Hej! Vill bara tillägga att om du vill ha altandörren öppen på sommaren råder jag dig att bygga en rastgård till katten. Ingen uppfödare vill sälja kattungar som får springa omkring fritt ute bara så du vet

Vad är det för en hund?

Ev så skulle jag välja bort MC pga storleken.

Ställ gärna frågor inne på:

Burmilla
Maine Coon - www.mainecoon.ifokus.se
Sibirisk katt
Ev. Ragdoll - www.ragdoll.ifokus.se

Det är en Russkiy Toy.

Ingen ras jag känner till.. Låter som en liten hund. Hade nog valt bort MC för storlekens skull.

Kan bara berätta om min Ragdoll erfarenhet då jag själv äger en 7-månaders hane. Han är tillgiven och gosig på sitt egna vis. Sover på min kudde varje natt och är alltid (!) i samma rum som oss. Ligger gärna nära men inte i knäet. Lugn och stillsam förutom när han får sina små kattungeryck. Vi är hemma mycket och började därför med en katt men till våren kommer vi skaffa en till då han är mycket sällskaplig. Hade skaffat två direkt om ni är borta mycket. Ang altandörren hade jag aldrig vågat/velat släppa ut honom själv. Han är alldeles för godtrogen mot allt & alla. Han busar och myser med vem som helst som kommer hit, fastän vi är lite bättre än främlingar.

Ja. hon är liten. Men är inte MC rätt lugn och snäll? Och Ragdoll även väl också stor?

#6 Både Ragdoll & MC är större raser men MC är nog lite större. Själv förstår jag inte varför en större ras inte skulle kunna fungera med en mindre hund. Det handlad väl snarare om hur bra två individer fungerar ihop.

Nu har du inte listat birma men måste ändå slå ett slag för denna underbara ras! Har två hankatter på 8 månader som är hur gosiga som helst, sociala, tillgivna, säger varken bu eller bä. Visst är det full rulle emellanåt men det är det väl på alla ungar. 😉 Mina fäller inte särskilt mycket och kräver i princip ingen pälsvård då birmor inte ska ha någon underpäls. De är även lite mindre än alla raserna du skrev upp förutom burmilla som jag inte vet något om.

De är inte särskilt högljudda heller utan springer mest runt och kuttrar eller jamar lite tyst. Himla gulligt! Vill gärna vara med i samma rum och är väldigt nyfikna på vad matte håller på med!

#8 vi ska själva skaffa en birma till våren!:) roligt att läsa!

#6 Har personligen bara träffat en MC och den satt inte still.. Den var väldigt trevlig.., men som sagt så var den katten livlig..

Har aldrig ägt en rasatt, så jag kanske hälsade på vid fel tillfälle.

Allt handlar ju i slutänden om individerna.

Vi har en maine coon med våra rexar och hon är väldigt sällskaplig. Älskar att bli kammad och klappad. En väldigt social tjej som älskar folk. Alla maine cooner jag träffat har varit väldigt framåt och nyfikna. Maine coonen blir stor men kan inte se att det inte skulle funka med en liten hund. 

Ensamkatt eller ej är nog individuellt. En ensam kattunge kan ha väldigt tråkigt men köper ni en vuxen som är van att vara ensam har det oftast ingen betydelse.

Jag rekomenderar alltid innekatt med tillgång till kontrollerad utevistelse. Det finns många faror och i vissa fall många hemska människor som inte gillar katter. 

Ska ni ha raskatt så köp från en riktig uppfödare, dels vet ni vad ni får och dels stödjer ni seriös avel och ingen buskavel som oftast görs för pengarnas skull. I många fall luras folk och hittar på alla möjliga raser för att sälja dem dyrare. En katt utan stamtavla är en huskatt och inget annat. Gå inte på den där att kattungarna inte får stamtavla för att de inte är med i en kattklubb. Det kostar bara runt 350 kr att gå med. 

Besök några uppfödare av de olika raserna och bilda eran egen uppfattning.

Lycka till!

#9 Grattis till underbar katt!!

#10 Min kusin har en MC och hon verkar rätt lugn. Har i och för sig bara träffat henne en gång. 😃 Även om vissa drag ska tillhöra rasen finns det ju ändå en "risk" att just den katten går emot normen. Katter har ju verkligen sina egna personligheter! 

