För mig är kattens ekonomiska värde viktigt. Inte för att jag bryr mig, men troligen hade vi haft betydligt mindre "sommarkatter" om det hade kostat några tusen att skaffa en. Nu sitter det en massa vacuumskallar och tycker att det är helt OK att skaffa en femkronorskatt över sommaren, och när hösten och hemfärd med eventuella veterinärbesök närmar sig, så får kisen stanna kvar på landet. Inte rätt, men tyvärr en verklighet även idag. Hade familjen betalat 4-5000 kronor för katten, så hade detta aldrig hänt. Hur ofta hör man talas om sommarhundar? Och hur ofta hör man talas om hundar som gives bort eller säljes för en symbolisk summa. Kattens status i samhället står rakt i relation till dess  värde som egendom. Så är den bistra verkligheten. Sen kan du och jag gilla vanliga svenska tamkatter bäst vi vill….

Jag håller fast vid att det är positivt med högre priser på djur. Det går inte att komma ifrån att köpet blir mer övertänkt om katten kostar några tusenlappar. Självklart kommer det ändå finnas rötägg till köpare, men det minskar chanserna.

Men hur vanligt är det med riktiga sk sommarkatter? Är inte det största problemet alla okastrerade katter och alla oseriösa sk uppfödare?

För familjerna som skaffar sk sommarkatt….kvittar det nog om det är en kanin eller katt de köper för en tia och sedan släpper i skogen.
Jag anser att vi för över problemet på en annan djurart om vi enbart ser till höjda priser.

Mer info….tydligare kampanjer….när jag var liten, på 70talet…hade man massor av info ang sommarkatter…nu hör man knappt talas om dem.

Dessutom efterlyser jag någon slags kampanj inriktad på landets bönder.
Statliga veterinärer kan väl åka runt och kolla läget, kastrera hanar och vaccinera på plats. Om det samlas in en massa pengar kanske det kan börja på någon ort. Hm…tror ju inte direkt att riksdag och regering kommer hjälpa till. Det är EN tanke…

Kajzza

Tror folk tänker på alla 10-tusentals huskatter som finns, och den lilla plattan utan sunda, friska bevarade raskatter.

Det vill säga att det finns bevisligen mer hemlösa huskatter än hemlösa raskatter.
Vissa raser är mer vanliga än andra, som med hundar och ju ovanligare desto dyrare, brukar det bara.
Det kan också vara att ju svårare det är att bevara, hålla en ras frisk och synd kostar en massa arbete, och tid.
Jag är en av dem som är emot huskattavel, MEN OM man nu ska avla på huskatt ska det läggas ner lika mycket tid och pengar på dessa katter för det kostar att avla.. De som avlar för att bevara rasen tjänar sällan många kronor på aveln och ingen jag känner kan livnära sig på kattavel..
Det är så att man får vad man betalat för, i många del av fallen..

MEN visst kan man få en huskatt med världens uppfödare som har testat föräldrar, avkommor och är precis som vilken respekterad uppfödare som helst, lika mycket som man kan få en riktig skitkatt rent ut sagt från en raskattuppfödare..

Det man måste lära sig att känd måste inte betyda bra..

Varför katterna är dyrare inom rasvärlden är väl den ofantliga tod och energi folk lägger ner på att få fram starka, friska inidivider..

Huskatten därimot -
Ofta går berättelsen så att
-"Min hona kom hem med ett gäng ungar och nu säljer vi dem för 50:-"
Därför finns det sååå många hemlösa huskatter och jag tror vi ljuger att vi köper kattungar för att de är såå söta..
Vem vill ha en ärrad, gammal hankatt med ett tungt bagage?

Jag har haft över 50 katter, och 70% av dem huskatter, några vuxna, många som kattungar..
Mina två egna raskatter valde jag efter uppfödaren.
En uppfödare som inte bryr sig om pengarna, utan om att bevara denna vackra, trevliga och mycket lojala ras. Hade hon fött upp en annan ras hade jag  troligtvis valt den istället för den Norska skogkatten som hon nu föder upp.

