Kan hon ha ont?

Det är inte en optimal situation att ha en katt permanent ute med bara kortare tillsyn. Det är stor risk att katten vandrar till bättre platser.

Det som har hänt är att katten ser lådan som sitt revir och försöker försvara den så gott det går.

Kan ni inte locka ut katten från lådan och låta den ha den ifred när ni besöker den.

Ska inte gräva vidare men är det verkligen nödvändigt att katten bor ute hela tiden. Vad var orsaken? Handlade det om felkissning eller att ni inte hade tålamod med tillvänjningen?

Allt går att fixa med tålamod och är vanliga problem som katthemmen kan stötta och ge rådgivning om.

Har ni kontaktat katthemmet för att lösa den uppkomna situation eller att "lämna" tillbaka katten på sikt?

Det är ju väldigt mycket som ändrats för henne under en relativt kort tid. Förstår att omständigheter kan ändras och du blivit sjuk, sånt kan man ju inte hjälpa såklart. Men i somras var det ju aktuellt med omplacering som sen inte blev av. Och nu har hon bott utomhus i 3 mån. Det är kallt ute och hon är 10 år gammal. Även om hon bodde utomhus innan hon kom till katthemmet kanske inte det var hennes gladaste och lättaste dagar i livet. Sen fick hon komma in i värmen hos katthemmet och sen hos dig. För att sen åter bli lämnad ute i kylan. Jag tror hon är förvirrad och den lådan hon har nu är det enda hon känner sig säker och trygg med. Handen som sträcks mot henne kanske tog hennes nya varma tillvaro ifrån henne. Hur ska hon veta att handen nu inte kommer att ta ifrån henne lådan. Lådan som nu är hennes hem.
Hon kan inte veta hur du mår eller vad du gjort för att försöka lösa er situation. Hon vet bara vad som händer henne. En 10 årig kattdam förtjänar en större trygghet än så. Aggressiv utan anledning tycker jag inte stämmer in riktigt på situationen.
Hoppas det ordnar sig för er.

Det finns flera olika anledningar till att en katt börjar bete sig så här, så det är svårt att riktigt spekulera… särskilt när man inte har sett katten. Ofta brukar man säga att man ska börja hos veterinären vid beteendeförändringar.

Men sedan blir jag fundersam kring kattens situation, särskilt nu när det är rejält kallt ute. Du beskriver en katt som gillar att ligga på sin människa och sova och ha det mysigt. Nu får katten istället ligga ute i en låda. Hur många minuters riktig kontakt har hon med människor per dygn?

Vad är det för låda hon bor i? Om det alls ska fungera så behöver den vara ordentligt isolerad med frigolit, fylld med halm, stå en bit upp från marken, skyddat mot väder och vind, och den får inte vara särskilt stor eftersom katten ska värma upp den med sin egen kroppsvärme. Och inte ens då känns det riktigt försvarbart när det rör sig om en tam katt som trivs inne, och som vill umgås med sin människa. Hur kollar ni hur varmt katten har det? Använder ni t ex snuggle safe när det är riktigt kallt ute? Har du koll på att filtar blir för fuktigt och kallt och inte ska användas ute…? Har hon fri tillgång till mat så att hon kan hålla värme? Blir hon kollad dagligen så hon inte förfrusit öron, tår o s v…?

Hur länge är det tänkt att katten ska ha det så här? Det låter nästan som att en tillfällig "lösning" har permanentats? Vore det inte bättre om katten fick komma tillbaka till katthemmet, så hon fick vara varm och nöjd inne över vintern? Lite äldre katter börjar ju dessutom ofta känna av kroppen lite (precis som äldre människor) och då är inte kyla något vidare.

Att ha katten under TNRM-liknande förhållanden går för visso, om kojan är rätt konstruerad, och katten får mycket mat o s v. Men det brukar enbart rekommenderas för katter som skulle fara illa av att tvingas bo inne (alltså katter som inte är vana vid att leva nära människor). För en katt som vill umgås med och sova på sin människa låter det inte alls särskilt katt-vänligt….?

Jag tror du måste fundera ett varv kring det här. Hur har katten det egentligen? Får katten sitt sociala behov tillfredsställt? Är kojan ett tillräckligt skydd? Hur länge kommer katten att tvingas till den här nödlösningen? Jag har ju inte förstått varför katten har fått flytta ut, men hade det varit min katt så hade jag hellre omplacerat/återlämnat till katthemmet än att låta katten leva ensam ute i kylan. Jag har själv varit katthems-aktiv och så här hade "mitt" katthem inte velat att en katt därifrån fått ha det.

Vad hindrar att katten får bo inne hos sin familj med kattlucka?

