Jag och min partner skaffade för ca 3 veckor sedan en till katt – vi har sedan tidigare en 5-årig hona och har nu tagit in en 7 månader gammal hane som behövde omplaceras.

Vi introducerade dem långsamt och höll dem separerade till en början, introducerade successivt dofter, lät dem känna av varandra på avstånd utan att komma åt varandra osv. Hon tog emot honom utan problem, det var han som fräste och morrade mot henne i början. Nu har det lagt sig och han känns trygg här hemma och med oss. Katterna kan sova/vila i närheten av varandra (inte jättenära men i samma område), äta i närheten av varandra osv. Dock flyger han på henne med jämna mellanrum och hon fräser och skriker i högan sky och springer ifrån. Ibland tränger han in henne i hörn, gör sig "stor" och hon ryggar tillbaka. Båda är kastrerade, har egen toa, matplats, finns gott om sovplatser, stora klösträd, leksaker osv så inget bråk om resurserna.

De har såklart väldigt olika energinivå, hon är en lugn ragdoll och han en busig kattunge, så vi försöker leka med honom så mycket vi kan men det verkar inte räcka. Vi vet inte om det är för att han är rastlös som han håller på? Han kastrerades i januari av den tidigare ägaren – kan det vara hormoner som spökar ännu?

3 veckor är ju verkligen inte någon tid att tala om när det kommer till katter som ska vänjas vid varandra, och vi är helt med på att det ska etableras rangordning och revir osv – men vi känner oss ändå lite osäkra. Ska vi bara låta dem hålla på och hoppas att det går över? Det tar emot att bara ignorera när han gång på gång hoppar på henne trots att hon tydligt säger ifrån 😔