
Hade det dock inte varit det hade dom testat henne för några sjukdomar.

Men som det blev den gången blev det 900 kr + medicin. Och som du ser gjordes inte särskilt mycket.

Går man till en klinik får man räkna med att dom tar en viss besökskostnad (400-500 kr).

Ja det är lite som våran tandläkare. Där vi betalar det mästa själva.  Dålig liknelse dock.

Det dyraste är ju som sagt om du måste åka in akut, för då kostar jourtiden massor. Det är tyvärr (!) ofta här som folk utan pengar tvekar att åka in, eftersom det helt enkelt inte finns några pengar. Jag säger inte att ni är så, men har man hängt på forum ett tag ser man tyvärr allt för ofta folk som skriver i panik att deras katt är jättesjuk, men vill gärna vänta till måndagen innan de ringer.

Har du en hona som tex får livmodersinflammation och måste åka in akut kan det kostar runt 10 000 :- på en helg. En katt kan bli dålig och veterinären hittar inget så den måste läggas in över några nätter, då stiger räkningen väldigt fort. På helger och nätter kan inte försäkringsbolaget nås utan då måste beloppet betalas där och då för att du ska få ut katten.

Man tänker ofta att "det händer inte mig", men ju mer man läser på forum och är involverad i kattvärlden, ju mer inser man att det händer lite då och då.

Jag bryr mig inte om folk har 10 000:- på banken, ett kreditkort eller en rik farsa, jag bryr mig bara om att katten ska få vård när den behöver. Och precis som jag tycker att alla människor, oavsett bakgrund och social status ska få vård i Sverige tycker jag att katterna har rätt till det också.

#79 Tack ett bra inlägg, Ja vad jag försått finns inte just risken för livmoderinflamation då katterna är steriliserade. men det var mycket informativt endå .Jag har lättare att förtå all dessa mer komkreta exsempel då jag ka nse det framför mig.

#80 Nej, livmoderinflammation får de inte när det är kastrerade, men det är så mycket annat som kan hända. Katten sväljer något som fastnar i magen och måste opereras, får i sig något giftigt och måste åka in akut osv osv. Det är mycket som kan hända som sagt.

Jag hade en katt som började kräkas en fredagkväll. Hon kräktes oavbrutet kanske 18 gånger under någon timme och jag ringde runt till flertalet veterinären. Närmaste veterinär som hade jour var 4 timmar bort och jag hade ingen bil. Fick tag i en kompis som kunde köra mig och veterinären trodde att hon hade något som fastnat i halsen eller magen. Nu slutade det med att veterinären avrådde att vänta lite, iom den långa bilfärden och hon blev bättre bara på några minuter. Denna gång var det inget allvarligt, men jag hade lika gärna kunnat måsta spendera 8 timmar i bil och lägga in henne för operation och en fredagnatt hade det inte blivit billigt!

Jag kan ibland faktiskt tycka det är överdricvet att man ska ha sparkonton för varje katt, huvudsaken är att man vet att det ekonomiska kan lösa sig den dagen det behövs. Både för katten och för sin egen skull, jag tror man sover lite bättre om natten då.

Det är ju väldigt tur om du har folk som backar upp dig och dina katter om något skulle hända, men jag hoppas inte att du skaffar katt och förväntar dig att andra ska betala för den. Händer det en gång, okej, men om det händer ett flertal gånger så tror jag inte dina föräldrar tycker det är så roligt. Eller alla andra för den delen som måste slänga upp plånboken.

#82 Nu vet jag inte om det var mig du menar Jag behöver ingen förälder som backar upp mig, jag gav bara exempel om vilka kostnader som kan dyka upp. Och katten bryr sig inte om ägaren har försäkring eller massvis med pengar, den blir ju sjuk ändå.

Till TS: Hade jag varit ni hade jag väntat med att köpa katt. Ni är båda unga och vet inte vad framtiden ger. Allting har sin tid och så har säkert även erat kattköp. Vänta hellre till det är lage, spara ihop pengar så gott ni kan och passa på att läs och delta på forum. Det lär man sig jättemycket på!

Ju mer påläst man är innan köpet, ju större chans är det att det blir lyckat och långvarigt!

