• Adoptera från katthem. Inte från privatpersoner
• Se till att katten är besiktad (max 7 dagar gammalt intyg) samt helst är idmärkt och vaccinerad också.

#1: varför bör man inte köpa från privatpersoner? Är bara nyfiken.
Jag är en av de personer som inte har råd att gå till en uppfödare och spendera 15.000 på en katt bara för stamtavlans skull, det har ingen betydelse för mig.

#2 Oseriös avel. typ ingen gör kontroller på sina katter osv.
Adopterar du från katthem kostar det 1000-2000 kr och har man inte råd med det, har man inte råd med katt. Eller senare kastrering av katten.

#3: Tack!

Vill man ha en katt utan papper så är katthem vägen att gå, hjälpa till med att minska dem hemlösa katterna. Det går att få tag på kattunge via katthem om det är viktigt :)

Går att få tag på raskatter billigare än 15.000 men då är dem oftast något äldre.

Katten behöver vara minst 12 veckor (helst 14) , chippad och vaccinerad med veterinärbesiktning oavsett, och är det en kattunge så vill dem oftast vara två om du inte redan har en katt hemma. 😉

#5: Tack för ditt väldigt utförliga svar! :-)

Håller med föregående talare. :)

Huskattungar ska som sagt aldrig köpas direkt från uppfödare och det beror på att sådana köp uppmuntrar till fortsatt huskattavel (dvs. att ännu fler kullar kommer födas hos den huskattuppfödaren). Att huskattavel inte bör uppmuntras beror på att det finns ett befintligt huskattöverskott så stort att 150.000 huskatter beräknas leva i hemlöshet i Sverige.

#2: När det gäller inköpspriset så bör det motsvara uppfödarens engagemang, kunskap, support, ansvarstagande och påkostade omsorger när det gäller avelskatter, avel och uppfödning av kattungarna. Det är därför stambokförda katter är så pass dyra.

Huskattuppfödare struntar ofta i omsorgerna och tycker att köpare ska betala tusenlappar enbart för att uppfödaren struntat i att kastrera sina katter. Det är varken ansvarsfullt eller seriöst. Det värsta är när de skryter om att raskatter utnyttjats i den sortens oansvariga huskattproduktion och anser att de förtjänar några extra tusenlappar bara för det sveket.

Oavsett om man köper en stambokförd katt eller en huskatt så är det att VARA kattägare som verkligen kan vara dyrt. Blir katten sjuk så kan det kosta betydligt mer än vad den dyraste raskatten kostar i inköpspris. Skillnaden är att ett inköpspris kan man börja spara ihop till långt innan man faktiskt köper en katt. Det kan alla göra, så valet av katt behöver inte bero på ekonomiska förutsättningar. Veterinärvård är lika dyrt även om katten kostat 0 kronor att få.

Oförutsedda utgifter när man väl är kattägare måste man se till att ha en genomtänkt beredskap för, t.ex. i form av en väldigt dyr och omfattande veterinärvårdsförsäkring med högt ersättningstak och låga självrisker.

Med gott samvete kan man adoptera huskatter i alla åldrar från katthjälpsverksamhet (det finns även kattungar där som fötts i jourhem/stödhem och alltså vuxit upp som vilka kattungar som helst).

Man kan även svara på en omplaceringsannons, dvs. köpa från kattköpare som inte längre kan/vill ha kvar den katt de köpte från t.ex. en huskattuppfödare.

Det tredje alternativet är att köpa kattunge från stambokförd avel. Eftersom huskattuppfödare gärna påstår att det är "renrasiga raskattungar" de säljer så är det viktigt att ta reda på om kullen är stambokförd eller inte. En stambokförd raskattunge behöver inte kosta 15.000, men runt 10.000 får man räkna med. (dvs. ungefär samma pris som många huskattuppfödare tar för sina huskattkullars påstådda "rasrenhet").

#2:

Det är inte stamtavlan du betalar 15000 kr för. Den kostar i sammanhanget några hundralappar. Det du betalar för är uppfödarens arbete för att föda upp friska, sunda och trevliga kattungar men relativt förutsägbara egenskaper.

I övrigt håller jag med övriga. Köp från ett katthem så stödjer du en god verksamhet istället för att stödja sådana som inte orkar ta ansvar för sina katters reproduktion, som bara tycker att kattungar är gulliga eller som tjänar sig en hacka på oseriös avel.