En kattkompis är den bästa stimulans en kattunge eller relativt ung vuxen katt kan önska sig. Det är dock ett stort misstag att förvänta sig att den befintliga katten ska reagera med omedelbar "glädje" när en främmande katt flyttar in på reviret. Katter är av naturen revirhävdande djur och därför uppfattas främmande katter alltid som ett hot - även när inkräktaren bara är en kattunge och alltså inte utgör något reellt hot för en vuxen katt. Katter som fräser och morrar och blir oroliga när en inkräktare flyttar in följer alltså bara sina naturliga beteenden, men en främmande katt är något helt annat än en katt som den befintliga katten vant sig vid.

Genom att vistas tillsammans i samma hem hos samma ägare kommer katterna vänja sig vid varandra och skapa en gemensam flockdoft som är en blandning av hemmets, ägarens och katternas individuella dofter. När katterna själva doftar av den doften kommer de inte uppfatta varandra som främmande längre utan som något som står för välbekant trygghet.

Hur lång tid det tar innan katterna visar att de accepterar varandra och kanske t.o.m. visar tecken på samhörighet är individuellt. Oavsett hur lång tid det tar gäller det att ha tålamod och inte bidra med oro och stress över katternas naturliga beteenden.

Kan de sova i samma säng har de egentligen redan accepterat varandra och då är nästa steg att de visar tecken på samhörighet, dvs. att de t.ex. stryker sig mot eller tvättar varandra.

Det är bra att ha flera lådor på flera platser för att minska konkurrensen om lådorna , men de kommer förmodligen se alla lådor som deras gemensamma lådor.