Igelkottar är väl iofs pälsdjur men jag har ingen aning om hur allergena de är? Värt att kolla upp?

Fåglar kan vara rätt allergena, ja.

Värt att tänka på är även "miljörelaterade" allergener, tex om man är allergisk mot en viss typ av foder, strö eller dylikt. Det brukar ju dock gå att lösa, någon annan i familjen får ta hand om de bitarna.

Om du inte redan har startat en tråd där så fråga på Exotiskadjur.ifokus också! 👍

Sibirisk katt finns ju. Känner en som är väldigt allergisk men kan ändå ha en " sibbe". Tror däremot att han även tar mediciner.

Kan även säga att jag är allergisk mot bondkatter men den sibiriska katten funkar för mig. Då behöver jag inte ens ta mediciner. Däremot är jag inte så allergisk.

Lycka till med djuret/djuren!

#1 Tack, det ska jag göra! Ska kolla igelkott också :)

#2 Har hört om Sibirisk katt men också att det inte finns någon ras som är garanterat icke allergiframkallande och att det är olika individer kan ge mer eller mindre symtom inom vilken ras som helst.
Vet inte exakt hur allergisk barnet är i nuläget (och det är väldigt ungt) så vill inte testa heller med att skaffa katt och hålla på med mediciner. Dels för katten som kanske måste flytta men också för att jag tänker att även om man inte är så allergisk Nu så kan det väl förvärras.
Har läst tips också att man ska bada katten ofta om man är allergisk men känns inte riktigt schysst mot katten. Det är så jag resonerar lite. Hoppas lite på att kunna skaffa katt i framtiden när barnet kan vara med och tycka till mer och förstår vad det kan innebära.
Tack för ditt svar!

Undulater är så roliga som man gör dom. Om du engagerar dig i dom och lägger en stund varje dag på att umgås och träna lite med dom så är dom jätteroliga. Om du istället låter dom vara för sig själva hela tiden så är det mer som ett högljutt akvarium. Jag rekommenderar inte att hålla någon papegoja på det senare sättet (ja, undulater är papegojor).

Jag har haft mina undulater i 1½ månad nu så vi jobbar fortfarande på att bygga upp vår relation, men jag pratar med dom, tränar dom några gånger i veckan och dom är väldigt underhållande att bara sitta och titta på när dom umgås med varandra och leker. Nån gång per dag så kommer dom och vill umgås med mig. Deras bur är öppen drygt 10 timmar per dag så dom flyger runt då och då under dagen. Ibland vill dom bara sitta och sova på mitt finger så då brukar jag titta på videor med dom. Dom flesta undulater är inte gosiga och även om man får en gosig undulat så ska man inte klappa dom annat än på huvudet och nacken, resten av kroppen är deras "private area" och enbart för deras partner.

Mina undulater var redan handtama när jag skaffade dom och jag rekommenderar att skaffa fåglar som är det, man får så mycket gratis på det sättet istället för att behöva börja från noll. En helt ohanterad undulat från en djuraffär kan ta många månader att få handtam och det är om man jobbar med fåglarna dagligen.

Hur dom fungerar med allergiker är väldigt individuellt, jag har två undulater och tycker inte att dom dammar särskilt mycket. Man kan även minska dammet med regelbundna duschar samt luftrenare. Det finns många fågelarter som dammar långt mycket mer än undulater. Dom skräpar däremot ner extremt mycket så man får dammsuga ganska ofta på grund av det.

Något annat att tänka på är att fåglar är svåra husdjur i jämförelse med katter och hundar. Det är enormt mycket mer man ska tänka på, många vanliga grejer i hemmet är farliga för dom. Man får tänka på allt från vad man städar med till vad man lagar mat i. Dom är superkinkiga med mat och vill ofta äta bara frön, men det är viktigt att få dom att äta massa grönsaker dagligen för att dom inte ska bli sjuka.

En sista grej, man kan inte tvinga en fågel till att göra något, allt måste ske på deras villkor, annars slutar dom lita på dig och det leder till antingen aggressivt beteende eller rädsla. Man måste därför lära sig att läsa deras kroppsspråk och anpassa sig efter det. Men, dom är även väldigt smarta och lättlärda, så när man väl har koll på hur man lär dom att göra det man vill så går det otroligt snabbt.