Hur kallt har ni ute nu?

#4: Jag ber om ursäkt för att jag aldrig svarade på dig och de andra. Jag hade inte möjlighet att skriva mer på lång tid. Är tacksam att ni bryr er och gav råd. Huset som hon var i var byggt av min pappa och vi drog ström dit så det hade inbyggd värme med termostat, så det var som ett litet hus. Vi var noga med att det var torrt och rätt temperatur dygnet runt, och hade även isolerat värmen så det var säkert för henne. Katthuset var fastskruvat på husväggen med kattlucka och ramp ner så att det skulle vara upphöjt från marken.
Katthemmet hon var hos fick jag inget bra intryck av vilket gjorde allt mycket svårare. Hon verkade vara i dåligt skick när jag tog henne och jourhemmet kändes inte bra. Därför ville jag inte att hon skulle tillbaka dit. Jag var extremt kluven vad jag skulle göra och adoptionen och allt som hände samtidigt kunde inte ha varit värre timing.

Anledningen att hon inte kunde komma in för de som undrade, var att min mamma var allergisk och jag blev inom några få dagar väldigt sjuk och kunde inte längre bo själv. I vanliga fall hade det inte varit något problem då jag bor ensam och kunnat träffa min mamma någon gång i veckan ändå på andra sätt t.ex hemma hos henne och ändå ha katt. Eftersom mamma och pappa behövt ta hand om mig nu var vi tvungna att vara i samma hem. Ovanpå det så blev min mamma allvarligt sjuk kort därefter, också väldigt plötsligt. Det gjorde att vi prioriterade att träffas så mycket som möjligt när vi kunde då framtiden inte såg bra ut alls. Så då kunde inte katten vara inne med henne samtidigt när hon också gick igenom ganska tung behandling. Det var mycket oväntade saker som hände på väldigt kort tid.
Jag fick dessutom höra att jag skulle bli frisk inom några dagar av läkare. Det hände inte så då ändrade han det till några veckor. Senare när det gått 2-3 månader fick jag veta av specialist att det kan ta lång tid men att de flesta blir bra där runt. Det var inte en sjukdom som vi trodde skulle hålla i sig och tidsutsikten fortsatte flyttas fram av läkare vilket gjorde att jag inte övervägde direkt att omplacera då man hela tiden tänkte ''då borde det snart bli bra nu''. Jag önskar att jag hade vetat.

Jag såg inte era svar under den tiden som sagt, men kom ändå själv fram till att hon borde få ett nytt hem. Jag har inte lyckats hitta någon i närheten som varit bra, och de som varit det som jag har frågat har inte velat ta in fler djur. Det har varit svårt att hitta någon som vill ta in en äldre katt som dessutom bryr sig tillräckligt (som inte redan har själv). Jag har inte heller velat chansa med omplacering då jag inte vill göra hennes situation mer otrygg, utan vill att det är någon lämplig. Hon bor just nu hos min mamma med mig men under samma omständigheter.
Hela tanken var att katten skulle få en trygg punkt och kunna bo hos mig resten av livet, så det tynger mycket att det blev såhär då det blev raka motsatsen. Jag fick åtminstone nyligen nys om en äldre kvinna som en i familjen nämnde. Jag hoppas verkligen att hon är öppen för att ta henne då jag fått intrycket av att hon kan vara lämplig. Familjemedlem skulle kontakta henne.

Kände att det är viktigt att uppdatera tråden då jag själv stör mig på när folk överger trådar utan vidare, även om det är sent ute.

Tack för uppdateringen! Tycker det låter som att du har mycket omsorg för katten och jag hoppas det löser sig till det bästa för henne och att ni får vara friska.

#7: Tack så mycket, jag hoppas det.

Så ledsamt, och jobbigt för er, att det blev så mycket tråkigt som inföll ungefär samtidigt.

Håller tummarna för att det ordnar sig för kissen, och att ni får må så bra som möjligt.

Jag tror att katten mår dåligt av situationen.

En vän har en väldigt trevlig glad och social katt. När dem åker på semester brukar jag vara kattvakt. I början går allt bra, men efter 1-2 dagar blir katten aggressiv. Jag får ha skorna kvar inomhus och långbyxor eftersom katten attackerar mina ben och fötter. Den är väldigt arg.
När ägaren kommer hem är katten sur ett par dagar för att sen bli som vanligt igen.
Dem har provat ha katten på kattpensionat, men katten blir lika arg då, och personalen klarar inte av att hantera henne.

Antagligen mår katten dåligt av situationen när ägaren med familj är bortrest, och därför blir hon väldigt aggressiv och utåtagerande.