Jag skulle utan problem kunna lägga ut samma summa på dem som jag gjort på en huskatt..
Att kastrera sin katt gör att man hjälper en himla massa kattungar från kyla, misshandel och övergivenhet..
Så många huskatter som varje år mördas (Ja, jag kallar det mord) för att de var oönskade för att ägaren inte gjort det lätt för sig och kastrerat sin katt..

Visst, jag kan tycka att 6000 kronor är dyrt, och är värdet på katten inte ligger i pengarna.. Det vore ju synd om ALLA inte hade samma rättigheter att skaffa sig en liten misse att gosa med framför brasan..
Kan dock se att en hemlösig från ett hem är ngen svår kamp att spara till, dessutom, finns det gott om kattungar där också..
Söker man inget speciellt i ras, eller uppfödare så är en huskatt perfekt, om man bara söker lite sällskap om dagarna.. För huskatten har inga speciella drag, temperament eller sjukdomar..
Det är väl om man vill kalla den det, en mångsidig katt som kan passa alla.. Men söker man efter något speciellt är raskatt att föredra..

Många vill att kissen ska komma från ett bra ställe..
Och många tror att det bara är problemkatter på dessa katthem..
Jag lovar dock att det finns en katt för alla på ett sådant hem..
Alla är inte rädda, jobbiga och man får ofta stort stöd från hemmet om det blir problem, så jag förstår inte vad folk är rädda för?

Jag är helt utan fördomar, och det understryker jag med att jag själv, medvetet fött upp sex, starka, friska kullar med alla kontroller som krävts för detta.. Tester, och all efterbehandling och ena honan lever nu gott som kastrat..
(Den andra honan är ej längre vid livet)

#3 Sommarkatter håller väl på att försvinna, numer överges ju katter året runt. Det är all form av "oseriöst" ägande som bidrar - att man struntar i att kastrera/id-märka, att man fortsätter medvetet föda upp kullar, att man lämnar katter och kattungar osv.

Självklart hjälper det om både privata säljare och katthem kastrerar, id-märker och så vidare och sedan tar ut ett pris som täcker de kostnaderna och hamnar på någon tusenlapp. Då har köparen fått ta ställning till om de verkligen vill ha katt eller inte när de får lov att betala en slant för den + att katten redan är id-märkt och kastrerad (om den är tillräckligt gammal vill säga).

Kan också tillägga att jag är då som Eros för de kostnaderna då de minskar risken för dåliga, korttidsägare..
Är man en godhjärtad familj som ändå vill ha katt, men inte har råd att punga ut 6000 kronor så kostar en hittekatt oftast mellan 400-600 kronor om jag inte missuppfattat det hela..
Även om det vore en 1000-lapp går det att spara till..
Dessutom förljer ofta hemmet upp kissen en tid, och på så vis minskar även där risken för att katten hamnat hos en dålig ägare..

Jag har haft två katter från katthem…så ja jag vet hur det går till.
Jag vet också att det går att spara ihop pengar. Fniss.

Är det någon av er som är lite insatt i hundvärldens motsvarande problem?

Blandrashundar har ju fått ett uppsving när det gäller priserna.
Har DET ökat blandrashundarnas utsatthet???
Inte alls…däremot har det dykt upp en massa oseriösa sk uppfödare som ser en chans att tjäna mer pengar. De har alla varit med om sk olyckor och tjuvparningar.
Men antalet omplacerade blandrashundar har väl ändå inte minskat när priserna har ökat?

Kajzza

Men nu blev jag nyfiken Hilo…varför har du haft så många katter???
Jourhem?

Kajzza-som är född nyfiken

#7 Det är främst dvärgblandraserna som ökat pga av trenden..
De vanliga amstaff, och rottweilerblandningarna, och andra storhundskorsningar är dessvärre lika utsatta..