Vill du veta mer så rekommenderar jag BirdTricks på Youtube. Dom är fågeltränare och har massvis med information om hur man jobbar med fåglar och allmän skötsel, dom två viktigaste grejerna som dom tar upp konstant är sömn och kost. Dom har videor specifikt om undulater men i princip allt dom pratar om gäller även för undulater oavsett vilken fågelart dom jobbar med.

#4 Tack för svar! Ja, skaffar jag husdjur vill jag engagera mig i det så klart. Kan ingenting om fåglar, bör undulater hållas i par?

#5 Testa att fråga på burfåglar iFokus. Så kanske du får bättre svar.

#5: Ja, du ska ha minst 2, har du fler är jämna tal bäst, annars riskerar någon att bli utanför. Könsfördelningen spelar ingen roll.

Det är otroligt mycket man ska lära sig innan man skaffar fågel så ta dig tid att sätta dig in i hur dom fungerar och vad dom behöver. Många saker som säljs till fåglar är tyvärr inte bra för dom så det gäller att vara påläst och inte lita på anställda i djuraffärer. Tex säljs ofta rundstavar, speglar, sandpappersöverdrag till rundstavar och leksaker med bomullsrep i djuraffärer och inget av det hör hemma i en fågelbur.

Det är lite svårt med katter när det gäller allergi, för det finns inga rena allergivänliga raser som det finns hos t ex hundar.

Det är väldigt personligt när det gäller katter. Även nakenbadet har allergener, som man som allergiker kan reagera på.

Min pappa är allergisk emot katter, och han tål min katt väldigt bra. Men så fort jag har en extra katt hemma (agerar jourhem) så blir det lite jobbigare. Är den andra katten dessutom långhårig, så går det nästan inte alls.
Min första katt tålde han också rätt okej, men han tål min nuvarande bättre.
Kan bero på att min första katt fällde väldigt mycket, troligen pga sin dåliga hälsa som upptäcktes senare, medan min nuvarande knappt fäller alls. Vi vet inte, inte ens han vet. Men sedan spelar ju hans egen hälsa in också. Har han en förkylning i kroppen t ex, eller om han utsätts för andra saker han är allergisk emot, så blir han ju känsligare.

Jag kan tänka mig att ditt barn kommer reagera mer på katten när björkpollen är igång.

Jag är allergisk emot all pollen, men inte pälsdjur. Så jag vet hur jobbigt det är.

Nu finns det ju massor med bra mediciner för allergi, och allergi hos djur (främst katt) har utvecklats väldigt bra.
Det finns ett speciellt foder man kan ge katten för att hålla allergenerna nere, och ett schampoo men kan bada dom i kanske en gång i veckan som håller allergenerna nere. Det vore ju ett alternativ?
En katt mår inte dåligt av att bli badad, vissa gillar det faktiskt. Så du är absolut inte elak emot en katt om du badar den. Det gäller bara att vänja den vid det 😊

Sedan är det som sagt personligt för katten. Vissa katter har mer allergener än andra. Precis som hos oss människor har vi olika saker. Vissa producerar mer saliv än andra t ex.

Bästa tipset jag kan ge är att kontakta ett katthem/uppfödare, och prata om detta. Sedan när ni hittar en katt ni gillar, låt den ligga på t ex ett örngott i några dagar eller så, och ta hem örngottet igen och se hur barnet reagerar. Reagerar den, så är det ju inte rätt katt. Reagerar den inte, så har ni rätt katt. Och det kan vara en katt som är från samma kull av katter som barnet inte tål.

Att åka och träffa katten kan ge fel utslag, då det oftast finns fler katter i hemmet och barnet kanske reagerar på dom.

Sedan gäller det ju att hålla extra rent hemma. När pappa ska komma brukar jag alltid dammsuga hela lägenheten, och rolla av soffan. Jag tar bort så mycket katthår jag bara kan, och då kan pappa vara här utan större problem 😊

#8 Oj, få mig inte att hoppas på att det kan funka nu, har börjat kolla på att skaffa en fisk ;)

Okej, katten kan få särskilt foder som gör att den blir lite mer allergivänlig? Måste din pappa medicinera om bara "ordinarie" katten är hemma?
Ja, jag vet att man kan få katter att gå med på att badas men är det så nyttigt för deras hud också? Särskilt om det ska göras ofta, då kanske de får exem eller allergier.

