Hur gammal är katten och har den alltid varit döv? Hur länge har katten bott hos dig?

I vilka situationer märker du att katten inte hör?

#1: katten är född döv, vit katt. Haft honom sedan maj, fick honom via en omplacering, katten är 2 år.

Jag har inte haft någon döv katt (vad jag vet), men däremot en som blev i stort sett blind på ålderns höst och det var faktiskt knappt att det märktes! Jag vet inte hur han bar sig åt, men det var ett tydligt exempel på katters fantastiska förmåga att kompensera ett förlorat sinne med andra.

Det är såklart ändå viktigt att som ägare vara medveten om att katten har ett handikapp och att den därmed även har svårare att uppfatta omgivningen och reagera på det som sker där.

Här är en sida med lite tips om saker man kan tänka på när man har en döv katt:
https://www.veterinarbutiken.se/blog/post/tips-pa-hur-du-kan-hjaelpa-din-doeva-katt.html

#3: på min katt är dövheten väldigt uppenbar… när jag skulle ta över honom så läste jag på massa om döva katter, så jag var beredd på att döva katter ofta låter mycket och högt. Min fråga är bara hur mycket oljud som är ”normalt”. Min katt skriker hela nätterna, non-stop. Det är inte lite jamande med lite mellanrum, utan det är skrik utan uppbehåll. Ibland blir han hes till och med. Det känns inte som att det ska vara så… jag får kanske sova 2-4 timmar per natt, så jag håller på att bli tokig och min andra katt också. Tog honom till veterinären som sa att det är feliway jag kan prova, annars ska jag överväga att avliva. Jag ville fortsätta försöka så jag tog med honom hem igen. Jag har provat feliway och zylkene. Han är kastrerad, jag bor stort, han har en kompis han trivs med, det finns klösträd, inglasad balkong, klöspelare, aktiveringsleksaker, vanliga leksaker och fri tillgång till mat/vatten. Gör ingen som helst skillnad att aktivera honom innan läggdags heller. Det har varit så här sedan jag tog över honom, förstår varför förra ägaren valde att omplacera… Så även om jag förstår att döva katter låter mycket så känns det inte riktigt som katten ska bli hes av allt skrikande. Och det är som sagt på natten. Sover med öppen dörr så det är inte därför han skriker. Blir kanske svårt för dig att svara på som inte har haft en döv katt, men vill ändå förklara min situation😅

Svårt också att veta om det är något i förra hemmet som gjort honom såhär…

Var sover han?
Tänker att han kanske inte vet var du är på natten?

#5: han sover antingen i vardagsrummet eller hos mig i sängen. Han kan sova med mig i sängen, kliva upp och gallskrika. Antingen i sovrummet medan han kollar på mig eller när han går runt i hemmet. Har aldrig heller märkt av att han är orolig pga att han inte vet vart jag är.

#6: Kan det vara så att han vaknar och är hungrig?

#7: han har fri tillgång till mat och äter som oftast på natten, men matskålen är alltid fylld. Ger också blötmat innan jag lägger mig.

#4: Jag har haft en döv katt. Den sa inte ett knäpp.

#0: Jag har haft en döv katt. Fick henne 1992 av en granne. Hon var då kattunge. Jag hade då redan en grå hane, 2 år. Det var han som valde henne. Hade försökt med 2 kattungar tidigare, men dem hade han slängt ut i trappen. :)
Men henne ville han ha. Han hette Dimman och hon fick heta Disa (de var båda grå, dimma och dis).
Jag visste inte att hon var döv då. Tog mig många år att förstå det.
När hon var bara några månader gammal trillade hon ut genom fönstret. Dimman talade om för mig att hon gjort det. Jag ropade och skrek - ingen katt (hon hörde mig inte).
Dagen efter satt vi på gräsmattan framför huset och då kom hon (hon såg mig då).
Detta hände några år senare också. Hon hörde inte mina rop då heller.

Disa sa aldrig ett knäpp (ja hon spann), hon pratade inte och skrek inte. Hon gick inte till dörren om någon kom och hälsade på (det hörde hon ju inte).

Dimman gick bort många år innan Disa och då förstod jag att det var han som skött allt snacket - så hon behövde inte.
Han sa till när dom var hungriga t ex.

Dimman gick bort 2003 (ca) och dagen efter hörde jag något konstigt kraxande ifrån köket. Det skulle föreställa mjauande - men det var väldigt raspigt. Det var första gången Disa använde sin röst. Och det hördes. :) Hon ville ha mat och var nu tvungen att säga till själv.

Disa gick bort 2008 - av ålderdom.

Viktigt att tänka på med en döv katt tycker jag är att du kan inte prata med den, inte ropa på den mm. Du får kommunicera på ett sätt som den kan se.
Och du kan definitivt INTE släppa lös den ute, utan tillsyn. Den kan inte höra bilar och andra faror.

Disa till vä, Dimman till hö.

#10: Nej precis, han är innekatt med tillgång till inglasad balkong. Vad spännande att det kan vara så olika. Superfina katter!

Min katt låter inte riktigt för att ”prata” någon gång ibland utan det kan som sagt pågå hela nätter. Jag tog över honom när han var nästan 2 år, så kan inte uttrycka mig för hur han lät som kattunge. Känns ju som sagt inte normalt att en katt skriker sig hes, döv eller inte.

