Jag låter andra klappa - så länge katterna verkar vilja det. Jag har absolut inga aggressiva katter, men om katterna visar att de inte vill längre så går vi iväg och jag kan säga ifrån att det räcker med klappar då.

Vi har två maine coon och de är väldigt stora och vackra så många (framförallt barn) kommer ofta fram när vi är ute. Sedan har vi en somali också som älskar uppmärksamhet, han blir ofta gärna klappad 😛

När jag var ute med min gamla katt Noggis så låg han mest i gräset, det var få (barn) som kom fram, de bara stod och tittade 🤪

De fick klappa men då hade jag stenkoll på dem! Sa ifrån skarpt om de klappade för hårdhänt då han inte gillade sånt och om det hände något annat 😃

Jag har kompostgaller uppsatt på baksidan och där kommer folk jättegärna fram och både tar kort och klappar. 😃 Det gör inte mig så mycket, deras problem om katterna skulle bita. (Tycker inte man går fram och klappar främmande djur utan att fråga om det är OK, för man vet faktiskt aldrig…) Hade en liten 2-3 årig pojke i förra veckan som sprang fram, shit vad Figaro myste! Strök sig mot gallret, spann och la sig på rygg. Har även haft stora skolklassar som råkar gå förbi komma fram och klappa. Rätt roligt för så fort folk ser att jag tittar på dem genom glasdörren, blir de alltid rädda, skäms som attan och går därifrån. 😂

Det har aldrig hänt att någon har frågat. (Vi är iofs oftast ute på sena kvällar och träffar därför inte så många.) Om någon skulle fråga skulle jag troligtvis säga nej, för han är oftast rädd för främlingar. Om jag skulle låta någon klappa hade jag nog först fått ta upp honom i famnen för annars hade personen aldrig kunnat klappa honom.

Mina katter är ju snälla, men jag känner samtidigt att man vet aldrig hur dom kommer reagera. 

Oftast är det ingen som brukar fråga, men idag var det 3 barn som kom fram och ville klappa. Jag plockade då upp Greta och så fick hon först lukta på händerna. Och det verkade helt ok för Greta när dom klappade henne. 

Nu var det lite äldre barn så jag var inte så orolig att dom skulle vara för hårdhänta. Men jag höll förstås koll.

Våra är ju utekatter förvisso, och då säger de själva ifrån ganska bra om de inte vill bli klappade, av t ex grannungar i området eller så. 

De gånger jag haft dem i sele har jag låtit ev. klappande ske på katternas villkor. Vill de inte slipper dem.

Det beror lite på situationen, hur katter är/reagerar samt vilka som frågar. Känner jag att katten inte skulle uppskatta att bli klappad i just det tillfället så säger jag nej. Samtidigt har jag aldrig varit med om att någon av mina katter har visat att de inte vill så.. och sen så har inte så många frågat, förutom barn och de är väldigt duktiga på att klappa fint - vad jag har upplevt.

Vi brukar vara i skogen när vi är ute. Laban åker ryggsäck dit. Så vi möter inte så mycket folk.

Men en dag när vi var ute på gården där vi bor kom en äldre dam o frågade om hon fick klappa den söta lilla hunden o de fick hon.

Emmy älskar människor, även när han är rädd och trycker för att det är bilar nära. Så om folk frågar brukar de få klappa. När det kommer till små barn berättar jag mer än gärna hur de bör göra när de hälsar på och klappar katter, så blir alla glada.

För mig får de klappa, men mina katter är väldigt restriktiva med vilka som får klappa dem, vilket jag faktiskt tycker är bra. Hellre lite misstänksamma och reserverade än totalt gränslösa och godtrogna. Eftersom de är lösa när vi är ute märks det tydligt vilka som "får äran" att klappa. Oftast är det folk som de känner igen och som jag brukar prata med. Är det totala främlingar håller de sig precis utanför klapp-avstånd.

Jag känner mig aldrig orolig över att katterna ska rivas. Vill de inte bli klappade går de bara därifrån.

Vår ena katt är ganska skygg ute så hon gömmer sig bakom våra ben om folk kommer nära när vi är ute, så henne får ingen klappa. Vår andra katt däremot är mer framåt och vill folk klappa brukar vi säga att dom får sätta sig på huk och se om hon går fram till dem, i 9 fall av 10 så går hon fram. Vi låter gärna barn komma fram och hälsa men bara en i taget och även då är det katten som får gå fram till dem, eftersom vi själva kommer vilja skaffa barn inom några år så tycker jag det är bra att hon får träffa på barn redan nu. Jag är inte heller rädd för att hon ska rivas/bitas, hon visar tydligt när det är färdigklappat och då säger vi bara att nu räcker det om den som klappar inte märker det själv.

Så länge katterna inte visar på att de är nervösa och känner obehag så är folk välkomna att klappa! :)

En av mina katter kan få panik när något "oväntat" händer när han är i koppel, hänt mer än en gång att det gått så illa att han trasslat in sig och ut ur selen 😕och det har alltid skett när andra personer passerat oss, han är väldigt misstänksam- speciellt mot människor med skor/ytterkläder. Men båda är jättegulliga och snälla mot människor. Det är just att jag tror inte andra skulle få chansen att komma fram och klappa. Min äldre katt verkar också vara rädd/väldigt ottrygg bland mindre barn.

sätter de sig ner och låter katten komma fram självmant så får de bli klappade men inte att bli tvingade till det

Nej Bamse gillar inte okända personer så jag tänker inte tvinga honom att bli klappad. Men skulle han vilja det och dom gör som 13 beskriver så hade jag tyckt det är okej eftersom det är på hans villkor att gå fram för kela. 

Jag annars klappar många katter ute jag har en som väntar varje morgon på mig då han ska kela. Han har börjat hoppa upp på en grindstolpe för att nå o kela med ansiktet med är alltid roligt o se han vänta o pratar så fort han ser mig 😃

Ja, om katterna vill det vilket de oftast inte vill.

Nej, för dem vill inte bli klappade av okända.

Bodde i stan tidigare, först med två birmor sen en birma och en bengal.

När jag var ute med två katter i koppel blev det inte mycket promenerande då varenda människa skull stanna, fråga om katterna, klappa och liknande. Granntanten hade två birmor och vi var ute och gick med våra fyra katter tillsammans ibland, då var det ännu värre. 😃

Roligt men lite irriterande för djuren, trots att de älskar alla människor. Numera bor jag i skogen, möter sällan folk men den som vill får klappa katterna. Är dock lite försiktig med barn då katterna har lite dåliga upplevelse av främmande sådana.

Absolut inte. Dels är Göte redan ganska skeptisk och håller gärna avstånd främst till barn, dels så skulle det innebära att vi inte kan gå ut längre då fler och fler av områdets ungar skulle klappa varenda gång vi går ut. Nu blir vi lämnade ifred sånär som på att en del tycker att han är söt, och jag är nöjd med det.

Vi går inte ut så ofta, oftast nöjer de sig med att vara på balkongen. Det händer ibland dock, och då får de bara klappa Esme. Hon är som en liten boll av mysighet, ska bli klappad av alla, hela tiden. Charlie är mer reserverad och kan bitas ibland om han lessnar.