Men jag vet inte heller hur stor risk det är att om man har en lindrig allergi till att börja med att den kan förvärras. Och mediciner ger ofta biverkningar. Och om barnet tål en katt nu kanske den inte gör det om tre år.
Men tack, du har gett mig lite att klura på!

#9: min pappa medicinerar inte alls 😊 han tänker bara på hur han är med katten. Han klappar och myser jättegärna med min Mysan, men han tar sig inte i ansiktet direkt efter. Han tvättar alltid händerna innan 😊

Nejdå, katten kommer inte få några problem av att bli badad. Se bara till att allt schampoo sköljs ur, så är det inga problem 😊 det är ungefär som om den skulle ramla ner i en vattenpöl, vattnet gör inget 😊 så länge den inte lider av vatteneksem, men det är ganska ovanligt skulle jag tro.

#8: Det finns inga garanterat allergivänliga för alla allergiker-raser hos hundar heller. Det är en gammal myt som behöver dö ut. Precis som med Sibirisk katt, som anses vara allergivänligare än andra kattraser, så finns det personer som är allergiska mot katter av den rasen också. Samma sak gäller för alla hundraser som påstås vara helt allergivänliga.

Inget barn ska behöva ta allergimediciner dagligen för att familjen ska kunna ha ett husdjur som barnet är allergiskt emot. Allergimediciner är inte biverkningsfria och kan ha långtidseffekter också om det tas varje dag i många års tid. För att inte tala om, som Syntium redan tagit upp, att allergier kan förvärras enormt av att man utsätts för det man är allergisk emot dagligen.

Ditt förslag om att prova olika katter tills man hittar någon som barnet inte reagerar på tycker jag inte heller är speciellt bra eller snällt. Särskilt inte för barnet, som säkerligen verkligen vill ha katt också och som ser att familjen också vill ha katt och är medveten om att dess allergi är orsaken och anledningen till att det inte går. Speciellt om det krävs många försök med många olika katter.

Resultatet kan bli alltifrån att barnet mår jättedåligt, blir ledsen och har dåligt samvete för att dess allergi "förstör för alla andra" till det att barnet ljuger och säger att den inte reagerar på den här katten för att dom äntligen ska kunna skaffa en katt. Vilket sedan leder till en katt som behöver omplaceras, ledsna barn och andra tråkigheter.

#9 Nej, skaffa inte en katt. Läs på ordentligt om allergi, prata med läkare. Det finns inget foder som magiskt gör att katter blir allergivänliga. Även om du badar en katt flera gånger om dagen kan allergiker fortfarande reagera på den.

Ett barn ska inte behöva utsättas för det som den är allergisk emot och tvingas medicineras, med alla biverkningar som det innebär. Eller behöva uthärda att vara "skurken" som gör att man inte kan skaffa en katt eller måste lämna tillbaka en katt för att det inte fungerar.

#11 Nej, jag tror det blir en fisk faktiskt. Det är nog säkrast ändå, ur allergisynpunkt.

#11: fast jag medicinerar varje dag för allergi, och jag mår inte dåligt? Jag vet fler som medicinerar varje dag av olika orsaker, som inte mår dåligt av det.

Jag medicinerar dagligen inte bara mot allergi, utan även för ångest och koncentration. Jag mår inte dåligt av det, och har inga biverkningar. Men om jag INTE tar medicinerna, då mår jag jäkligt dåligt.

#12 fiskar kan faktiskt vara riktigt sällskapliga 😊 och det ger ett enormt lugn!
Jag tipsar dig att gå in på Akvariefisk iFokus, där kan du få massor av tips och råd! 😊

#13: Ja, och du är en vuxen individ med en fullvuxen kropp som är kapabel att fatta dessa beslut själv och att leva med konsekvenserna. Det är inte ett barn. Jag är också allergiker, mot pälsdjur av olika slag och pollen och jag har också medicinerat varje dag utan att må dåligt av det. Vad har det med saken att göra? Och vad har dina övriga mediciner med saken att göra?