TS:

När du väl bestämt dig för ras så titta på hur kattmamma och gärna pappa med om det är möjligt är till sättet. Det brukar ge ett hum om hur din katt kommer bli. Min ena var väldigt osocial när jag hälsade på honom och jättefisig men nu är han jättesocial (mot människor) men lite smyg på större hundbusar, även om det går bra efter ett tag. 

Just det. Det där med att raskatter inte gärna vill sticka iväg… Glöm det! 😃 Figaro min minsting får en raket i rumpan så fort ytterdörren öppnas, tack och lov blir han oftast så förvånad när han kommer ut att han inte hinner långt innan jag får tag på honom!

Ja, har funderat lite på Birma också, men av det jag läst verkar de vara lite mer självständiga.

#13 Ingen aning om de är mer självständiga än de andra raserna du skrev upp, men det är ingen större skillnad på mina busar jämfört med t.ex de ragdolls jag träffat. Det kan också vara rätt skönt att inte ha en katt på sig 24 timmar om dygnet! 😃 Hade aldrig orkat ha en sån klängkatt.

Håller med #12 där, mina får också en raket i rumpan när dörren öppnas! och då är dom renrasiga, så den idén kan du nog tyvärr stryka ;)

#13 Nu beror det ju alltid på individen, men överlag är nog Birma och Ragdoll relativt lika. Den birmauppfödare vi besökte i somras hade helt underbara katter ; nyfikna, keliga och otroligt vackra :)

Tack för alla svar! Det blir svårt det här :)

Hahaha, nä, att ha altandörren öppen och förvänta sig att katten inte skall sticka är alldeles för optimistiskt. 😂Vissa raskatter är visserligen lugnare och kanske inte lika kvicka/nyfikna som en genomsnittlig katt eller en katt av aktivare ras, men nä, jag känner ingen som kan ha altandörren eller ytterdörren öppen utan att katten sticker. Även mina föräldrars lugna ragdoll har lyckats rymma ett par gånger trots att de är otroligt noga och försiktiga med öppna dörrar.

Det är enda nackdelen med katt; man kan inte längre ha öppna fönster (om de inte har nät) eller låta ytterdörren stå öppen. Har du riktig tur får du en extrem soffpotatis som är lydigare än en nordkoreansk soldat - men det är absolut inget du kan räkna med oavsett vilken ras du väljer.

#18 Nej, jag börjar förstå det 😃 Det var väl det jag anade egentligen redan innan jag frågade också.

Det är ganska skilda egenskaper på katterna du tittat på. Dock är det ofta så med katter generellt att uppfostran och personlighet betyder i princip lika mycket för beteendet som själva rasegenskaperna.

Jag har exempelvis en lugn bengalhane och en vild birmahona, tvärtemot hur det "ska" vara.

Angående birmans självständighet så stämmer det ju till en viss del att birmor, särskilt honorna, kan vara lite "divor". Jag har dock aldrig träffat en birma som inte gillar kel och uppmärksamhet, ragdoll upplever jag som i stort sett likadan som birman. Burmillan är väl visserligen inte helt olik heller.

Sibiren och Maine Coon är nog relativt lika varann, tittar själv på sibiren då dessa ska tycka om andra djur och vara aktiva och uppmärksamhetssökande. Har dock lite för lite erfarenhet av dessa raser för att utförligt jämföra dem med birma och ragdoll.

En birmahane är förmodligen ett bra alternativ då de ofta är väldigt sällskapliga, inte sällan är knäkatter och oftast går bra ihop med både katter och hundar. Lagom aktiva också.

Eftersom du har en så liten hund, en rysk toy bör du skaffa två mindre katter anser jag. Och jag skulle nog skaffa honor om jag var du eftersom hannarna är mer för brottarlekar. Från början tycker hunden nog att det är kul att busa och leka men när det hettar till så har din ryss ingen chans och då står du där med en hund som är rädd för er katt. Jag har egen erfarenhet av detta.

#21 Enligt min erfarenhet är katthonor ofta mer defensiva mot andra katter och hundar. En defensiv katt hamnar oftare i allvarliga bråk än en som gillar att busa.

Som jag skrev tidigare tror jag det viktigaste är att sträva efter en passande kombination av rasegenskaper, uppfostran och personlighet. Självklart kan kön på både hund och katt spela in.

Storleken på katten borde inte vara något problem så länge egenskaperna passar hunden. Kan hålla med till viss del att en Maine Coon kanske är lite väl stor men å andra sidan är samtliga raser Nimala har som alternativ generellt sett lika tunga eller tyngre än Russkiyns knappa 3 kilo.