#83 Nej, jag menade absolut inte dig Yoda :) Jag menade TS, grundat på hennes citat i inlägg #76; "Och oro adig inte för ajg kommer inte skaffa katt om jag inte med 110% säkerhet vet att det finns fålk som backar upp."

Och för att inte glömma, en katt lever ofta upp till 15-20 år.

Ja att dom blir gammla vet jag. Och det ka nhänd amycket. Men jag letar inte kattanonnser, det är mer förberedande detta.

Måste påpeka att jag inte kan eller får spara pengar vi går på bidrag ska de bidraget användas till mat och likadande. Självkarlt lägger jag undan någo nhudralapp i månaden elelr om ajg kan mer. Men det gör ma nju i varjefall. Händernågot måste man ju ha pengar.

Jag förstår Dig Dragonstar men alla vill både Dig och kattorna väl! Jag förstår att ni är kära i kissarna, vem blir inte det..

För min del vill jag inte att din kärlek till kattorna ska bli till olycka både för dig och kattorna om något händer!

Du ville ha exempel på veterinär kostnader, här är några axplock.

Nyss hemflyttad kattunge (försäkrad): Vaknade en morgon och hon var vissen, såpass att jag måste ringa vet klockan 05.00 på morgonen.

Klockan 05.45 vågade jag inte vänta längre utan satte mig i bilen i ilfart till vet. Undersökningen kom fram till att det var problem med lungorna, röntgen, hon var nu så dålig att hon kom in på intensiven eller akuttorget som det heter. Hon fick dropp och sattes i en syrgasbur. Hon fick massor av olika undersökningar och mediciner och blev kvar på Ultuna i en vecka. Lunginflammation. Orsak, osäkert veterinärerna trodde det kunde bero på avmaskning, att en mask dött i lungan. Nästa överraskning var försäkringsbolaget. Eftersom hon nyss flyttat hem till oss så hade försäkringen startats en månad tidigare (samma dag hon kom hem) och försäkringsb. ville inte ersätta pga karenstiden på försäkringen. De hävdade att lungorna blivit skadade innan karensdagarna var över.. Nåja, efter mycket omochmen fick jag tillsist mina pengar MEN det kostade ändå 10 000:-

Katt 2, en vildkatt vi tog in, han hade ett skadat öga så det kunde vi inte försäkra. Diverse veterinär besök och ögon droppar, kommer ej ihåg kostnad. Några månader senare blev vi tvugna att operera bort ögat kostnad: 12 000:- Samtidigt blev jag tvungen att vara hemma från jobbet en och en halv vecka då han måste få Morfin mot smärtan, de första dagarna via injektion hos vet. De andra dagarna hemma oralt men jag fick inte lämna honom utan övervakning då han kunde få snetändnigar och skada sig..

Kattslagsmål: Vet. blev tvungen att operera in dräneringsslangar, kostnaden för detta blev ca 8000:-

Insulin till min tredje katt: Kostnad för insulin och sprutor drygt 1000:-/ var tionde vecka plus kostnad för receptet..

Detta är bara tre axplock!

Jag är student, och har sålunda en inkomst på 8000 i månaden under terminerna.

Det innebär att jag inte har pengar hur som helst om en katt skulle behöva akutvård. Jag har därför ett eget konto till katterna, där jag sätter in minst 1000 kronor/månad. Detta täcker mat, utställningar, veterinär, avel etc (försäkringar går från mitt eget konto dock, och i ärlighetens namn brukar nog även mat komma från det).

Det fungerar för mig. Jag vet att katterna har sitt på det torra även om jag själv råkar i ekonomiska problem någon månad.

Kan tillägga att "någo nhudralapp i månaden" troligtvis inte räcker långt.

Mat, sand, försäkring är ju avgifter som återkommer varje månad. Sedan har du årliga vaccinationer, leksaker etc. Samt givetvis om katten blir sjuk.

Vänta tills ni har vettig ekonomi.

Jag fick åka in akut till Lunds Djursjukhus. Kl 23.40 kom vi in. De stängde dörrarna kl 24.00. Jag åkte in med min honkatt för akut avlivning, så det var upp på britsen, ge en spruta, stå en stund och vänta tills sprutan hade börjat verka, sedan ut kl 00.05 och det kostade mig 3846:-.

När jag kom hem fattade jag vad som hade hänt… Då kom reaktionen…

#90 vilket rövarpris!

