Hej!
Igår var jag och hälsade på två av mina fd jourkatter.

Ena var min första jourkatt, som flyttade 11 november 2020, jag har inte sett honom sedan dess pga pandemin.

Den andra flyttade för inte så länge sedan.
Den blinda hankatter Sara.
Den enda katt som min katt bjudit in till lek, och faktiskt legat nära. Hon gillade honom verkligen, de kom snabbt överens.

Han flyttade 3/12 2021.

Igår tog jag med honom hem, då hans familj ska resa bort. De hade ingen annan, och alla jourkatter är välkomna tillbaka till mig oavsett om det är för semester eller som jourkatt igen.

Vi kom hem tidig kväll igår, och jag tyckte det skulle bli kul att se om katterna kände igen varann. Mamma trodde det, och sa att det kommer gå bra.

Ack så fel hon hade….

Mysan börjar fräsa och morra, som alltid. Jaja, såhär är det alltid första veckan tänkte jag.

Men plötsligt flyger Mysan på Sara, helt oprovocerat, och jag får springa dit och skrika åt henne för att få henne att låta bli Sara.

Sara är som sagt blind, men ÄLSKAR naturen och luften. Så när jag hade fönstret öppet, med skyddsnät, så satte jag honom där. Jag hade en pall nedanför, som jag klappade på för att han skulle höra den och kunna avgöra avståndet. Han är duktig på sånt.
Men han hittade väl inte pallen, och bad inte om hjälp. Utan istället hoppade han rakt ner på golvet. Och det här är en stor kille, så det blev en rejäl duns.
Han landade ganska nära Mysan, kanske en halv meter ifrån. Då flög Mysan på honom, skrek som katter gör vid bråk och slog honom med båda framtassarna om och om igen medan han backade undan. Sedan ställde hon sig och stirrade på honom, medan han låg under ett bord, och morrade åt honom.
Jag fick gå emot henne, för att hon skulle backa. Och när hon flög på honom, så skrek jag åt henne. Kanske var fel, men jag blev så rädd och chockad. Hon har ALDRIG gjort såhär förr!

Det värsta hon gjort var bunnykicks i huvudet på en kattunge, för att kattungen vägrade lyssna när hon sa nej.

Kan det vara så att hon ledsnat på att ha andra katter hemma?

Jag hade tänkt ta mig an en omplacering på en raskatt i min kattklubb, men nu börjar jag fundera på om det faktiskt är en sån bra idé?

Eller kan det vara så att hon inte är så pigg, och försvarar sig innan en attack sker?
Hon har varit dålig ett tag, men är bättre nu.

Hon har haft problem med magen. Hård avföring och kräkningar. Men det har blivit bättre. Hon har inte kräkts på två veckor, och då var det en liiiiten hög som kom för att hon ätit gräs. Avföringen är inte alls hård längre, och hon är mycket piggare och lekfull nu.

Sara ska vara hos oss i närmare 3 veckor, och det har inte skett någon incident idag. Det har gått väldigt bra, trots att Mysan fortfarande morrar och fräser, och vill gärna stirra på honom på håll. Ibland kan hon springa efter, och vänder han sig om emot henne så fräser hon direkt.
Sara bryr sig inte, och verkade inte bry sig om incidenten igår heller. Jag menar, man ser ju om en katt blir rädd. Han backade mest undan lugnt, som för att visa att han inte var något hot. Och det är samma sak när hon morrar eller fräser om han kommer nära, då vänder han bara och går.

Sara är den lugnaste och coolaste katten jag träffat! Han är som en ragdoll! Chillar hela dagarna, ska helst ligga på rygg och bli kliad på magen.

När han var här innan han blev adopterad, så accepterade Mysan honom snabbt, när hon väl lärt sig att han inte såg och att hon behövde låta för att han skulle förstå henne.
När de väl förstod varann, började Mysan bjuda in till lek och de sov intill varann.

Och nu denna reaktion?
På måndag börjar jag jobba igen, och då heltid.
Vågar jag låta det fortsätta, eller gör jag ringa ägaren och blåsa av allt?
Eller ska jag köpa Feliway och ha i eluttaget? Mysan svarar bra på det.

Vad ska jag göra?

Mysan är den svartvita, en liten tös på 3kg.
Sara är den gråbrunvita, en grabb på ca 6kg.

Han är ALDRIG elak emot henne, han visar alltid respekt och backar. Han låter henne bestämma ALLT!
Men eftersom han är blind, så vill han ju vända sig om för att se vad som händer bak i rumpan, och det är så Mysan fräser.

Jag tror incidenten och fräsandet har att göra med att hon blir rädd.