Ett barn ska inte tvingas eller känna sig tvingad/pressad till att sätta sig i den situationen. Jag har otroligt svårt att tro att någon läkare någonstans skulle tycka att det är en bra idé eller rekommendera att börja trycka i ett barn allergimediciner dagligen bara för att den och familjen ska kunna skaffa ett djur som barnet är allergiskt emot.

#14: fast nu är ju barnet allergisk emot mer än pälsdjur, så den kanske måste medicinera ändå? Det är det jag menar

Men nu har TS bestämt sig för att skaffa fisk, så då är ju den saken löst 😊

#15: Allergisk mot björkpollen, som inte är ett problem året runt. Det kan hanteras med medicin vid behov under tiden som björken blommar. Det är enormt stor skillnad på att behöva medicineras en period under året för att slippa besvär och på att behöva ta mediciner dagligen året runt för att man bor, äter och sover med något som konstant utsöndrar allergener.

Att oavbrutet utsättas för allergen är bevisat att det kan förvärra allergin och då pratar jag inte om att ögonen kliar mer och att näsan blir mer snorig, utan om saker som att hamna i anafylaktisk chock, vilket är direkt livshotande.

Vuxna människor som är kapabla att ta ansvar för sig själva och sin egen hälsa kan få göra vad dom vill och riskera sin hälsa så mycket dom känner för, men i mina ögon är det aldrig acceptabelt att riskera ett barns hälsa, liv och välmående på det viset och inte heller att rekommendera folk att göra det heller.

#12 Tack, redan där 😊

Angående medicin vill jag bara säga lite hur jag tänker. Man är olika känslig för medicin också. Vissa saker kan ge mer biverkningar än annat så ibland får man ju väga vilket som är viktigast. Är effekten av medicinen så bra att den uppväger eventuella biverkningar osv.

I nuläget klarar sig barnet med Livostin nässpray så även om jag älskar katter och hade älskat att ha en både för min och barnens skull så är det nog ingen bra idé. Kanske i framtiden ,vem vet.

Igelkottar kan vara otroligt allergiframkallande. Behöver inte ens visa sig med en gång utan nåt som kommer efter en tid. Sen bör man tänka på att dom är lite svåra att hålla. Dom ska ha minst 20 kvm yta, alltså inget burdjur. På denna yta är dom sällan rumsrena utan man får skura hela tiden. Men dom är helt underbara i övrigt, så man får väga för och emot.
Har man en allergi som sitter i andning och lungor avråder man från fåglar då deras damm är i stort sett oundvikligt att andas in.

Jag tycker inte heller att man ska skaffa katt om man vet att något av barnen har allergi. Tycker du fått mkt bra svar t.ex. i #11.

Jag har själv varit med om att ta emot katter akut på katthemmet, sedan en familjs yngsta barn hamnat på intensiven p.g.a. kattallergi. Katterna lämnades akut in på djursjukhuset för avlivning, och djursjukhuset försökte i sin tur hitta en alternativ lösning för dem för att slippa avliva unga, friska katter. Som tur var så hade katthemmet möjlighet att ta emot just då.

Katter ska ges foder som är bra för katterna, inte foder som är bra för deras allergiska ägare.

Schampo och regelbunden duschning lär definitivt påverka kattens hud.

Vad gäller att "man kan tåla en kattunge från en kull men inte en annan kattunge från samma kull", så bör man ö.h.t inte skaffa kattunge om man är allergisk, eftersom kattungar/ungkatter är mer allergena än äldre katter.

Som påpekats tidigare så har man också ett mycket stort ansvar gentemot katten, som inte ska behöva gå från hem till hem, ifall barnet inte tål den.

För barn är det också hjärtslitande att inte få ha kvar sin katt.

Nej, vet man om att man har ett barn som är allergiskt mot katt så chansar man inte. Det är varken rätt mot katten, barnet eller familjen.

Man kan ha ett bra liv även utan katt - även om det är svårt att tro det. Och barn flyttar så småningom hemifrån, kanske blir det läge för TS att skaffa katt då.

Kan även tillägga att har man haft katt i sin bostad så är det nära nog omöjligt att städa bort kattallergenerna.