#8 Jag räknar alla katter vi haft i familjen, ungarna vi födde upp samt stallkatterna. Det blir närmare 50 katter..
Även fast kattungarna inte vart en del av vår familj hela livet så bryr vi oss fortfarande om dem som om de vore våra egna..
Vi vet vilka ungar som lever idag, och vet vilka som har det bra och är friska. Älsta kullen blev 7 år i år.

Sen har vi haft… 6 katter som slutat sina liv tidigt, så alla har tyvärr inte levt så länge.. Vilket är synd, men ibland vill det sig inte.

Det har vart olycksfall..

-Kanske ska tillägga att jag nu har 4 katter, som räknas till dessa antalet..

Jag vet inte det exakta, men kan ta reda på det om du är mer nyfiken

Jag tror inte alls "sommarkatten" är något passerat kapitel. Skillnaden har bara blivit att man inte pratar om det öppet. Åter igen, det finns inga vilda hundar i Sverige, men det finns gott om förvildade katter. Hur kommer det sig? Jo hundar har bättre status, p.g.a. att de har ett accepterat värde i kronor och ören.

Låt oss föreställa oss något hemskt och otäckt. Man fångar in alla förvildade katter i Sverige, och "löser problemet". Helt garanterat är vi tillbaka i dagens situation igen inom några år. Kastrering i all ära, men det måste börja någonstans, och ingen katta drar ut på byggden bara för att i hemlighet föda sin kull. Det handlar om att ägandet av katt inte är statushöjande, och därför kan man kasta ut katten utan att det gör dig till en dåligt sedd person. Kastar du ut en hund, så är polisen där och tar hand om den inom ett dygn…

Hela mitt liv har jag hört folk tala dåligt om katter eller deras beteende utan omsvep. Katt är för många ohyra. Hur ofta hör man sånt om hundar? Jag har hört jägare skryta om hur de skjuter katter till höger och vänster, ja helt enkelt å fort de får syn på en ute på marken, och de förstår inte ens att det är ett motbjudande beteende. Ibland har jag blivit förbannad, och sagt att de minsann ska passa sin hundjävel ordentligt, för om den kommer in på tomten så åker hagelbössan fram. Minerna man har fått, från samma person som tidigare stått och skroderat om kattmördande, är ofta helt obeskrivliga. Det handlar inte om sorg eller bestörtning. Det handlar om ekonomisk förlust. Som om man skulle hota med att repa deras bil. Där har vi problemet. Vuxna katter attraherar personer som inte bryr sig så mycket om ägandet. Men för att detta ska gå hem även hos de andra, så måste kattens värde befästas.

Observera att jag inte har något alls mot hundar eller seriösa hundägare, och jag har under en tid sysslat med jakt. Jag gillar de flesta djur. Däremot har jag benat ut att mycket katthatare också kallar sig hundmänniskor. Det handlar om värde och lydnad. Lydnad lär vi inte kunna få ändring på, med den sociala konstruktionen värde kan vi skapa genom att ta betalt.

#7 Att vissa blandrashundar har blivit dyrare är både positivt och negativt. Det är positivt att de kostar och har större chans att hamna i bra hem, men det är samtidigt negativt när det handlar om oseriösa uppfödare som avlar på kreti och pleti eller smugglar in hundar enbart för att tjäna pengar.

Kajzza, jag förstår hur du tänker.

Jag skulle inte heller ha råd till dyra katter eller hundar. Min hund hittades jag under bortskänkes:)

Men många människor uppskattar saker (djur) efter vad de kostade. Och det är så mycket lättare att skaffa en gratiskatt än vad det är att beställa en plusmeny hos McDonald.

Problemet är inte folk som skaffar en gratis eller 10 kronorskatt och kastrerar den sedan. Problemet är folk som skaffar katt och sedan inteha råd till kastreringen. Eller till veterinären öht.

Jag har också kass ekonomi och vet hur det svider med kastreringskostnader. För plötsligt kostar den söta kattungen 1000 kronor hos veterinären.

Vi försöker olika vägar för att folk ska kastrera sina katter. En av de är att en katt måste vara svårare att köpa. Vi vill absolut inte att katterna bara ska vara tillgängliga till rika bara vi kan stoppa de spontanköpande av en söt kattunge eller en bortskänkeskatt.