Här åkte vi in till jouren i Dingle(distriktsveterinärerna) på nyårsdagen. Trodde att det  skulle bli avlivning. Men en trevlig vet, som tog hand om katten, undersökte, gav två olika sprutor mot mask och en spruta med antibiotika, lämnade med cortisonkur för 15 dagar och allt detta kostade inte ens 1500 kr…

#90 Jag beklagar värkligen.

Och jag förstår att det kommer kosta. Men som sagt vi planerar och funderar inte skaffar vi något nu. Det blir när vi har lite pengar och en bra grund. Förhoppningsvis blir det ett jobb för sambon nu till sommarnen.

Men jag känner nog att jag fått svar på det jag mäst ville veta. Om det räknas som en inkomst.

TS. Jag hade två katter, en hund, en häst och två kaniner när jag studerade. Jag gick runt och hade till och med pengar över till månaden därpå. Har själv också gått på socialbidrag och under den tiden skaffade jag min Norska Skogkatt bl. men saken är den att han höll på att bli min ruinering.

Jag var som du, ville gärna ha katt och även om jag visste att katten jag köpte var sjuk så köpte jag honom ändå. Hans läkarkostnader skred i höjderna mot 5-6000kr på bara 2 månader. Jag hade varken familj eller vänner som hjälpte. Blev tvungen att sälja halva möblemanget för att rädda honom. I dagsläget kostar han mig fortfarande sedlar eftersom han resten av sitt liv kommer vara sjuk men idag har jag jobb och hans sjukdomskostnader är som ett kasst i sjön. Anledningen till att jag tog honom var inte bara min kärlek för honom men även för att hans tidigare ägare vanvårdade honom.

Det jag menar är att inget är omöjligt men det krävs mycket eftertanke. För socialen måste du redovisa ditt bankkonto med kontoutdrag 3 månader bakåt. minsta förmögenhet och du blir nekad. Har ni bil så kan ni bli tvugna att sälja den. Cronish kostar uppåt 10 000kr och dessutom ska ni köpa två. Köper ni dem hoppas jag att ni inte har pengarna på varken privatkonto eller sparkonto då båda ska redovisas 3 månader bakåt.

Ni blir inte av med katterna men ni kan bli nekade bidrag i och med att ni köper raskatter. Men har ni inte pengarna på konton och inte haft det på 3 månader så behöver ni inte oroa er men tar ni däremot ut pengarna inom 3 månader när redovisningen skall in kommer socialen dra tillbaka utlovande bidrag tills ni svarat på deras tusen frågor om vart de pengarna tagit vägen.

#93 Tack för svaret, för den som orkar läsa alla svar kan man tyda att min pojkvän går på soc, och jag på csn. Det är inte 2 katter för 10 000 vi tänker köpa utan två vuxna för kanse 3000 per katt och detta blir då en studentpresent från familj. Men vi komemr inte köpa sålänge vi inte är mer säkra på vår ekonomiska situation.

#94 Då kan ni utan problem köpa katt. CSn bidraget (om du får ut bidragsdel och lånet) ligger ju på ca 7 500kr/mån, socialbidraget ni får ut kommer ligga runt 7000 kr det också (högre för killar i och med att socialen anser de kostar mer). Så jag säger, varför inte…

Antar att din pojkvän kommer söka jobb under tiden om han inte ska studera igen? Går han också via arbetsf. och ska söka jobb utan pågående studier kan han gå med i jobb garantiprogrammet och via försäkringskassan få aktivitetsstöd, dock räknas det som inkomst för soc.

Katter för er del är inga problem. För du det som studentpresent har soc inget att säga till om. Jag behövde i alla fall inte sälja min häst och det räknas som förmögenhet 

#95 Han arbetspraktiserar men just nu är det ju lite döläge i både industin och bilbranchen som ha när utbildad innom. Hoppas på jobb nu till sommarne då det dra igång utbildningar till hösten han annars hoppar på. Sn är det ju några månader framåt vi funderar så vi får se hur det blir. tack för svaret. Skönt att höra posetivt oxå. =)

Jag skulle aldrig skaffa djur och förlita mig på andra om nåt händer.. Det är väl ändå du som vill ha katterna och inte din familj?  Vill de ha kostnaderna så kan de ju lika gärna skaffa egna djur.Du säjer att din familj hjälper dig om nåt oförutsett händer? Tänk om de är bortresta, eller på annat sätt oanträffbara och dina katter blir akut sjuka… Ska katterna få vänta då tills du får tag på din familj? Ingen veterinär eller djursjukhus brukar låta någon ta det på faktura…