#11: Nej, jag tror inte heller det är riktigt normalt för en katt att skrika sig hes. Döv eller inte.

#12: frågan är ju då vad jag kan göra åt saken.. känns som jag provat alla tips veterinär gett och tips jag hittar på google. Är ganska ohållbart att aldrig få sova

#4: Har du kontaktat tidigare ägare samt uppfödare och bett om ett ärligt svar på om ständigt jamande är normalt eller inte för den här katten? Förklara att det är viktigt att få veta det för att söka och hitta rätt åtgärder och lösningar.

Oavsett om jamandet är ett naturligt, invant beteende eller tecken på oro/otrygghet kan kontakt med kunnig och erfaren kattbeteenderådgivare förmodligen vara en bra idé. Jag skulle i första hand ha anlitat Susanne Hellman Holmström som jag tror är den som har mest kattspecifik kunskap och erfarenhet när det gäller att hitta lösningar på olika beteendeproblem.

https://www.kattproblem.se/

Bedrövligt att de finns veterinärer som så lättvindigt föreslår avlivning när de stöter på ett problem som beror på något utanför deras eget rent veterinärmedicinska kunskapsområde.

#14: har kontaktat tidigare ägare flertalet gånger men dom har inte alls varit hjälpsamma. När jag hämtade honom sa dom att han lät ofta och rätt högt (förstod inte riktigt hur högt där och då) men nu när jag skrivit i efterhand menar dom att han bara låtit någon gång ibland, om han varit i ett annat rum. Så dom säger lite emot sig själva också. Känns som dom bara känner att dom blivit av med ”problemet” och att de vill släppa det. Får inte alltid svar när jag skriver och när jag väl får det känns det inte som det kan vara helt ärliga svar..

Ja jag känner också att avlivning känns som ett väldigt hårt beslut för beteendeproblem som dessa. Hon menade på att en katt som mår bra inte har dom här problemen och att det kunde vara snällare mot honom att han fick somna in.

#15: Trist att tidigare ägare inte verkar vilja samarbeta och ge de pusselbitar de skulle kunna bidra med. Vilken anledning uppgav de som skäl för omplaceringen? Hade de och har de fortfarande andra katter? Var han född där, hade de haft honom sedan han var liten kattunge eller kan han ha haft ytterligare hem redan innan han kom till dem?

Har katter ett obotligt och obehandlingsbart fysiskt eller veterinärmedicinskt problem de mår dåligt av kan såklart avlivning behöva ske av humanitära skäl, men ibland handlar katters dåliga mående om sånt som ligger utanför veterinärers yrkesmässiga kunskapsområde. Problembeteenden handlar väldigt ofta om orsaker som inte kan lösas med medicin eller operationer. När själva miljön, tillvaron eller samspelet behöver åtgärdas är det annan kunskap som behövs och det är frustrerande att många veterinärer fortfarande verkar ha svårt att förstå det. Djurägare förlitar på vad veterinärer säger och säger veterinären att "inget finns att göra" (eftersom katten är frisk) så litar de på det. En bättre veterinär hänvisar till kattbeteenderådgivare när annan kunskap än den veterinären besitter behövs.

#16: dom sa att han inte gick ihop med andra djur. Dom hade en annan katt och två hundar. Vid omplaceringen skrev dom att han behöver komma till ett hem som ensamkatt. Lyssnade på det men kände att han var olycklig av det. Gav det ca 4-5 månader men sedan skaffade jag en kattunge, och min döva katt mår mycket bätte pga det. Nu har han en kompis att leka med och dom kommer jättebra överens. Tycker det är konstigt att säga att han inte kommer överens med andra djur, när han uppenbarligen älskar att vara med andra djur. Fick se i förra hemmet också hur han lekte och busade med deras hundar. Han är bästa kompis med den lilla nu, så jag är glad att jag gick emot vad hon sa. Undrar om den förklaringen bara var en ursäkt/bortförklaring för att dölja den riktiga orsaken.. det som är lite spännande är att hans skrikande minskade något enormt när nya katten kom hit, när det var något nytt och intressant. Nu har lillen bott här i 3 månader och nu har skriket satt igång igen och lika illa som förut.

Håller verkligen med dig i ditt sista stycke

Du skriver att det är på natten som katten skriker.

Vad händer om du har lampor/nattlampor tända i en del av bostaden nattetid?

#18: hjälper inte tyvärr. Det enda som hjälper (vad jag märkt hittills) är att jag kliver upp. Det händer att han låter på dagen och kvällen också men då är det kanske i 10 min. På natten kan det vara i timmar.

Så det hjälper inte att göra "mer dag" hemma nattetid, utan det är dig han vill ha upp?