Så många kattägare kastar ut sina 10-kronorskatter när den bara kissari sängen. hade de betalt mer pengar kanske de skulle anstränga sig mer för att sälja katten för att "få sina pengar tillbaka".

Katterna i Sverige blir bara fler. För nåt år sedan uppskattades antalet (incl raskatter) till 1,3 milj. Nu är det 1, 6 miljoner. Fler kastrerar, id-märker och försäkrar sina katter men antalet hemlösa sjunker inte. Det är det som är så deprimerande.

Vi jobbar och jobbar och det födds bara fler katter som kanske åker ut.

Olycksfall och sjukdom är alltid tragiskt. Usch!

Jag vill berätta om en katt jag hade i två månader…det ligger lite till grund för mina tankar ang priset på katter kontra "kvalitet" dvs kontroller, vaccinationer mm.

Jo…vår huskatt Isa som hade diabetes blev tyvärr sämre efter några år med insulinsprutor och dietmat. Tack o lov var hon innekatt så vi hade möjlighet att hålla koll på henne. När hon visade tecken på att bli såmycket sämre valde vi dock att låta henne somna.
Vi ville inte vara utan katt och bestämde oss för att INTE anlita katthemmet denna gången (som vi hade gjort två gånger innan med mycket bra resultat) utan letade på egen hand efter en kattunge. Det skulle "stämma" tyckte vi. Den fick gärna kosta en del men vi föll för en unge som kostade 1000kr.
Den var avmaskad, hade fått en vaccination…det var en kringströvande hankatt som var pappan och familjen var heeeelt oskyldiga till att ungarna fanns.

De var ursöta.

Det var snyggt och fräscht hemma hos familjen. De hade 3-4 vuxna katter och så denna kullen men jag förstod att de hade haft flera kullar tidigare då det var olika åldrar på de vuxna och de alla härstammade från samma mamma.

Nåja…vi åkte många mil för att hämta katten och tog hem den när den var 14 veckor.

I två månader hade vi vår lilla tös!
Vi lärde känna henne och hon oss.
Så plötsligt blev hon trött. Åt mindre och mindre och tappade i vikt.

Jag ringde veterinären och ville att de skulle kolla henne. De tyckte inte det lät alarmerande men jag fick en tid på morgonen därpå.

På morgonen kunde tösen knappt gå. Flåsade och hade svårt att andas.

Hos veterinären blev det fart. Röntgen och sedan diagnos. FIP!
Denna hatade sjukdom.
Tösen fick somna in, hela bröstkorgen var full av var. Enligt veterinären fanns det inget att göra, intensivvård skulle kunna ge henne någon dag till men inte mera.

Det var tungt! Tungt att åka hem med tom bur och tungt att förklara för barnen. Tungt att ha hemmet i karantän i 3 månader….suck.

Uppfödaren vägrade ta ansvar trots att veterinären var 100% övertygad om att ungen var smittad där. HOn vägrade kontakta de andra köparna och vägrade kontakta sin veterinär.
Vår veterinär sade sig inte kunna göra något.

Jag vill som jag sa innan…ha mer makt till veterinärerna. Större kontroll…(typiskt svenskt haha) och seriösare kattavel. För mig är det ointressant om det är ras eller hus…billigt eller dyrt bara det är seriöst.  Tror fortfarande inte att pengarna löser problemen.

Kajzza…som gillar serösa diskussioner

Bara en liten not

"Den var avmaskad, hade fått en vaccination…det var en kringströvande hankatt som var pappan och familjen var heeeelt oskyldiga till att ungarna fanns."

Så det faktum att de inte lät kastrera sin hona gör de inte delaktiga i parningen?
Är det bara hankatter som ska kastreras?

Så tragiskt att ni råkade ut för dessa oseriösa människor..
FIP är en hemsk sjukdom och jag önskar ingen kisse det..
Beklagar sorgen efter er lilla tjej.