Så är någon riktigt känslig så kan den personen få mycket kraftiga reaktioner trots att det inte har bott någon katt där på flera år.

"Det har gjorts mätningar av halten kattallergen i bostäder där det tidigare funnits katt, men där katten vid mättillfället varit borta sedan en längre tid. Kattallergen har då kunnat påvisas flera år efter det att katten försvunnit."

Hur mycket man reagerar varierar förstås från person till person. Även i förskolor/skolor finns ofta relativt höga halter av kattallergen eftersom det är något som barn och personal bär med sig på kläderna.

Dessutom ökar risken att utveckla astma när allergiska barn bor ihop med katter.

Jag har även hört att man kan "växa ifrån" allergi.
Min pappa var allergisk mig hästar förr, men inte nu längre.

Så det verkar som att precis som allergi kan uppstå, så kan det försvinna.
Eller är det fel?

Akvariefiskar tycker jag är trevliga djur, och inte alls så svåra att hålla dom många tror. Ju större akvarium, desto mindre jobb 😊
Sedan kan man ju skaffa en gosedjurskatt, om det är just katt man vill ha. Det finns väl såna där verklighetstrogna gosedjuren nu också? Där katten jamar och kurrar 😊

#22 Vissa allergier i alla fall. Barnet hade mjölkproteinallergi förr men inte längre.

#22 Vissa allergier kan man växa ifrån, men man kan också få ökade besvär, eller helt nya allergier.

Det är en hel del bök även med akvariefiskar, inte minst med att få vattnet optimalt bra anpassat för den enskilda fiskartens behov.

Som med alla djur så behöver man ha ordentliga kunskaper om fiskar innan man skaffar fisk.

#24 Jag håller med dig, förstår inte folk som skaffar djur på impuls utan att tänka alls. Det är massa pyssel med akvarium men menar du att det kan vara dåligt ur allergisynpunkt..?

#25: det är absolut inte dåligt ur allergisynpunkt med akvariefiskar 😊
Men det är som Uppkatten säger, lite bök med att få rätt värden i vattnet så fiskarna trivs. Men ju större akvarium du har, desto bättre. Sedan spelar ju invånarna roll också, vissa skiter ju ner mer än andra, och vissa är känsligare än andra 😊

Men gå in på Akvariefisk iFokus, där kan du få massa bra råd för hur du ska göra 😊

Jag har ingen synpunkt på huruvida det kan vara dåligt ur allergisynpunkt. Ja, om man inte är allergisk mot just fiskar - då kanske det inte är så bra 😊.

Jag menar däremot att man ska vara medveten om att det finns en massa föreskrifter om hållande av akvariefiskar, och att dessa finns av en anledning och att man ska ha koll på dem. Förstås.

Alla fiskarter har egna behov, alla fiskarter passar inte ihop, de har olika krav på bottensubstrat, vattentemperatur, ph, vattenströmmar, salthalt, vegetation, inredning av sitt akvarium, vad de äter o.s.v. De har behov av möjlighet att komma undan och skydda sig, och man bör försöka efterlikna fiskens naturliga miljö så långt det är möjligt. Bl.a.

Har man katt bör man också fundera kring om katten verkligen bör få vara vid akvariet. Kul för katten förstås att kolla på fiskar, men vad känner fiskarna.

Fiskar känner och upplever de med, vilket vi ofta inte riktigt reflekterar över. Dessbättre kommer allt mer forskning om just fiskar.

Vad jag reagerade på var någon kommentar om att "det är ju inte så svårt att ha fiskar".

#24: menar mer att det inte är så jobbigt som folk säger ibland. Vissa säger att man måste byta allt vatten varje vecka, och skölja rent gruset. Det stämmer inte, det är det värsta man kan göra. Ju mindre man gör, desto bättre 😊

Sedan skadar ju aldrig kunskap om djuret, och det kan TS få väldigt bra hjälp med på Akvariefisk iFokus 😊

#27 Jaha, då förstår jag! Nej, det är en hel vetenskap med fiskar. Har haft akvarium för länge sen och det gick inget vidare så jag vill göra rätt från början.
Det finns många olika fiskar som vill ha olika förhållanden så man får ju läsa på och tänka i förväg och planera och det håller jag på med :)

