Misstänker att vi kanske kommer få någon kommentar gällande kattunge från uppfödare istället för adoption av katt. Eftersom att ingen av oss någonsin har haft katt tidigare och eftersom att jag gärna vill introducera vård av klor, tänder och päls, hantering i sele, transporter i bur m.m. i tidig ålder så väljer vi kattungar denna gång… men nästa gång kanske det blir adoption! <3

#1: Det är absolut inget fel att vilja köpa en raskatt med stamtavla av seriös Sverak ansluten uppfödare 😁

Hade du däremot sagt huskatt på blocket.. Då hade dem flesta sagt att du får kolla på katthemmet istället 😉

#1 Jag hade inte tänkt kommentera men nu måste jag ju 😝 Katthem har ofta kattungar, speciellt på sommaren! De brukar adopteras ut från 12 veckors ålder, precis samma tid som när man tar kattungar från mamman hos uppfödare :)

#0: Åk på en kattutställning där ni har möjlighet att se och träffa raserna och kanske uppfödare i verkligheten.

Både Ragdoll och Birma är raser som ligger mig varmt om hjärtat och under många år har jag haft båda raserna i min kattgrupp. För en oinvigd kan det vara svårt att skilja de raserna åt eftersom båda är semilånghår, maskade och blåögda s.k. "lagomraser", men i mina ögon är det helt olika katt-typer.

Birman har en naturlig elegans som ger ett lite förnämt intryck. Birmor är experter på att ligga eller sitta någonstans och se dekorativa ut eftersom de vanligtvis ligger/sitter prydligt "ihopsamlade". Birmor har ofta även en elegant gångstil där de sätter sina vita birmatassar framför varandra som om de gick på lina. När de sätter fart rör de sig snabbt och lätt och hoppar smidigt och ljudlöst upp eller ner från olika möbler. Birmor är ofta lite kräsna när det kommer till mat och ofta lite kräsna när det gäller det mesta. Iallafall har mina Birmor varit petiga med maten (ingen risk för övervikt 😸). Lätt att bära i famnen med stöd av ena armen eftersom katten håller sig upprätt och "hjälper till".

Trots liknande utseende är Ragdoll på många sätt motsatsen till Birma. Ragdoll saknar Birmans elegans och förutom annan kroppsbyggnad, pälskvalitet (och oftast även annan storlek) rör sig Ragdoll på ett annat sätt. Typiskt för Ragdoll är en vaggande gångstil med benen brett isär. Typiskt för Ragdoll är att behöva ta sats innan det eventuellt ska hoppas någonstans och att ligga utfläkt på rygg med benen pekande åt alla håll. Typiskt för Ragdoll är även en lite naiv nyfikenhet och osjälvständighet som gör att de alltid vill vara med. En Ragdoll är oftast matglad och har lätt att lägga på sig lite extravikt. Svår att hålla i famnen eftersom katten sjunker ihop och glider ur greppet som en säck gelé. 😄

Här är en talande bild på skillnaden mellan Ragdoll och Birma:

Lite fler tankar från mig:

Jag skulle inte påstå att någon av raserna är utpräglade knäkatter, men båda raserna är sociala på sitt sätt. Mina Birmor har varit mer självständiga än min Ragdoll, men samtidigt mer intensiva när de väl är på goshumör. När min Birma Ruben blir på goshumör ger han sig inte förrän jag bär upp honom så att han får gnugga sin lilla nos allt han orkar mot min näsa en lång stund. Han kräver en sådan stund varje kväll och ligger gärna tätt intill mitt ansikte när jag lagt mig på kvällen.

Min Ragdoll Oberon var på många sätt en typisk Ragdoll som alltid ville vara med när det hände något och som alltid fanns i närheten. Han var väldigt gosig och social trots att han aldrig låg i mitt knä. Han stångades och spann så det dånade i rummet när man klappade honom och även han kom ofta upp i sängen och låg där och spann högljutt och tryckte sin panna mot min hand (och slickade och gnagde lite på mina fingrar) innan jag somnade. När vi var ute ville han helst bara hålla sig precis närheten av mig och om han någon gång försvann ur sikte kom han alltid galopperande så pälsen fladdrade så fort jag kallade på honom.

En tråkig skillnad är att raserna hör till helt olika prisgrupper när det gäller priset på veterinärvårdsförsäkringen. Jag har Agria (men jag tror att alla försäkringsbolag har ungefär samma prisgruppssystem för olika raser). Ragdoll är den stambokförda ras som är billigast av alla att försäkra och Birma hör till en av de dyrare prisgrupperna.

Underlaget för prisgruppsindelningen påstås vara luddig "skadestatistik" och riskbedömning, helt galet tycker jag, men så är det iallafall..

Känner igen mycket i vad Oberonsmatte skriver!
Vi har två Ragdolls och de är båda rätt klumpiga… på ett kul sätt. ^^
De typiska graciösa rörelser och gång man förknippar med en katt finns liksom inte där.
Fläker ut sig gör de gärna och blir som en geleklump när de blir burna (av någon de litar på). Ska tilläggas att båda har varit överviktiga men klumpigheten har inget med det att göra.