Själv har jag velat ha hund sen jag var 15 år men inte förrän för 2 år sen hade jag tillräcklig ekonomi för det.. Jag har alltså väntat i 27 år på min hund… Vill man något tillräckligt mycket så klarar man av att vänta tills det är praktiskt möjligt…

En liten tanke som slår mig. Låt oss säga att man idag har bra ekonomi, köper katt imorgon och nästa vecka är man arbetslös/sjukpensionär etc.

Hur gör ni då? Omplacerar ni era djur?

Visst kan jag tycka att det kan vara dumt att skaffa ytterligare en utgift när man vet att arbetslöshet/socialbidrag eller liknande står alldeles på tröskeln, men man vet ju inte idag vad som händer om ett år tex.

# 98 Det är skillnad på att skaffa ett djur när man är i ett läge då man har knaper ekonomi.

Morgondagen vet vi aldrig nåt om.  Det kan hända så otroligt  mycket som man aldrig ens kunnat drömma om. Men i de allra flesta fall brukar man klara av det i såna lägen.

Kanske har man en sån bra ekonomi att det löser sig med boende, djur osv.

Man måste våga leva när man kan. Väntar man på att det värsta ska hända så blir livet fattigt.

#98, självklart har man ju sparat pengar!

#98. Många som haft en arbetsinkomst, och som plötsligt fått den förändrad har som #100 ett visst sparkapital, och kanske även är kreditvärdig för lån eller liknande, något som den som startade med socialbidrag troligtvis inte är.

#98 Det hände mig. Jag skaffade katterna och kort därefter var jag arbetslös. Efter det har jag inte lyckats få något nytt arbete och har varit arbetslös och studerande i perioder.

Men jag kommer inte omplacera mina djur för det, och hoppas ekonomin ordnar sig. Djuren kommer få den vård dom behöver, de får bra mat osv.

Jag måste bara tillägga att även om man spartat för katterna blir man arbetslös kräver dom att du anväder de pängarna innan du får bidragshjälp. Så att spara hjälper inte alltid.

Och själklart skaffar mna inte om man inte vet att man kan lösa det.

#103. Detsamma gäller när du går på socialbidrag. Du får inte spara en krona utan att nästkommande månads bidrag påverkas.

Ja det var ju det jag menade, Så ni som säger att det löser sig med sparade pengar måste ju tänka på att det inte alltid är så lätt.

#105. Är lite osäker hur det är med A-kassa och sjukförsäkringen. Tror inte de går in och tittar på konton om du har pengar sparade eller inte.

Den enda myndighet som gör det, som har krav att du visar upp kontoutdrag är socialtjänsten.

Ja jag vet inte hur det är men har för mig att sjukförsäkringen gör det.

Tänkte bar om det finns andra i min sitts som läserdätta kan det vara bara att nämna att sparade pängar inte alltid funkar. Och när kantten blir sjuk försvinenr dom ju, svårt att spara upp nya lika snabbt om du har det dåligt ställt.

#98 precis.. man vet inte vad som händer om ett år.. Varför då inte vänta med djuranskaffning tills man vet att man har råd?

Riksnormen för i år ligger på 6050 kr(5060 + 990) för sambos utöver hyra och el. Detta ska alltså räcka till mat, kläder, skor, hygienartiklar, rengöringsartiklar, tv, telefon, internet, transport osv.. Allt som inte är hyra, el eller läkarbesök…  Räkna med minst 1500/månaden för 2 katter och ta bort det från normen så har ni kvar den summan ni kan leva för. Sen kan även djuren bli sjuka, ha sönder prylar osv som ska tas från de 4500 kr som finns kvar…

Jag skulle då aldrig sätta mig i den sitsen.. Eller be mina anhöriga betala för mitt nöje när jag är vuxen…

#108 Ja jag holler med dig fullständigt, i den sittsen skulle jag inte heller sätta mig.

Men frågan med tråden var ju som sagt om det säknas som en tillgång. och det svaret har ajg fått nej på. Vi har inte häller skaffat katt. Vi vill ha och funderar på att skaffa framöver. Men då blir det ju när vi mer säkert har en fast ekonomi.

