glömde påpeka att detta har i princip hållt i sig mer eller mindre sen jag hämtade hem honom.

Det låter som en understimulerad katt.Inte funderat på att skaffa honom en kattkompis att busa med

1. man ska ABSOLUT INTE ANVÄNDA BLOMSPRUTA PÅ KATTER. Eller ta dom i nackskinnet eller allt annat du har testat för att få katten att sluta. Så sluta upp med den idiotin. 2. Aktivera katten mer. Klart att katter biter och klöser som ungar. Då är det bara dra bort handen och strunta i katten.

Vill först säga att: att ta katter i nackskinnet resp. att använda blomsprutan är helt fel. Så skippa de sätten framöver.

Det låter som att du har en helt normal kattunge. I den här åldern har de ett extremt behov av aktivering o av att få utlopp för all sin energi. En lika galen kattkompis är ofta en bra idé, samt att katterna aktiveras på många olika sätt. Klösmöbler att klänga i, pingisbollar att jaga, prasseltunnlar att smyga i o s v är ofta populärt i den här åldern. Och de behöver leka i timmar! Flera gånger per dygn.

Med ökande ålder kommer sannolikt katten att bli mer som du har tänkt dig, men att leva med kattungar kan vara VÄLDIGT intensivt.

Själv var jag sönderriven fram till dess att min katt var ca 1½ år när jag hade min första katt. Jag fick sova med långkalsonger, strumpor, polotröja o s v på mig eftersom han "attackerade" så snart jag rörde mig - även under sömn. Jag sov t om med knästrumpor uppdragna över händerna…. Men han blev en helt ljuvligt mjuk och fin och underbar katt med tiden 🙂som aldrig använde klor eller tänder.

När du funderar kring att ha honom som utekatt så ska du veta att så här års är det en dålig idé då katten inte har hunnit bygga något brunt fett + att den är alldeles för ung. Vill man ha katten ute så måste man också bo i en någorlunda "trygg/säker" miljö.

Jag funderar också på hur gammal katten var när den skildes från kattmamma + kullsyskon. Min erfarenhet är att kattungar som tas för tidigt ofta kan bli mer "hårdhänta" mot oss människor, eftersom de inte har hunnit fått lära sig av kattmamma + kullsyskon vart gränserna går. I de fallen kan det också vara bra att katten får en kompis som den kan lära sig av.

tack snälla för tipsen! ska absolut sluta med blomsprutan och nackskinneriet. 

#4 va skönt att höra att det verka normalt att dom håller på så, kanske inte behöver ta på mig skulden för att han är sådär då.  Hur "fyar" du? Om det är ord, hur har du fått dem att lyssna på orden? 

Han är tyvärr tagen för tidigt, fick jag veta efter jag hämtade hem honom. Han togs vid 10veckor. Ska fundera på detta med kattkompis, ska man tänka yngre jämngammal eller äldre kisse som kompis?

Det är en kattunge, de är lite crazy. Hur ser det ut där hemma med lek, klös och stimulans överlag? Är han kastrerad? För det kan också få de att lugna ner sig lite. Om din katt äter torrfoder så kan du gömma godis här och var så att han kan få leta efter godis, kämpa lite. En kattunge har betydligt mer energi än en vuxen katt. Behöver mycket lek, låt han klättra upp på hyllor. Mina älskar höjder och hoppar upp och ner från höga höjder för att hämta sin favorit leksak.. Dessutom är din kattunge i en period där mjölktänder byts ut. Skaffa kartonger i olika rum som han kan få bita i och var inte rädd för katten skräpet ner för det är ju bara kartong, lätt att dammsuga bort. Din uppgift är att skaffa saker som du inte är rädd om så att han har gott om space att få utlopp för sina behov och utan att förstöra för dina saker. De behöver bitas och ”mörda” byten. Det är så instinkten funkar. Alternativ, ge din katt torkade öron från olika djurslag att tugga på någon gång i veckan efter han bytt tänder. Då lovar jag dig, de blir helt färdiga direkt efter.

Om du skaffar kattkompis, skaffa någon som är jämngammal eller yngre. Då blir oddsen högre att de lättare och snabbare bli bra kompisar. Tänk på att lagen säger 12 veckor, adoptera gärna från ett katthem eller hos en seriös raskattuppfödare som gör rätt för sig och tänker på kattens bästa och inte låta cash går före. Det finns gamla trådar att läsa om hur man vänjer de successivt och även information om vad som anser seriös uppfödare och vilka krav du bör ställa osv. Katter kopplar inte konsekvenser på det sätt vi vill och det kan bli värre för er relation och tom traumatiskt för katten. Att straffa en katt hjälper inte med andra ord. Men däremot kan du använda exakt samma kommando när du inte vill att de gör nåt. Mitt är ”nej” och jag morrar samtidigt (det är så katter gör när de inte vill näågot) brukar funka och ibland får jag upprepa. Men oftast funkar det. Jag använder också klickerträning med kommandon där de får belöning. Det kan du redan nu börja med din kattunge..Det mesta går att vänja de men det tar bara tid. Så om du vill klippa klor och borsta tänderna på din katt är det läge nu och ta små steg i taget. Desto tidigare du vänjer din katt, desto mindre krävande blir det. Men det kräver såklart tid och stor dos av tålamod från dig. De är inte som hundar, de behöver mer tid och många babystep att träna.

#6 han har 1 stort klösträd, 2 små klösträd, hyllor på väggen, massvis med leksaker och tunnlar. Han leker mkt själv men kastar även hans favvoråttor som han senare kommer springande med och vill att jag ska kasta, leker även "1 2 3 ost " med honom vilket han älskar. Han är kastrerad ja, men kan inte se att han lugnat sig någon än haha. 

 #7 tack snälla för tipsen!

Det kommer, men det kan dröja. Det är individuellt. Har tre st. Den som är yngst är hungrigast och mest energisk här hemma.

#5 Problemet med att ta en 10 veckors kattunge är att den inte har "gått färdigt i kattungeskolan" hos kattmamma och kullsyskon ännu. D v s den har inte lärt sig var gränserna går och vad som är ett acceptabelt beteende, och tyvärr kan det bli en hel rad olika "beteendestörningar" om kattungar tas för tidigt. Det är därför som det finns en regel om att kattungar inte får skiljas från mamma o kullsyskon förrän tidigast vid 12 veckors ålder. 

Kattungar behöver fostras av andra katter för att det ska "bli rätt".

Jag vet egentligen inte om det är jätteviktigt vilken ålder det är på en kommande kattkompis, MEN det bör inte vara en katt som är flera år gammal, utan en ung leksugen kattkompis. Själv skaffade jag en som var ett par månader yngre än katten jag hade, men det hade säkert kunnat fungera även med en ung vuxen katt. Det är också viktigt att du väljer en katt som har fått vara tillräckligt länge hos kattmamma och kullsyskon den här gången.

När det gällde min första lite "galna" kattunge så "fyade" jag med ord, genom att lugnt o bestämt säga fy med lite mörkare röst än vanligt. En tillsägelse och inte mer. Idag "fyar" jag ö h t aldrig med ord (med mina katter som jag har nu) utan blir katten för hårdhänt i sin lek/kontakt så avbryter jag kontakten och vänder mig bort från situationen för en stund framåt. Jag tror att det är bättre.

Se också till att aldrig leka med händerna med katten, utan använd alltid lekspön och andra leksaker.