#15 Vad jobbigt för er att förlora två katter efter varandra 

Jag tror inte heller att det kommer lösa problemen, men det kommer att göra/gör skillnad. Det krävs en kombination av olika angreppssätt för att lösa situationen och att höja kattens status är en del. Och nej, jag tycker inte att man kan mäta en kär väns, som ett husdjur, värde i pengar, men tyvärr så ser inte alla människor det så.

Jag har många gånger önskat att min första katt Alice hade kostat 4000-6000 kr, jag hade med glädje betalat den summan för henne.

Alice är fd hemlös, och jag lyckades spåra hennes ägare som gav mig henne. Om Alice hade kostat 4000-6000 kr så hade hon fått allt hon behövde från det att hennes mamma blev dräktig, kvalitetsmat, vaccinering, avmaskning, idmärkning, gärna kastrering, mycket omsorg och kärlek (det är vad det kostar att föda upp en kull utan att tjäna pengar på dem). Som det nu var med Alice så hade familjen inte lagt ut en enda krona i veterinärvård på henne. De hade henne som fertil katt ute i stadstrafiken där hon for väldigt illa. När jag hittade henne hade hon antagligen fött ungar som dött just innan hon sökte kontakt med mig och jag tog in henne.

Så det gör ont i mig att tänka på alla de katter som saknar både livsvärde och ekonomiskt värde i så många människors ögon. Och då är det inte huskattägare som du Kajzza som jag tänker på. Det är de andra, visst är du med? De är alldeles för många. Det ser man bara på det höga antalet huskatter som far illa.

Jag hävdar också att högre prispå våra huskatter är ett sätt för att folk att åtminstone börja sätta värde på katterna. Det hjälper inte att tala om man talar för döva öron, det är lite mer träffande att tala till plånboken.

Som situationen är nu, får vi inte ens pengarna tillbaka när vi förmedlar en katt. Åtminstone här tycker folk att 500 kr för en kastrerad, vaccinerad och id-märkt katt är för dyrt. Då kan man argumentera hur man vill, en del hämtar iaf en katt för 100 kronor från Blocket oavsett om den är kastrerad. Och jag tvivlar på att de kommer att kastrera katten sedan….

Men jag förmedlar ändå hellre en kastrerad katt till underpris än att behålla alla katter. Vad kan jag annars göra?

Hej igen
Gisele jag håller med de är på tok för många, och det gör ont.

Hilo enligt mig borde ju ALLA katter kastreras. Oavsett kön och ras…enda skälet enligt mig att "ta en kull" är om man redan har presumtiva köpare eller efterfrågan.

Nu ska jag kela kise en stund.
Hejhej
Kajzza

#21 Tänkte mer på att du sa att familjen är oskyldig när så bevisligen inte var fallet, var tvungen att fråga

Jo, det är väl ett "skäl" OM man gör enligt konstens alla regler givetvis.
ALLA katter blir väl kanske lite svårt då katten som husdjur skulle dö ut.
Varför inte begränsa oss till den seriösa och sunda aveln istället..
Jag har en hane avsedd till avel, klarar han inte alla tester mm. blir han kastrat. ALLT måste vara felfritt på honom om jag ska sätta en kull efter honom till världen.. Han är och kommer dock alltid att vara sällskapskatt i första hand

Jag har just köpt en katt från Göteborgs Katthjälp och jag betalar 700kr + 130kr för ägarregisreringen. Jag tyckerinte det är alls mkt pengar! Då är katten vaccinerad, kastrerad och idmärkt.

Hilo…jag kan inte slita mig haha.
Det var såklart familjen själva som spelade oskyldiga, de drog ju en vals för oss.
De hade ju helt klart en oseriös och systematisk uppfödning där hemma.

Som du säger så är ju säkert sund och serös avel en lösning, problemet är ju att många anser att rasavel=sund avel….