#20: jag tror att han skriker för att han vill ha uppmärksamhet. Antingen från mig eller andra katten. För om jag kliver upp och går på toaletten så slutar det, eller om det är morgon och jag kliver upp pga det. Alternativt om min andra katt busar med honom. Jag har läst att man ska ignorera skriken så dom lär sig att det inte lönar sig att skrika, men det hjälper inte. Det kan pågå i 4 h i sträck. Vet inte vad jag kan göra då jag som sagt ger mat innan jag lägger mig, ser till att han är aktiverad, han har mat och vatten och som sagt klösträd & pelare, aktiveringsleksaker osv. Kan ju inte ge uppmärksamhet när jag ska sova liksom. Är inte 100 på att det är det, men det känns som det drar igång om han blir det minsta lilla uttråkad. Därav kan han låta på dagen också men då blir han förr eller senare distraherad pga att jag är uppe och gör saker. Dessutom sitter han ofta i fönstret på dagarna och kollar ut på fåglar/rådjur osv men dom ser han inte på natten. Provade att ha på cat tv på tv:n på natten men han började bita på tvn så vågade inte ha på den mer.

#21: Om du skaffar dig ett låtsas-akvarie? Något sådant?

Det finns också låtsas-fjärilar som flyger runt i en burk och är ganska verklighetstrogna. Här är ett annat exempel

Du bor inte så att du kan ha kattlucka till in-nätad uteplats/kattrastgård?

Oj, så jobbigt det låter för både dig och honom.
Var han utekatt i förra hemmet?

#24: nej, som jag förstod det höll dom honom inomhus eftersom han är döv.

#23: tyvärr inte, bor i lägenhet. I somras hade jag balkongdörren öppen till min inglasade balkong men det hjälpte inte heller..

#22: tack för tipset! Tror han skulle tycka det var kul en liten stund och sen dra igång igen, med tanke på dom andra aktiveringsleksakerna jag köpt som inte riktigt underhållit särskilt länge😅 men ska definitivt kika på det

Hur går det? Skriker han fortfarande varje natt? Någon lösning i sikte?

#28: går inte bra😅 skrik varje natt, senaste dygnet har varit värst på länge. Tror jag ska boka tid med beteenderådgivaren i agrias app. Bokade en vanlig tid där och hon sa iaf att det var väldigt förhastat av förra veterinären att säga att avlivning var steget efter feliway. Får se vad beteenderådgivaren säger, men hon har inte tid förrän nästa vecka.

#29: Värt att prova!

Åh, så bra att du kanske kan få bra råd då!
Uppdatera gärna här så att vi får veta hur det går.

Kanske ett par hörselkåpor kan hjälpa tills du förhoppningsvis hittar en annan lösning. Finns billiga och bra på Clas Ohlson. Funkar mycket bättre än öronproppar när mina grannar stör med buller på nätterna.

Att jamandet hörs väldigt mycket beror kanske på att katten är döv, men jag tänker att orsaken till jamandet kanske ändå är detsamma som när hörande katter jamar störande mycket och vid oönskade tider på dygnet. Du skriver t.ex. att det störande beteendet inte slutar förrän du går upp… och det kan kattägare med hörande katter säkert också känna igen sig i. Lösningen på sådana problem är tydliga nattrutiner som man är noga med att hålla fast vid.

Vid 2 års ålder är katten fortfarande ung (med extra mycket energi) och han har ännu inte anammat någon tydlig rutin för när på dygnet man är vaken i ditt hem. Hans uppfattning är förmodligen att det kan löna sig att jama (dvs. göra så som det känns för honom) - oavsett tid på dygnet. Kanske bör du minska responsen på jamande även under dagtid?

Eftersom katten är så ung och relativt nyinflyttad hos dig finns hopp om att problemet kommer minska med tiden, men då gäller det att inte råka uppmuntra beteendet istället.

#32: Det låter som en rimlig möjlig förklaring.

Kan katter bete sig sådär om de längtar tillbaka till ett tidigare hem?

#32: har väldigt fasta rutiner. I början (första veckorna) gick jag till honom då jag inte förstod varför han jamade. Sedan dess har jag ignorerat honom helt när han jamar för att visa att det inte lönar sig. Kliver inte upp för att han ska bli tyst, utan det är om jag måste på toaletten som jag märker att det tystnar, men går aldrig upp pga honom. Jag har läst att om man ignorerar så ledsnar katten, men han håller på i 5 h i sträck ibland utan någon som helst reaktion från mig.

Det jag inte kan påverka dock är att den lilla katten i början kom varje gång han skrek. Då fick han uppmärksamhet. Nu har lillan också börjat ignorera för han tycker att han är jättejobbig. Men den stora fortsätter skrika ändå. Utan stopp.

Det jag menar med att det slutar snabbare på dagtid är för att jag gör vardagliga saker som stjäl uppmärksamhet från skrikandet. Han följer efter mig och blir nyfiken på vad jag gör. Men det kan dra igång så fort jag sätter mig i soffan och jag inte längre gör något.

#33 Otrygghet och oro kan absolut yttra sig så och katter längtar alltid "tillbaka" till det som känns mest välkänt och därmed även mest tryggt. Flytt till ny miljö hos ny ägare är en stor omställning för en vuxen katt, så även om just den här katten fortfarande är relativt ung är det naturligt det tar tid att känna sig helt invand och "hemma".

#31: hmm ja, blir svårt att sova med hörselkåpor.. sover bara på sidan😅 men tack för tipset. Kommer definitivt uppdatera hur det går :)

#31: har nu pratat med beteenderådgivaren. Känner inte att jag fick någon hjälp alls. Alla tips hon kom med har jag redan provat. Så nu står jag i en återvändsgränd.

