Om vi alla bidrar med tio kronor var så kan vi faktiskt lösa problemet, menar denna insändarartikel i Metro.

En tia och att alla kastrera sina katter skulle förmodligen ha god effekt på antalet hemlösa.

Läste kommentarerna till artikeln. Det finns någon som ondgör sig över att katthemmen ställer krav på dem som ska adoptera och inte bara öser ut katterna till första bästa som vill ha katt. (En 89-åring som vill ha kattunge lär ju definitivt innebära att katten kommer att behöva komma tillbaka till katthemmet inom kort.) Det är katthemmens förbaskade plikt att göra allt som går för att katten de räddat verkligen får ett långvarigt gott hem. Jag skulle önska att man hade kapacitet att följa varje adopterad katt än mera än vad som sker idag. Vem ska föra kattens talan om inte katthemmet?