Så är det inte automatiskt. Persernas andningsproblem är väl ett exempel på hur man kan anses seriös och duktig inom avel och utställning trots att man egentligen "går för långt".
Jämför med shäfer uppfödningen där hundarna som vann utställningar för några år sedan hade fel på benen. De var FÖR hårt avladeför att få rätt hållning.  Hoppas innerligt att de har lyckats vända den trenden både internationellt och nationellt. Men jag är tveksam.

Hoppas också¨att jag har fel här…när jag tror att det problemet också finns i kattvärlden. Ska jag erkänna så har jag aldrig sett en kattutställning "live".

Mealyn…fniss…om du talar till döva öron…så använd teckenspråk istället då får du svar. Men om du talar till plånboken…får du aldrig några svar! Du kan däremot bli slagen av den i huvudet fniss.

Nä jag bara skojar!

Hur gamla är katterna när katthemmen kastrerar dem?
Jag tycker inte heller det är dyrt med 700 för en "klar" katt. Inte alls.

Kajzza

Jag menar bara att om du sätter ett högt pris på en katt så kanske fler tänker efter före och man förhindra katter som blir sommarkatter, katter som få å ute okastrerade och därmed minsas andelen kattungar som kanske blir hemlösa mm.

Nej 700 är inget!

#24 Haha, ingen fara, vill bara vara så tydlig som jag kan i det, så som jag uppfattar det hela. Ibland kan missförtånd ske och då får man stå för det.. Kanske jag som inte förstod att du var sarkastisk, hehe.

Jovisst måste inte rasavel betyda seriös avel.
Jag vet själv mycket väl då jag är ganska så bra insatt i hundaveln, och en del i kattaveln..

Det är fortfarande så att hundar som mår sämst vinner.
Fast nu har SKK uppmanat domare att se över sitt eget tycke och istället börja döma efter sunda individer och få trenden tillbaka då när en hund faktiskt kunde jobba..
Kattutställningar är jag osäker på då jag endast vart på ett fåtal och bara ställt ut själv en enda gång.. Nog vart jag glad när min gammeldagsa skogis slog den mordernare varianten, så ibland får man riktiga domare på halsen, hehe.

Nog sagt om det..
Persern vet jag har många problem.. Den rasen kan väl liknas hundrasen mops..?
Måste ju säga att katt som hund, de raserna ser groteska ut om man ska kolla best in show-varianterna..

När det gäller hundaveln vill jag väl påstå att Cruft håller mycket av trenderna under sina vingar och man kan väl delvis skylla på dem..
När det gäller kattvärlden vet jag inte riktigt vart man ska vända sig..

Värt att kolla upp, helt klart.. För att se vart det började..

Persern såg ju helt annorlunda ut för 10 år sedan..
Det var ca 15 år sedan jag ägade en perser sist, ja familjen ägde.
Har tyvärr inga bilder digitalt.. Men nog vill jag minnas att de två damerna såg i alla fall sundare ut..

Med sund avel menar jag då att avla endast på friska djur, "felfria" - Så nära inpå, för ingen ras är felfri idag.. Man kanske inte kan ta bort allt det dåliga i en ras, men förbättra den markant och få den att trivas lite bättre med sig själv..

Hmm, långt, men hoppas du förstår vart jag vill komma Kajzza?

OOOja Hilo jag förstår och håller med.
Det där Cruft lär intressant, berätta mer…vad är det?

Mealyn jag förstod hur dui menade jag bara skojade. Fick bara en bild för mig hur du stod där och talade med en plånbok…en sån som min morfar hade, tjock och tung och så tjoff…fniss.

Om jag berättar vad vi har gjort i veckan….så får jag väl stryk av er…brutit mot lagen OCH betalt för lite….meeeen jag kände att jag inte hade något val och jag tror faktiskt att vi gjorde rätt.

Funderar på det där med priset på katterna…om man absolut inte ska köpa en katt på blocket för 100kr….vad ska då hända med den katten??? Är det inte bättre att vi seriösa köper de katterna och skänker resterande slant till närmsta katthem, ist för att kattungen själv hamnar på katthemmet?

