För ett drygt halvår sedan skaffade jag en katt. Hon var då 8 månader gammal och tyvärr löpte hon antagligen när jag fick hem henne eller så började hon löpa strax efter. Det märktes inget på henne så jag började släppa ut henne under korta perioder när jag själv var ute. Ungefär tredje gången hon var ute så försvann hon en liten stund och efter ungefär en timme så hittade jag henne liggande mitt emot en stor hankatt (Hon är själv ganska liten) . Jag trodde de bråkade så jag jagade bort honom och tog in henne. Hankatten satt sedan hela natten och ylade utanför min dörr, så, jag förstod att hon löpte och höll henne inne efter det. Tyvärr var olyckan redan skedd. Hankatten var semilånghårig och såg ut att ha perser i sig. Min katt nedkom med 6!!!! Kattungar vid midsommar…

Nåväl nu till mina frågor:

Jag funderar på att behålla en av kattungarna själv. Den jag fastnat för är en grå hankatt som är ungefär dubbelt så stor som alla de andra kattungarna. Han är faktiskt redan lika stor som halva mamman. Tyvärr så verkar han inte vara hennes favorit, snarare tvärtom. Ofta, när någon/några av de andra kattungarna lagt sig för att amma och han kommer fram så går mamman sin väg. Dessutom har  en del ”kattvänner” sagt mig att det är bättre att ta en hona, för att 2 honor kommer bättre överrens. En av orsakerna till att jag fastnat för honom är att han är väldigt lugn och snäll. T ex så har han, medan den andra hanen (som är mammans favorit, hon lägger sig ofta och ammar endast honom) redan från början har ”puttat” bort de andra kattungarna för att få tag i en spene och få bästa platsen, har den grå redan från början lagt sig bredvid ifall ingen spene varit ledig och väntat på sin tur. Detta trots att han hela tiden varit dubbelt så stor. Katt mamman o andra sidan är en väldigt orolig och nervös katt och jag misstänker att familjen jag köpte katten från har tagit henne betydligt tidigare än 12 veckor från mamman, även om de, när jag frågade hävdade att de inte gjort det. Jag tänker alltså att den här stora, lugna och snälla hankatten kan vara en bra kombination till henne.  Mammans favorit blev tingad redan efter några veckor, då den är röd och definitivt kommer bli långhårig, vilket verkar vara vad alla vill ha och jag har inte riktigt fastnat för den. Den är lite väl dominant och eftersom mamman inte är det har jag varit orolig för att den skulle ta för mycket plats och att mamman skulle dra sig undan, alternativt sticka. Det finns en honkatt som jag också fastnat för lite extra, men hon är väldigt kelig och trygghetssökande, precis som mamman (och ser också ut att kunna bli långhårig), och jag vet inte om jag orkar med två kelsjuka katter för de närmaste 20 åren.

Vad tycker ni, vilken katt ska jag behålla?

Jag tycker också att mammans beteende är lite underligt. Som sagt, hon lägger sig ofta och ammar endast den röde och när någon av de andra kattungarna kommer så reser hon sig upp och går. Hon ammar allihop endast 1-2 ggr per dygn och då max i 10 minuter. Hon vill aldrig ligga och sova bredvid dem.  Hon vill vara ute väldigt mycket och även om hon kollar så att de är där när hon kommer in så  verkar hon undvika kattungarna. På natten, när hon måste vara inne så försöker hon gömma sig och morrar ofta åt dem (utom den röde) och ibland spyr hon. Hon jamar väldigt mycket.  Jag har varit hos veterinär med henne, men det är inget fel, så de tror att det är som hon är nervös. Hon äter väldigt mycket och efter att hon ätit upp sin egen (som kattungarna inte når) så äter hon upp maten(lösfodret) för kattungarna.