Här kommer en bild på min zimbah när han dricker ur sin flaska.. hanns mamma försvann när han presis öppnat ögonen dom var utan mamma 2 dagar och farbrorn som hadde dom tänkte avliva dom.. Han var en vän till min mamma och när jag fick höra åkte jag dit.. hem och gav dom vatten iväg och köppte RC mjölkersättning och gav dom lite och hjälpte dom med avföringen.. det var bara han som överlevde.. Jag var 15 år och Hadde mycket problem hemme och i skolan och mådde mycket dåligt då jag ägnade all min tid till han och jag kan inte glömma när han låg i min famn och stödde flaskan med tassarna för att somna varenda kväll.. Han öppnade alltid dörren när det knackade från att han var ca 15 veckor!!! Jag minns att han alltid var så försiktig och han skulle hoppa upp i sängen till mig en dag och jag hadde på satinlakan.. och han bara gled ner.. såg förvånad ut med huvudet på sne haha.. Jag vet inte varför man han rispade mig alldrig inte enns av misstag.. Han hadde så mycket speciella saker för sig som jag alldrig kommer glömma.. 1 advent vaknade jag och han var hängig.. det blev värre och värre och jag gick till veterinären som inte hadde tid försen kl 8 nästa morgon.. han kunde knappt stå på benen.. han skulle hoppa ner från mitt knä och hanns ben bara vek sig.. han höll på bli förlamad.. kl 5 på morgonen dog han på mitt bröst.. 3 timmar innan veterinär tiden… det är några år sedan nu.. men han var spetsiell.. det var han..

RIP ZIMBAH  saknar dig..