Fast om man köper av en sån säljare så fortsätter de ju att producera fler billiga kattungar - eftersom de går åt. Om man inte köper dem så tvingas de stå där med sina kattungar och ta hand om dem. Man ska inte belöna dåligt beteende. För det är just ett beteende det handlar om, som upprepas gång på gång.

#29 det är just det där "ta hand om" som jag bävar för…här där jag bor betyder det att man helt enkelt slår ihjäl kattungarna. Och när de väl har blivit så stora är det ju plågsamt för katten fy. Ska man någon gång…men det ska man väl ändå inte….avliva själv så är det väl endast nyfödda då men nä usch.

Jag vet inte var ni bor men vi bor på landet och där är det där ta hand om:et inga större problem för många bönder. Det är en av orsakerna till att jag känner så starkt att information, samtal, information och samtal….är enda vägen med dem. Det tar tid men jag har lyckats omvända två "bondefamiljer" i alla fall.

100lappen kan ju knappast ses som en belöning.
Iofs…så skulle man ju kunna deala….om man nu så gärna vill betala mer för katten….kan man ju be att få betala föräldrakattens kastrering för säljaren ist. DÅ har man ju verkligen gjort en insats. Räddat både kattungens liv OCH förebyggt.

Bönderna som inte sköter sina katter väl är ju ett jättestort problem (alltså inte de bönder som värnar och kastrerar sina katter). Hade nyss för 5 min sen en bondson på besök, vars pappas katthållning jag tänker ge mig på framöver…

Men de jag tänker mig lägger ut kattungar på blocket är Lisa, Anna, Sara mfl som låtit sin hona gå ute fertil för att hon ska bli dräktig och de ska få söta kattungar efter henne. Och tänker inte längre än så. När dessa inte får sina kattungar sålda för 100 kr, ovaccinerade mm, då tänker de nog till en extra gång innan de tar en ny kull med söta kattungar.

Gisele…
Jo det klart…såna finns det ju.
Där ser man vad man relaterar till hur det är där man själv bor. Här är det bönderna som är det största problemet tror jag. ALLA som jag känner som har katt, har dem kastrerade/steriliserade utom bönderna. Suck…dessa bönder.

Där har du ju en poäng. Det är säkert så med att dessa personer inte tar ihjäl katterna själva utan förhoppningsvis….tar dem till veterinären. Risken finns ju att de helt enkelt kastar ut dem. Men…som du säger de lär inte göra om det.

Kajzza: Jag undrar om du orkar fortsätta diskutera?

 Jag funderar på hur du menar och tänker med det här du skrev:

"Er kamp…förvandlar huskatten till något fult, något att skämmas över. NÅgot som man ska undvka…om inte man är engagerad i hittekatter för då är det ok att ta hand om dem."

När jag försökt påverka människor att kastrera och idmärka sin huskatt, så har jag ibland stött på patrull av personer som då hävdart att jag ser ner på huskatter, att jag anser att raskatter är finar och mer värd (vilket jag inte gör, har själv tre huskatter för jag älskar huskatter). Så jag undrar lite över tankegångarna där…Hur man genom att vilja höja kattens status skulle tycka huskatter är något fult eller dåligt?

Det är riktigt att katter överges året om men situationen är ännu värre på sommaren då folk ska på semester och kastar ut katten och en del avlivar den friska unga katten.Det har hänt även i en familj som verkade seriös och betalade  bra för kattungen.Sen är det många kattungar som föds på våren som folk vill bli av med.Kattungar har dumpats både av  de nya ägarna som ofta fått kattungen gratis eller billigt och den som har fött upp katterna och som dumpat de som det inte har hittats hem till(en del har inte ens försökt)

Det har stått i både aftonbladet och DN att de som jobbar på katthemmen i Stockholm är förtvivlade.katthemmen är överfulla och det finns många vilsna kattungar ute som behöver tas in.Situationen nu är värre än någonsin.

Överflödet gäller inte bara i Stockholm utan i hela Sverige.