#37 Jag tror att du måste ha förståelse för att det inte finns någon mirakelmetod som ger omedelbar effekt. Tid, beslutsamhet, tålamod (och tro på att beteendet går att ändra) kommer att vara nödvändigt oavsett vilken metod som tillämpas.

Agrias beteenderådgivare är relativt ny har jag för mig. Jag tror att Susanne Hellman Holmström är den kattbeteenderådgivare i Sverige som har störst och längst erfarenhet av kattbeteenderådgivning och hon skulle t.ex. kunna lägga upp ett åtgärds/handlingsprogram som du kan följa. Har man ett nedskrivet sådant kan det kanske vara lättare att verkligen följa det.

#38: nej det förstår jag såklart, men när jag försökt i 7 månader börjar det bli rätt så tröttsamt. Har verkligen försökt allt. Men när man vänt sig till alla möjliga personer och veterinärer men får samma tips om och om, som att aktivera innan man lägger sig, och inte får någon mer hjälp än så så börjar jag nästan ge upp. Tipset jag fick idag var liksom öronproppar. Vad bra att betala för ett sånt tips, som att jag inte redan provat det. Vill inte vara negativ men har inte fått sova på så länge nu och det påverkar mitt mående.

#39: Förstår att det känns hopplöst. Det är ju ohållbart att aldrig få sova. Kanske kan veterinären skriva ut något lugnande till katten som han kan få till natten ibland så att du får sova mer? Men sånt gör de kanske aldrig.

Du har ju skrivit att det är svårt att få info från förra ägaren. Kanske värt ett försök till, och då vara tydlig med att du inte försöker få dem att ta tillbaka honom om de nu tror det? Beteendet i förra hemmet kan ju vara en viktig pusselbit. Och om han hade ett hem tidigare, så kanske det går att ta reda på hur det funkade där också.

Kanske längtar han ut eller tillbaka till något tidigare hem?

#40: pratade med en till veterinär inatt gällande medicin/lugnande, men hon sa att det bara är feliway/zylkene man rekommenderar. Hittar dock andra piller när jag googlar som WeCalm och Anxitane men vet inte hur de fungerar.

Kontaktade uppfödaren efter uppmaning från veterinär. Fick inga direkta tips, men hon visste vilken katt jag menade och skrev att ”förra ägaren hade en äldre huskatt som inte uppskattade skrik och att han var på”. Så då vet ju till och med uppfödaren om att han skrikit i tidigare hemmet.

Tror definitivt att han hade velat få komma ut men det går ju inte med tanke på hörseln. Jag har en inglasad balkong och tänker att det ändå är en bra bit på vägen.

Jag tror det finns en del Facebook-grupper för katter med särskilda behov. Kolla på sökord som deaf cat på FB och se om du hittar någon grupp där du kan få tips och råd. Men tänk på att metoder som kanske är godkända i annat land inte är godkända i Sverige.

I länken nedan står det om en döv skrikande katt som lugnade sig när han blev instängd i sovrummet och inte kunde gå runt och bli orolig.

https://sphynxlair.com/community/threads/desperate-for-some-sleep-advice-about-a-deaf-sphynx-needed.47659/

Det är tydligen många som har döva katter som skriker, upptäcker man när man googlar på engelska. Kanske nåt tips där kan vara värt att prova. T.ex. att ha något som vibrerar där katten sover.

#43: tack! Läste igenom tråden och kan vara värt ett försök. Nu sover jag med dörren öppen, och han sover ofta med mig. Så fort han börjar bli pigg så börjar han skrika, tugga på sladdar och klösa på sängen. Allt för att få uppmärksamhet. Där har jag alltså kastat ut honom, men ska prova att stänga inne honom från start istället. får se om jag lyckas hålla honom från sladdarna.

Frågan är ju bara då om jag ska stänga in båda katterna med mig? Eller bara den döva?

Jag skulle nog ha båda katterna hos mig. (Mina katter accepterar inte att ha en stängd dörr mellan sig.) Annars kanske den döva blir orolig om den inte vet var den andra är. Och den lilla vill säkert fortsätta vara i sängen om den är van vid det.
Du har säkert redan tänkt på det - kattlåda m.m. måste också vara i sovrummet.

#45: yes, ska prova!

Kan det vara så att katten inte bara är ute efter uppmärksamhet, utan att den kanske är rädd och förtvivlad när den inte ser tydliga livstecken från dig? Den är ju döv, så den kan ju inte höra att du sover och andas, eller att du pratar i telefon/tittar på TV medan du ligger stilla i soffan odv. Så den försöker kanske desperat väcka liv i dig? Att den tystnar och är lugn så fort den ser att du är uppe - även om du inte ger den någon uppmärksamhet - tyder nästan på det.

Om den förtvivlat skriker på hjälp och försöker få liv i dig hjälper det kanske inte att "spela död" och ignorera den…

De flesta djur med viss kognitiv förmåga har gärna "ritualer" för olika saker. Har du provat en "sova och vila"-ritual? Typ istället för att aktivera och jaga upp katten på kvällen, snarare varva ner, och natta den lite som man gör med små barn - i kattens fall bädda ner den i dess dedikerade bädd, klappa den lugnande och med din utsträlning tala om för den att nu är det lugn och vila som gäller, att det är ok och sen direkt gå och lägga dig själv. Och liknande om du ska vila dagtid. Kanske börja med korta vilostunder så att du är uppe igen innan den börjar skrika (för att inte "belöna" skrikandet), och öka på tiden efterhand.

