Sele är bäst. Inkallning kan man inte lita på.

Sele och koppel är bäst. Sen har man möjlighet att näta in en balkong är det ännu bättre.

Eller om man bor så att man kan bygga en rastgård

Nu har jag inte haft en innekatt än, utan väntar min om några veckor. Så följer tråden också :)

Jag hade tänkt ha katten inne på "heltid", men ta ut den i sele när jag själv är ute i trädgården(jag bor i radhus). Jag tänker att jag får se hur katten reager och vad jag tror den vill sen när den blir äldre. Hade tänkt bygga en mindre inhägnad utanför fönsret som jag kan öppna upp till när jag är hemma, om det är så att han verkligen visar att han vill vara ute :)

Jag tror absolut inte att alla katter trivs som innekatter, speciellt inte huskatter. Huskatter brukar vara mer typiska utekatter i min erfarenhet. :)
Så jag skulle defintivt förespråka en soffkatts-ras för innekatt, som tex perser eller ragdoll :)

#4 jag var bara levt med huskatter. Två av dom var frigående utekatter som en dag var tvungna till arr anpassa sig till att bli innekatter. Det tog ett litet tag då de var Vana att få gå ut när de ville men de kom att trivas som innekatter. Den tredje katten var en hemlös, förmodligen en sommarkatt vi hittade. Han trivdes också att vara innekatt. Min systers äldsta katt var också en huskatt och frigående utekatt som hon med fick vänja sig med att vara innekatt och även det har gått bra. När det gäller raser så är ingen katt mer eller mindre lämpad till att vars utekatt. allt har med individen att göra

Jag kan bara basera det på min egna erfarenhet hur vida vissa  raser passar bättre om innekatter. Självklart har alla olika erfarenheter. Jag växte upp med en perser och en huskatt. Persern var en riktig latmask och höll sig till soffan, helst till ett knä. Han gick ut endast när vi var ute, annars satt han på trappa på sin höjd :)

Huskatten kunde vara borta i flera timmar, vi hade ingen aning om vart han var. Självklart var han inne och gosade mycket, men han var mer aktiv än den andra. :)

Sen har jag flera vänner som har huskatter och raskatter, är generellt samma sak där. Persers och liknande raser brukar hålla sig inne och vara väldigt lugna av sig. Har en vän som bor i  lägenhet och skaffat huskatter som hen försökt göra till innekatter. Man märkte verkligen att den ena vantrivdes, han var nästan hyper imellanåt. Så fort någon öppnade dörren sprang han dit och försökte ta sig ut. Nu får han däremot gå ut och mår jättebra :)

Förutsättningar är ju bättre med en lugnare katt, än en aktiv. Raskatter brukar faktiskt vara väldigt typiska när gäller beteende, mer än vad man tror :)

Så jag personligen tror att man inte kan säga att dittan och dattan passar som det ena och det andra, men man kan generalisera :)

Själv har jag bara huskatter. Ena strikt innekatt då hon är livrädd utomhus, knappt så hon vågar va ute på balkongen. Andra planer på koppelpromenader när jag hittat en sele som jag gillar som passar honom. Annars får han nöja sig med balkongen. Ser inte varför innekatt skulle va problem oavsett så länge man ser till att aktivera dem på olika sätt och inte tror de ska räcka med att enbart gosa med dem

Har ni några erfarenheter av Russian Blue?

Jag har ju två olika raser här hemma .En väldigt aktiv och en aktiv. Båda fungerar utmärkt som innekatter med säker utevistelse. De har en katthård på ca 40 kvadrat som de får vara i när de vill.

Som innekattsägare får man helt enkelt se till att aktivera sina katter och ha en miljöberikad inomhusmiljö.

Själv har jag bara haft innekatt. Och katten mådde inte dåligt av det.

Innekatt här med med tillgång till kontrollerad utevistelse, har alltid haft så med alla mina katter (både ras- & huskatter). Den enda gången jag skulle kunna överväga att ha utekatt är om jag bodde själv på en liten, liten ö i skärgården utan någon som helst biltrafik och minimalt med vilda djur som kan utgöra en risk.

Det går alldeles ypperligt att ha innekatt och ge den tillgång till kontrollerad utevistelse i form av koppelpromenader och/eller inhägnad rastgård oavsett aktivitetsnivå på ras, det kan ställa lite mer krav på en som ägare om man har en aktiv ras men det får man räkna med om man vill ha en sådan ras. Sedan får man ha i åtanke att många uppfödare av raskatter inte säljer sina kattungar till folk som planerar att ha dom som utekatter heller så ställer man in sig redan från början att ha innekatt så underlättar det betydligt.

När jag skaffade min katt var planen att ha honom som innekatt, detta var en räddnings katt så han var född och levt hela sitt liv ute och jag tog hem honom när han var 4 månader.

Jag har nog haft tur med honom för han var jätte lätt att träna med sele, inga problem, visst stannade han och vägrade gå ibland osv men med lite inväntan, tålamod och lockande så kom han.

Nu går han jätte bra i sele, har haft med honom på promenader med min hund osv.

Dock har jag honom som ute katt igen, han är inte inne katt material hehe, för vild och självständig av sig.

Men sele är nog det bästa och kanske försöka lära din katt att gå i selen också kanske en lite promenad i närheten osv, men ta det i kattens takt så katten inte blir rädd för selen eller tycker det är för obekvämt.

Tack för alla svår, ser många använder delen, hur tränar ni er katt till det? Blir det typ som att gå med hund? Hur långt går ni och vart?

Jag började med att bara sätta på honom selen för att se hur han reagerade, har hört de som bara faller pladask och vägrar röra sig och de som blir hel tokiga och vill få bort selen.

Min katt vandrade omkring hemma med selen på, han gick som om något störde honom på pälsen men inte mer än så.

Jag tog ut honom dagen efter och vi började med bara att vara precis utanför byggnaden och gick lite runt byggnaden och in vid buskagen så han fick lukta, titta och ta sin tid.

Gjorde så några ggr tills han visade intresse att gå lite längre.

När han väl var van med selen tog jag med honom på promenader med min hund, vi började med bara rastningarna som bestod av 10-15 minuter och var bara runt omkring där vi bor.

När han blivit bekväm med det tog jag ut honom på 40-50 minuters promenad, ytterst sällan för det var stressigt för honom, han blev orolig, jamande osv och jag fick bära honom emellan åt.

Så för min katt hade nog en 20 min promenad varit den längsta och minst stressande för honom, vi går liksom konstant, stannar inte förutom när min hund ska göra sitt, ibland stannar jag så katten kan få lukta men promenaden är till för att promenera.

Har man tur så fungerar det smidigt och lätt, men man får gå efter vad man ser att sin katt klarar av.

Jag har sele och olika koppel beroende på vart vi går. I stan använder jag korta koppel och när vi kommer ut i skogen (bor på gränsen mellan stan och landsbygd) byter jag till långa koppel. Man får börja träna de lite mjukt med sele inne och när de tycker det är ok även ta på ett koppel. När det fungerar kan man lite smått börja gå i trapphuset och senare även gå ut.

Jag har flexi koppel på min pojk =)

Kan rekommendera en sele som heter easy walk alt soft harness, rymningssäker, bekväm och lätt att ta på och av (efter att man har gjort alla inställningar)