Jag vill att flera ska kastrera sina katterJag tycker att även hemlösa katter har ett värde, de blir också hungriga och fryser.Men det känns som om flera som föder upp kattungar betraktar de hemlösa katterna som ohyra och kattungarna som föds  av hemlösa kattmammor är inte önskvärda.Om det tas prover på kattmamman och kattpappan före parningen och kattungarna får den bästa maten men uppfödaren dör och kattfamiljen hamnar på katthem, då kallas ändå den familjen för katthemskatter på kattforumen.Det gäller även om familjen hamnar i ett jourhem och aldrig har satt sina tassar på katthemmet. Alla katthemskatter ska tydligen vara skygga och livrädda för människor enligt vissa.

Med över 100.000 hemlösa katter + alla bönder m.fl.som inte kastrerar katterns så finns det ingen risk för att huskatten som ras försvinner.

När det gäller pengar är det större risk att katten som fås gratis överges än den som kostar mer pengar.Men för den delen skulle jag inte kunna lita på att den dyrare kattungen verkligen får ett bra hem för hela livet.

Majvi: Visst är det synd att det finns fördomar om katthemskatter/hemlösa katter! Innan jag började hjälpa till på katthemmet hade jag någon vag föreställning att katterna där var skygga och förvildade och svåra att anpassas till familjekatter. Men det ändrades efter mitt allra första besök på katthemmet. Mitt allra första arbetspass slutade med att jag satt kvar två timmar extra med en hög kärleksfulla katter i knät och runt om mig, som inte visste hur glada de var över att få sällskap och kel.

Och visst finns det katter som farit fruktansvärt illa och är traumatiserade, och det är inte konstigt. - Men med kärlek och omsorg så kan man vinna deras hjärtan, och adopterar man en sådan katt så kan man inte få en trognare vän.

Det behövs framförallt information och ännu mer information om kattens behov, vad det kostar att ha katt, ansvarstagande, kastration, åldersspann vid könsmognande tex (när kastrera) och kostnader och ansvar om man får en kull, varför man ska tänka sig för innan man tar en kull söta ungar och att man inte ska skänka bort dem för struntsummor mm. Vad man gör om katten inte trivs eller om man blir allergisk och inte kan ha kvar den tex, vart man kan vända sig.

 Jag tycker det borde finnas bra informationshäften som skulle gå ut gratis till alla sveriges hushåll. Jag har då alldrig stött på den informationen utan att leta. Kom igen regeringen!!!!

Du glömde några kategorier av kattfolk. Tror du träffat på fler än så. Bara för att man har en raskatt betyder inte det att man ser huskatter som mindre värda eller att man har raskatt som statussymbol. Jag har nog aldrig träffat en raskattägare som känns som någon som bara ser sin katt som det. Snarare att man brinner för den rasen och vill föra rasen vidare så att säga.

Vi har tagit hand om 3 hittekatter, 2 som fortfarande bor här och jag har även nyligen köpt min lilla raskatt.
Tyvärr är det dock så att vissa som skaffar en katt för t.ex. 10 kr inte har en aning om vad det kostar och sedan kommer på "Jag har inte råd med katt…" många av dessa slängs ut eller avlivas trotts att de är friska, därför spelar kostnaden roll.
Eller som en jag diskuterade med om att alla utekatter enligt mig bör kastreras. Den jag skrev med då ansåg (inte ordagrant) :
"Vi har 8 katter och 2 är kastrerade, om vi skulle behöva kastrera alla så skulle vi behöva sälja någon och det vill vi inte! Om ni säger att man inte ska ha så många katter så är det fel för jag tycker att man ska få ha så många katter man har plats för och råd med"

Denna person säger enligt mig emot sig själv, har man inte råd med kastrering som inte kostar så mycket så har man inte råd med katt (saker kan hända som gör att man inte har råd för tillfället och det har jag förståellse för, men då ska katten hållas inne) Sedan hade denna person fått uppfattningen av att det finns ca 1000hemlösa katter…

Kärlek mäts inte i pengar men man måste ha råd att ta hand om de djur man har.