Katter har såpass många olika sinnen så livstecken lär den märka oavsett hörsel. En sovande människa rör sig, bröstkorgen rör sig, katten kan känna av värme o vibrationer från den sovande människan o s v. Inte minst morrhåren är ett bra sinne för katter att känna av med.

#46: Har du provat än?

#49: yes igår och inatt.

Igår funkade det! Han jamade (och då menar jag jama, inte skrika) kanske 4 ggr på hela natten.

Inatt funkade det inte alls. Mycket skrik och till och med den hörande katten jamade.

Provar några nätter till ändå ☺️

Åh, så roligt att det funkade en natt i alla fall. Kanske blir det fler om han accepterar den nya rutinen.🙂

#51: ja precis! Med tanke på första natten så har jag hopp att det kanske funkar. Ligger hemma sjuk just nu så det är inte samma rutiner som vanligt, kan vara det som bidrar också☺️

Hur har det gått?

#53: det har fungerat vissa nätter, vissa inte. Inatt till exempel skreks det massor ändå. Överlag har det fungerat lite bättre än att sova med öppen dörr men känns inte riktigt som en långsiktig lösning ändå :/ funkar ca 50/50, vilket är bättre än innan, men fortfarande jobbigt att bara sova hälften av nätterna.

Jag har ingen erfarenhet av döva katter men läste någonstans att man kan lägga ett något som vibrerar lätt under kattens säng då det kan ha en lugnande effekt.

Jag läste också att de skriker för att det höga ljudet skapar vibrationer i morrhåren så att de gör det för att "läsa av" omgivningen.

Skulle det vara värt att testa att låta din katt sova in en inhägnad på nätterna? En "konvalescensbur" typ, se om det hjälper (om det ev. har med otrygghet att göra)?

#55: hmm oklart om en sån bur skulle funka. Han brukar ju skrika för att han vill ha uppmärksamhet (tror jag är anledningen) och om han då sitter inlåst själv känns det som det kan bli värre. Men som sagt inte provat.

#53: en till uppdatering nu. Det funkade inte mer än någon dag. Första nätterna funkade det bra, men efter ett tag kändes det som båda katterna började klättra på väggarna av att vara instängda i mitt sovrum. I princip bokstavligt talat. Klösande på sängen, klättrande på sänggaveln osv. Därtill kom även skriken efter några nätter. Nu ger jag upp på den metoden.

#55 Att ha katten i bur nattetid är nog inte tillåtet enligt svensk lagstiftning dock?

#58: nej funderade på samma sak. Känns oavsett inte så snällt även om jag förstår tanken bakom.

#57: Ok, synd att det inte funkade längre. Jag tycker synd om dig. Måste vara jättejobbigt att inte få sova. Det är nog jobbigt för honom också att hålla på så där.

Ska du testa nån annan metod nu?

Sover han mycket på dagarna förresten?

Har du gått med i någon av de engelskspråkiga FB-grupperna där man debatterar döva katter, och frågat om de har några bra tips?

#60: ja jobbigt för alla, inklusive andra katten.

Oklart vad som blir nästa steg. Skrev till förra ägaren i måndags utan svar.

Funderade på att kontakta veterinär och kolla om det finns något lugnande att ge, men vill inte att han ska bli apatisk utan bara bli lugnare i själen. Vissa i min omgivning anser att det är fel att medicinera en katt så. Att det inte är snällt i längden. Vet inte riktigt.

Ja han sover mycket på dagarna.

#62: Javisst, jobbigt även för den andra katten förstås.

Mina katter väckte mig väldigt tidigt i början. Nu har de vänt mer på dygnet, så att de sover mest på natten när jag sover.

Kan du försöka aktivera honom mer på dagen, så att han är riktigt trött på kvällen? Störa honom lite snällt på dagen så att säga.

Gör mörkläggning eller inte mörkläggning nån skillnad förresten? Mina kan titta ut på natten om de vill i vardagsrummet, men i sovrummet finns det mörkläggningsgardiner.

#61: har inte gått med i någon grupp, men läst igenom alla inlägg jag hittat. Även reddit, flashback samt engelska/amerikanska forum liknande det här. Har läst om fler med samma problematik, men provat alla tips jag läst om.
Lagt så mycket tid på att googla och läsa forum, artiklar, veterinärers hemsidor, beteenderådgivares tips osv.

#63: ja jag försöker leka av honom på kvällen. Jag jobbar kvällstid så jag brukar lägga mig rätt snart efter jag kommer hem. Ger blötmat, därefter leker jag med båda katterna och dom leker med varandra. Ofta då är han trött när jag lägger mig, men efter typ 3 h när han tagit en tupplur så är han pigg och vill busa igen.

#65: Kanske har han legat och sovit hela dagen när du varit borta? Då kanske han klarar sig med 3h på natten.
Men förstås omöjligt att aktivera honom när du inte är hemma. Kattdagis eller dagmatte kanske vore nåt? 😉

#63: jag har en rullgardin så det blir mörkt i sovrummet, ibland hoppar dom upp på fönsterbrädan och kikar ut. I övriga rum har jag inga gardiner eller så, så det är mörkt på natten men dom kan fortfarande se ut.

