#0: Du ska vara försiktig att ingripa vid sådan här tillfällen - låt katterna ta hand om det själva.

Det är stor risk att någon av katterna även dina egna attackerar dig om du försöker gå emellan.

#1: Med tanke på hur vanligt det är att utekatter skadas av andra utekatter säger det kanske ändå något att ingen av mina katter någonsin har skadats vid något av alla dessa kattmöten som skett genom åren. Ingen av mina katter har heller skadat någon annan katt - trots att t.ex. Ruben tidigare haft dille på att provocera andra utekatter med värsta stöddiga krigssången så fort han fick syn på dem.

Just när de sitter och ylar mot varandra hamnar de i ett väldigt spänt dödläge när de har svårt att släppa fokus om de inte blir distraherade.

De flesta utekatter är vanliga "snälla" katter (och det tror jag att Arga katten egentligen också är) och då kommer de av sig och går därifrån när någon/något "stör".

Jag har haft katter i området som jag t.o.m. varit lite rädd för själv, men då har jag varit extra noga med att förhindra möten med de katterna. Många gånger har jag tagit in mina katter när jag märkt att mina katters närvaro inte uppskattats av andra lösgående katter. Även idag tog jag in mina katter för att undvika fler möten med just den här katten.

Man kan ju ingripa utan att bli närgången. Tex klappa händerna bara för att distrahera och avbryta dödläget. Bara för att man avbryter behöver man ju knappast springa fram och fysiskt ta tag i någon katt och då finns heller ingen risk för att man blir skadad.

Det är väldigt sällan numera, men ibland blir nox för intensiv för elrond. Det hörs på ljuden de gör att nu har elrond fått nog men nox lyssnar inte när han säger ifrån. Räcker med att jag harklar mig så är det nog för att nox ska vända sig mot mig och kolla vad jag vill några sekunder och då hinner alltid elrond gå undan. Så är hela situationen över. Utan att jag ens behövt röra mig. Skulle jag försöka fysiskt ta tag i nox då finns absolut risken att han mitt i leken går på mig istället av misstag. Så jag riskerar det inte.

Låter som om du gjort helt rätt genom åren, #0.

#2 Om en ekorre eller annat skuttar förbi är du säker på att ingen av katterna jagar efter?
Att varken dina eller andra katter skadats är skönt. Men varför riskera att något händer. Sen finns ju folk med lösa hundar. Hundar som rymmer och springer runt. En bekants katt blev dödad av hund som lite då och då rymde. Hade varit in på hennes tomt och t o m upp på terrassen en gång och letat. Lyckades väl överraska henne en gång och det räckte….

#4 Det finns ekorrar här, men ingen av katterna har lyckats fånga någon. Jag har inte sett att vare sig Ruben eller Milou ens varit i närheten av att fånga något för de verkar helt enkelt inte så intresserade av att försöka göra det. Lotus är lite mer alert, men än så länge har han inte heller fångat något som är större än en fluga.

En av mina tidigare katter (Moltas) blev på äldre dagar en skicklig jägare som kunde fånga både möss och småfåglar, men det försökte jag avbryta så fort jag såg det.

När jag märker på fåglarna att de har ungar i närheten tar jag in katterna och håller dem inne tills fåglarna slutar vara upprörda när man går ut. En gång bar jag iväg tre vuxna katter i famnen samtidigt (!) för att skydda en fågelunge som inte var riktigt flygfärdig ännu. När jag sett harungar eller rådjurskid ligga och trycka på katternas område har jag tagit in katterna. När det fanns igelkottungar i rabatten utanför porten bar jag katterna förbi den rabatten när vi gick in och ut.

Att vara med är inte ett hundraprocentigt skydd för andra djur, men det är ändå större än att inte vara med alls.

Lösa hundar har vi mött många gånger och eftersom mina katter är lösa har de haft möjlighet att springa därifrån för att t.ex. försvinna i en buske eller upp i ett träd. De flesta hundmöten har varit väldigt odramatiska, men en gång när Oberon blev uppjagad i ett träd av en sprallig hund slet han sönder flera klokapslar i rena förskräckelsen och blev tvungen att operera bort de resterna med besvärlig konvalescens..

Att vara med är inte ett hundraprocentigt skydd för mina katter, men det är jag väl medveten om så det skulle inte falla mig in att skylla eventuella skador på något annan än mitt eget beslut att ta den risken.

Hade koppelkatter förr i tiden och mötte ofta utekatter. De sjöng ihop och min svarta katt sprang efter och ville leka (utekatterna flydde). Inte vid något möte blev det skador på mig eller katterna. Jag gick lugnt in mellan katterna om de började verka irriterade snarare än nyfikna. Vi mötte även grävlingen flera gånger. Otäckast var det med lösa hundar, även om jag brukade få syn på dessa i tid och kunde lyfta undan katten. Hade alltid sele + koppel på egen katt.