#28 Verkar som om det kan bli så jobbigt som man vill ha det.😆
Saltvattensakvarium, hålla på med high tech osv eller tar man nåt som är mer lättskött :)

#27: det var jag som skrev den kommentaren, och syftade då på det jag skrev i #28 😊

Huruvida en katt är vid akvariet beror lite på fiskarna också. Mina fiskar bryr sig inte alls att min katt är där och tittar på dom eller slår på glaset. De tittar bara på henne. En fisk lekte till och med med henne. Simmade sakta fram emot henne, och när hon var beredd att slå på glaset så simmade den iväg. Sedan kom den tillbaka och gjorde samma sak igen. Om och om igen, tills den eller katten tröttnade 😋 jag har till och med haft fiskar som lagt rom precis där katten sitter. Det skulle dom inte göra om de var rädda för henne.

Sedan är det bra att inte katten får vara där hela tiden och störa. Min brukar ofta ligga uppe på locket, och då kan fiskarna tro att det ska bli mat så de simmar upp till ytan. Men mer än så är det inte, de bryr sig inte alls 😊

#30: precis! Saltvatten är ju mer jobb, men sötvatten är inte så jobbigt som folk vill få det att låta 😊
Skaffa ett akvarium på ca 100l, massa växter och bra bottensubstrat, så har du en bra början 😊

Och gå med i Akvariefisk iFokus, där får du riktigt bra hjälp!

Akvarium är oftast inte så krångligt ändå. Men finns många som reagerar på röda mygglarver så det är ett foder man helst bör undvika.

#32 Har gått med och håller på att lära mig allt om kampfiskar :)

Vad vi människor ser och vad fiskar upplever är två mycket olika saker, som ska hållas isär.

Har inga råd att ge, men jag vill bara säga att fler borde vara som du Syntium! 💚 Jättebra att kolla noga och ta hänsyn till både djur och barn och att verkligen läsa på, innan du gör någonting! Så ska det vara!

#36 Jag håller verkligen med, alla borde vara som jag, i allt! 🤣

Skämt åsido, tack för det, det värmde!

#34 Om du är inne på akvarium så kanske Axolotl varenda? Snäppet mer "spännande" än fisk. Fast kanske mer svårskött. Dom är väldigt fina iallafall. Även om jag personligen älskar akvarium med färggranna fiskar! Så rogivande. Tyvärr äger jag inget själv.

#38 Jag tror inte jag kan ha en axolotl :/

39 Varför? Av ren nyfikenhet alltså;)

#40 Det långa svaret är att för ungefär ett år sen slutade jag med mina sista antidepressiva efter att ha stått på olika psykiatriska preparat i 20+ år.
En effekt av det har varit att jag är mycket känsligare. Har (självdiagnosticerat, diagnosen "finns" inte) trypofobi till exempel, saker som är jobbiga är jobbigare nu. Innan har jag funderat på axolotl och kunnat tänka mig en sån men nu funderade jag en sekund och Nej.

Inte att axolotler är fulla av hål men saker som "ser fel ut" för mig är jobbigare om du förstår

Lite OT men ville bara säga att vissa allergier kan man vaccinera bort :)
Jag håller på att vaccinera bort gräs pollen allergi, och det finns också för katt och björk om jag minns rätt.
Finns i sprutform och tablettform.
Vet dock inte ifall man kan göra det på små barn.

#42 Man kan vaccinera sig, men det är inte säkert att det försvinner helt eller är permanent.

Min ena bror blev vaccinerad mot pollen och gräs. Han blev mycket bättre, men aldrig helt bra och det blir bara sämre och sämre igen tyvärr. Han kan t ex absolut inte klippa sin egen gräsmatta.

#42 Ja, immunoterapi finns ju. Det är ju behandlingar på flera år och då ska man ha riktigt jobbiga besvär så att man inte kan vara i samma rum som en som har katt hemma. Man får tyvärr inte den behandlingen bara för att man vill ha husdjur :/
Fast man kanske kan bekosta det själv om man skulle vara rik..? 🤔

#41 Jag fattar faktiskt det helt.
Inget jag kan relatera till personligen men har hört andra som har liknande tankar. Tack för att du svarade:)