#66: ja precis. Han sover alltid när jag kommer hem. Samma med den andra katten. Leker liksom så mycket jag kan innan jag lägger mig men verkar inte räcka. Andra katten sover dock lugnt hela natten, bortsett från när det skriks då.

#56 Jag tänkte som sagt ifall beteendet bottnar i osäkerhet/otrygghet. Även om han lugnar sig när han får sällskap är det ju inte säkert att det primärt är sällskapet han söker. Därför jag tänkte att det kunde vara värt ett försök.

#58 Det hade jag inte koll på, men jag antar att det finns undantag för konvalescens/medicinska behov? Dock är det ju långtifrån säkert att de skulle vara applicerbara i ett sådant här läge.

Lägger till här för tydlighets skull att jag absolut inte är något fan av att ha djur instängda i bur på natten, något som ju är vanligt med hundar i t.ex. USA, tvärtom tycker jag det är bra att det inte är tillåtet. Detta var helt och hållet ett förslag baserat på att det möjligen kunde hjälpa katten i den specifika situationen.

#69: förstår helt vad du menar, men tror inte det skulle hjälpa för min katt. Tackar för tipset ändå☺️

#70 Hoppas att du hittar något som funkar för er!

Ni som följt tråden lite. Vad tycker ni om att medicinera? Tänkte prata med veterinär om det, men som sagt anser vissa att det skulle vara oetiskt.. vill som sagt inte att han ska bli apatisk, utan jag vill fortfarande att han ska va pigg och leka och busa, men bara känna sig trygg och lugn. Kanske inte ens finns, men skulle det vara fel av mig att ta upp det med en veterinär? Vet inte några fler grejer jag kan prova nu bortsett från det

Ja, fråga veterinären om det går att prova någon medicin. Antidepressiva eller ångestdämpande?

Du hade ju provat Feliway. Både sprayen och den man sätter i kontakten?

Kanske du kan prova något som vibrerar där katten sover? Vibrationer kanske kan ge trygghet. Har han någon kattigloo eller liknande där du kan bädda ner nåt sånt?

Läste nånstans att extra värme kan vara lugnande. Värmedyna?

#73: kontaktat veterinär gällande medicin, blev ivägslussad till ytterligare en beteenderådgivare… kommer bli tokig

Endast vägguttag, och under en period i samband med zylkene.

Grejen är den att han sover tryggt, och sover ofta länge. Det är så fort han blir pigg och vi andra ligger kvar så skriker han. Han har träd, hus, gömmor, kattbädd osv.

#74:
Det verkar inte som om din veterinär förstår vidden av problemet. Du har ju verkligen försökt allt möjligt.

Har du försäkring som gör att du får gratis konsultation i videosamtal? I så fall kan du ju ta chansen att prata med en annan veterinär och få en s.k. second opinion. Kanske nån annan är villig att testa medicinering?

Du kanske kan prova att kombinera vägguttag med spray punktvis inför natten? Jag har ingen aning om det är bättre att kombinera, men jag skulle försöka i alla fall.

Om du funderar över omplacering, så kanske en pensionär skulle kunna passa? Nån som är hemma på dagarna och kan trötta ut honom hela dagen till natten. Ett plus skulle väl vara en hörselskadad person ifall han ändå skriker på natten.

Men frågan är väl hur dåligt katten mår. Mycket, litet eller inte alls.

#75: vet inte varför men ditt svar kändes så skönt att höra. Äntligen någon som ser hur jag kämpar😭

Känns inte som någon annan jag pratat med förstår hur mycket problem det faktiskt är. Jag har pratat med 3 olika veterinärer via mitt försäkringsbolag men inte fått några tips där som jag inte redan provat. Har även skickat med videor till dom på hur han låter. Dom håller ju med om att det är hemskt men inga nya tips.. Tänker att jag ska skriva tillbaka och fråga igen om medicinering, för den frågan besvarades inte alls?

Har försökt omplacera, men har varit väldigt ärlig med att han låter mycket och vad han kräver. Vissa tycker att det är dumt men annars kommer dom vilja lämna tillbaka honom efter 1 vecka ändå så känner att ärlighet är bäst. Det har dock resulterat i att ingen vill ha honom..

Tror att han skulle må bäst av att bo med flertalet andra djur. Att när ena djuret är trött kan han leka med en annan. Men känns som hans optimala hem kommer vara totalt omöjligt att hitta. Om ens det skulle hjälpa i längden.

Hur vet man om han mår dåligt av det liksom? Finns ju inga tester för att se sånt.. vill inte att han ska må dåligt men känns inte som att en normal katt som mår bra håller på såhär. Döv eller inte.

#76: Jag förstår verkligen hur jobbigt det är både att inte få sova och hur det känns att inte kunna hjälpa katten. Har själv erfarenhet av det.

Tog emot en omplaceringskatt för ett antal år sen från en privatperson som var ärlig med vad problemet var. Vi gjorde ett försök efter noga övervägande.
Det funkade jättebra medan min äldre trygga katt levde. Sen funkade det inte längre. Den förra ägaren och jag hittade tillsammans ett nytt hem till honom där han kom att trivas jättebra.