#109 Ledsen om det blev lite ot där:)  Men det är sant att katter inte räknas som en tillgång. Däremot om de blir sjuka och du lånar pengar av ex din mamma så räknas lånet in som inkomst. Återbetalningen däremot räknas inte som utgift utan ska betalas på ditt existensminimum…

Jag råkade ut för det när jag hade csn och utfyllnad från soc och min perser behövde operera urinsten…  Jag fick då låna 800 kr av min mamma vilket soc lyckades få reda på och månaden efter drogs dessa 800 kr från min norm..

#108

Nu menade ju jag med mitt inlägg att man utgick ifrån att man hade en fast ekonomi den dagen man skaffade sitt djur, men du kan ju aldrig veta idag om du kommer ha ditt jobb kvar om 5 år tex. Ska man då tänka så att man inte kan skaffa tex katt idag, för man vet ju faktiskt inte hur det ser ut i framtiden, då tror jag ingen skulle vara berättigad att skaffa katt.

Personligen så är jag av den åsikten att hade jag inte råd att skaffa en katt idag, så hade jag låtit bli. Men hur andra löser sina veterinärräkningar mm anser jag vara upp till var och en, så länge katten/djuret inte får gå utan vård.

Men precis som någon annan sa, att sparade pengar löser ju inte allt. Inte om man måste gå på socialbidrag iallafall.

socialen betalar bara ut pengar för dig och det ska räcka till kläder mat och hyra el. och om du då väljer att ha kvar dina katter då får du ta o minska din egen budjet så att du kanske skippar ett par byxor eller något klädesplagg i månaden och köper kattmat istället eller varför inte veterinärvård.

Om jag inte minns fel så räknar de ut en viss egendom på katten allså den har ett pengarvärde. Jag tor det var på blandrashundar iFokus eller hundarifokus jag såg detta då var den en blandrashund vuxen tror den var 4år och som omplacerinshund är han svårsåld men de satte en prislapp på hunden iaf Då var det Kronofogden. Vad man kan göra är att du behöver inte nämna katten eller be din mamma/syster/bror/pappa stå som ägare på katten. Jag har haft häst en "skithäst" enligt andra varmblodstravare som vart ridhäst, iaf denna står på itne högt som värde men jag fick syrran att stå som ägare det var bara 3 mån o sen var det skönt o ställa sig som ägare efter fick arbete,

Jag #111 jag håller med dig i det du säger.

#112 Det håller jag ochså med om. Om man vet att det finns familj som kan hjälpa till om det händer något och man går runt med de vanliga kostnaderna. Jag använder endå inte mycket kläder och sparar gärna lite mer till nöjje i form av djur.

#113 Tycker att det låter smart ävne om det känns hämskt att behöva göra så då.

#113 Va sjukt :/

Jag vet inte vart jag läste det någonstans, om det var här på iFokus eller nåt annat forum, artikel etc, men djur ska kronofogden tydligen inte räkna in som utmätbar egendom.

Hur det är med hästar vet jag inte, men de brukar väl oftast ha ett högre värde än en hund/katt.

Ja jag kan ju tänka mig att eftersom att dom både kostar varje månad och kan dra in mcket vid söljning kanske dom kräver att dom säljs.

Fast jag har en gammal bekant som hade häst samtidigt som hon hade socialbidrag, och det var inga problem. Vet iof inte om soc visste om det eller hur det låg till.

Och för guds skull ha bra försäkring på katten det är mitt bästa tips be din mamma stå på det och ni betalar henne INTE via atou giro för då undar dom säkert vad det är för summa varje mån.

Jag tror att ni säkert skulle kunna ge katterna ett bra hem, och att folk skulle ställa upp med pengar om något hände.

Men överlag tycker jag att om man går på bidrag så är det inte okej att unna sig saker som man inte har råd med. Många låter bli att skaffa djur för att de inte har råd, och då tycker jag inte att någon som lever på bidrag ska kunna unna sig den lyxen att skaffa ett husdjur.

Jag försåt era tankar. Vi får se hur det blir fram mot sommaren då det nu värkar börja släppa lite i industrivärden.

Så vi får se hur det blir, jag vill ha katt. Egentligen vill jag ha massor med djur. Men det går ju inte.