Nu har du ju haft otur med förra ägaren som varit ohjälpsam. Tror att det kanske är bäst om du försöker ta hjälp av ett katthem. Det kan vara väntetid på att få in honom där eftersom han inte är akut hemlös, men kan vara värt ett försök.

Kanske finns det ett hem som passar honom bättre i nuläget.

#77: skrev ju till min veterinär igen, efter dom skickade vidare mig till en annan klinik. Men dom verkar inte vilja/kunna hjälpa honom. Problemet är att kliniken dom hänvisar till har väldigt dåliga betyg så vill inte ta min katt dit…

Jag vet inte hur det skulle kännas med omplacering. Såklart skulle det bli bra, om det blev bra. Men minns bara hur otroligt lång tid det tog innan han blev bekväm med mig. Att han då ska behöva flytta igen utan att förstå varför han blir runtskickad krossar mitt hjärta😭 men såklart kan jag göra ett till försök.. men vet inte varför det känns taskigt i just detta sammanhang. Är inte emot omplaceringar. Bara det att han äntligen blivit trygg med mig som ägare..

Förstår att omplacering känns svårt, men samtidigt skrev du tidigare att du inte tror att en normal katt som mår bra håller på som han?

Kanske skulle det vara jobbigt för honom att byta hem igen, men kanske skulle han må bättre.

Ett katthem med erfaren personal kanske kan matcha honom med ett hem där han funkar bättre.

Kanske ett hem med fler djur som du skrev att du trodde att han behöver? Ett seriöst katthem tar också tillbaka katten om det inte funkar i det nya hemmet.

#79: en tjej ska kolla på honom om några dagar… mitt hjärta går sönder😭

#77: Vete tusan om omplacering är bra. Känns inte så.
Katten är otrygg av någon anledning.
Det finns homeopatmedel som är lugnande. Funkar bra på katt. Använder det ibland.
Om du vill kan jag ge dig en länk dit du kan köpa.
Jag talar om hur du ska dosera.

När jag adopterade min skyggis från ett katthem för 3 år sedan fick han bl a ett torrfoder som heter Royal Canin Veterinary Calm. Han fick det ett tag hemma hos mig också, tillsammans med vanligt blötfoder.

Jag vet att torrfoder inte är särskilt bra, och att Royal Canin kan diskuteras. Min tanke är bara att katten fick det för att minska stressen och känna sig lite tryggare.

Medicinering av något slag är säkert effektivare. Kanske antidepressivt? Har aldrig testat det. Men om man kan hitta något foder med lugnande egenskaper kanske det kan hjälpa något. Royal Canin Calm köper man via veterinär. De kanske dessutom känner till något bättre alternativ, om man frågar.

Hoppas du hittar något bra sätt att hjälpa din katt - och dig själv!

#82: hmm, ja. Jag ger både blötmat och torrfoder så det är inga problem. enda frågetecknet blir då att jag som sagt har 2 katter och att ena är ett matvrak och äter allt i hans väg. Jobbar inte så ofta men ibland när jag jobbar kan det bli väldigt långa pass och då vill jag kunna lämna torrfoder framme så dom kan äta när jag är på jobbet. Frågan är då om det skulle vara dåligt att den ”normala” katten skulle få i sig det också?
Royal canin har jag också hört blandat om. Tyckte du att det fungerade?

Pratat med 2 veterinärer och ingen av dom verkar vilja medicinera?.. ena sa att hon inte visste att det fanns, och andra sa att hon inte kunde tillräckligt.

#81: länka gärna och berätta mer! :)

#84: Det finns 2 olika medel. Länkar till det starkaste. Tror det behövs.

[https://www.biosan.se/shop/product/arsenicum-album-d30-22ml]

Jag länkar till droppar. Lättast att hantera. D30 är styrkan på medlet och det är rätt styrka.
Du ska INTE droppa det direkt i munnen på katten. Det tycker dom inte om.

Utan droppa i vattenskålen. Har du fler - dela upp dropparna.

Börja med endast 2 droppar morgon och kväll i 2 dagar.
Öka sen till 4 droppar morgon och kväll.
Efter ytterligare 2-3 dagar - öka till 6 droppar morgon och kväll.
Sen får vi se vilken effekt 6 droppar har.
Du måste förstås byta vattnet också, morgon och kväll.

Ibland inträffar något som brukar kallas för förstförsämring. Innebär att man/katten blir lite sämre i sina symptom. Om detta inträffar - säg till mig.

Översta länken funkar inte. Klicka på bilden under här.

Har du läst om Thundershirt tyngdväst? Fungerar lugnande på samma sätt som ett tyngdtäcke för människor.

Nu hittar jag mest till hundar men ska finnas även till katt. Eller så använder man kanske de små storlekarna till både ock.

#86: Jag har provat tyngdtäcke till mig själv. Och det hjälper inte ett dugg. :)

#86: är tanken att katten har på sig den dygnet runt då?

#85: ska kika på det, tack!

#88: Nej bara vid oro. I ert fall då nattetid.

Finns de som gör en egen version och lindar sin hund/katt - body wrap. Skulle tro att elastisk linda från apoteket skulle kunna fungera?

Exempel på body wrap (tyvärr på hund.)

Kan inte se att du skrivit, men antar att katten är kastrerad?
Vet inte om kryptorchid kan leda till såna här beteenden om man lämnar en kula kvar i buken?

#92: han är kastrerad. Menar du att det finns dom som lämnar kvar en kula?😅

#93: Om katten är kryptorchid kan det vara så att en kula var i pungen och en i bukhålan, och då tar man ibland bara bort den i pungen och lämnar den i bukhålan kvar (ibland tar man bort den i bukhålan också)
Däremot är kryptorchid ganska ovanligt på katter.

#94: okej, inget hon tog upp vid omplaceringen iaf☺️

Hej igen, tänkte uppdatera er i tråden.
Det har inte blivit bättre, gråtit flera nätter i rad av frustration av att inte få sova. Mitt psyke klarar inte det här längre. Står inte ut, och märker att min andra katt också börjar må dåligt av det ständiga jamandet.

Vet inte vad jag ska göra nu. Känns som jag gjort allt jag kan. Alla i min omgivning säger att det är dags att låta honom somna in. Det är det absolut sista jag vill. Men vilka fler alternativ har jag? Ser inget ljus i tunneln. Hur länge klarar man av att gå utan sömn?

Självklart tycker jag synd om min katt också, som håller på så här. Men jag står inte ut längre. Att ha en katt skrikandes 5 h i sträck varje natt är så jobbigt. han håller även på lite på dagarna nu också.. finns det något hopp för mig och min katt?

#96: Synd att det fortfarande är lika jobbigt.

Jag tycker inte att du ska låta honom somna in.

Har du kollat upp möjligheten att omplacera via katthem som jag föreslog tidigare i tråden?

#96 Har du pratat med tidigare ägare? Om tankar på avlivning finns kanske de vill ta tillbaka honom?

Nu har jag bara skummat igenom tråden och jag har inte erfarenhet av det här på katt men vet att det används till dem också. Situationen verkar desperat så jag tar upp detta fast jag vet att det är omdiskuterat.
Har du funderat på att testa Clomicalm?
Det är från början antidepressiv medicin för människor (heter då Klomipramin/Anafranil) men har börjat användas med god effekt på hundar, främst vid separationsångest och ljudrelaterade rädslor.
Det gör dem inte slöa eller att de "stänger av", de får helt enkelt lättare att hantera sin ångest/rädsla. Tanken är att de äter medicinen i några månader medan man tränar på de situationer som utlöser rädsla/stress för att sedan kunna trappas ut.
De flesta hundägare jag har varit i kontakt med har som sagt fått god hjälp, men i ett antal fall har problemen återkommit när man har satt ut medicinen. (Ska man jämföra med människor så finns det likheter där med, en del behöver medicin ett kort tag medan andra medicinerar i flera år.)

Är alternativet avlivning så tycker jag absolut att det är värt en chans! Skrivs ut av veterinär.

#99: Trådstartaren har frågat veterinär om medicin, men de vill inte skriva ut nåt.

#100: Oj, förlåt, jag missade det. ❤️

#101: Det är lätt hänt när det är så många inlägg.🙂

#97: har inte kollat via katthem utan privat. Många som hört av sig men få som verkar förstå vad det betyder att ha en döv katt. Vill inte stressa honom med ett nytt hem om det inte känns som ett för-alltid-hem. Ska försöka hålla ut om det rätta kanske dyker upp.

#98: har försökt, hon svarar inte.

#99: precis, varit i kontakt med vet. 6 ggr, varav 2 ggr endast för medicinering. Detta var även två olika veterinärer men ingen vill skriva ut medicin.

#103: Jag tror att det blir svårt att få till en privat omplacering när du berättar hur läget är.

Jag envisas med att tycka att ett seriöst katthem med kunnig personal kan vara kattens chans att få ett hem som kan funka för honom. Och om det inte går första gången så försöker de igen.

Katthemmen har ju också egna veterinärer som de anlitar och som kanske kan se annorlunda på medicinering än de som du har haft kontakt med hittills.

Om han inte mår bättre till slut, så behöver det inte heller bli du som fattar beslutet om insomning.

Tack alla som följt tråden och kommit med tips. Nu har lilla kissen flyttat till ett nytt hem.

Lycka till, kissen! ❤️

Oväntat men bra förstås.
Vad är det för hem? Finns där fler djur som du trodde att han skulle må bra av?
Uppdatera gärna så vi vet hur det går i fortsättningen. Intressant att få veta om ett nytt hem kan förändra hans beteende på natten.

#99: Aldrig hört talas om den medicinen. Tack för tipset.

#100: Det har jag också råkat ut för. Veterinärerna här upp säger t o m att det inte finns lugnande medicin för katter. Men det gör det ju uppenbarligen.

#107: nya ägaren har haft döv katt tidigare med liknande beteende. Två människor och 2 katter fanns i hemmet. Bor i hus. Jättetrevliga människor som verkligen kommer ta bra hand om honom. Det känns bra.

#109: exakt. Jag har pratat med flera veterinärer där jag också fått svar en gång att det inte finns för katter?? Dom andra har bara inte velat skriva ut