Min birmahona väger 3.5-3.6kg och med sin päls skulle hon säkert upplevas som stor av en såpass liten hund. Min bengal på 6kg upplevs säkerligen av andra djur som fysiskt mindre tack vare den korta pälsen men han är väldigt stark och backar aldrig då det kommer till tuffa lekar med en tre gånger tyngre hund, även om han i övrigt är kolugn.

Skulle uppmana trådskaparen att låta hunden träffa katter innan du själv skaffar en, gärna vid flera tillfällen. Reagerar hunden positivt efter några träffar bör det vara fritt fram att välja bland kattraserna, även om stora, starka och väldigt lekfulla raser kanske bör undvikas. Så länge både hunden och katten får tillräckligt med uppmärksamhet bör de kunna komma överens men att föra ihop djur är alltid lite av ett lotteri.

:) Min hund väger 1,7 kg och är vek. Har en sibirisk hankatt till granne som hon träffat många gånger. De är även hundvakt ibland. De passar dock inte så bra ihop eftersom hon är ett yrväder när hon träffar honom och han är mycket försiktig. Hon vågar dock inte gå alltför nära honom. De har kommit så nära att de nosat på varandra. Totalt hundvana katter har hon träffat hos sin uppfödare och dem bryr hon sig inte om alls. Beror nog på att det alltid finns hundkompisar där som tar all hennes uppmärksamhet. Katter som kommer in på vår tomt jagar hon glatt iväg - så länge de låter sig jagas. Skulle de stanna vågar hon inte ända fram. Katter är roliga djur tycker hon i alla fall. Finns ingen aggressivitet alls utan hon blir bara jätteglad. Så jag tror det skulle fungera bra om hon får vänja sig med en kattunge. Att storleken skulle spela roll har jag inte haft en tanke på. Jag har faktiskt inte tänkt på att de kanske kommer att leka fysiska lekar med varann.

#23 De passar dock inte så bra ihop eftersom hon är ett yrväder när hon träffar honom och han är mycket försiktig. Hon vågar dock inte gå alltför nära honom. De har kommit så nära att de nosat på varandra.

Det låter precis som när jag skaffade min svenska lapphund och skulle föra ihop honom med bengalen och birman. Hunden överlyckligt jagandes katter och katter som ständigt smyger runt och är mer eller mindre sura!

Nu 1.5 år senare har alla tre varit kompisar ett bra tag. Birmahonan är försiktig och lite avvaktande men varken rädd eller aggressiv. Bengalen går rakt under hunden, stjäler hans mat och klättrar i hans päls. Hunden är totalt överförtjust i katterna och kan sticka efter dem ibland men aldrig på ett aggressivt sätt. Då är det ändå en hundras med relativt tydliga vakt- och vallinstinkter.

Så länge hunden accepterar katter överlag kommer det fungera bra när du skaffar en kattunge. Den lilla katten kommer vänja sig vid hunden, lära sig tolerera den eller till och med bli kompis med den.

Se till att hunden inte är för på i början och eventuella lekar inte blir för tuffa. När djuren lärt sig acceptera varandras närvaro (detta går oftast snabbt) brukar bitarna trilla på plats av sig själva.

Jag har alltid tyckt att det är lättare att få ihop hund och katt än katt och katt, det står jag gladeligen för.

Tillvänjning är ledordet!

Slänger in en liten bild för att motivera!

Alla borde få uppleva katter och hundar som fungerar tillsammans, det är otroligt givande och underhållande.

Tack JontaK. Fina djur du har!

#22 Jo, tänkte inte på det med defensiva honor så du har rätt, bus brukar ju inte leda till bråk på det viset.

#25 och håller med om att katter och hundar ihop är en bra kombination. Jag har kvar min större dp som är min daghund idag och har valt en Brittisk korthår. De kommer att bli ungefär lika stora och daghunden är mycket kattvan och är mer för gos numera när han börjar bli gammal.

Men jag håller fortfarande med mig själv i att trådskaparen bör tänka om i valet av en stor kattras med en så liten hund, speciellt om det bara ska bli EN katt. Ryssen påminner en del i sättet om en dvärgpinscher, och även om de är snabba så är de också knähundar och vill vara med i famnen och överallt där familjen är, eftersom de är små så tänker man inte på hur mycket de rör sig hemma, det här gillar katterna i det egna hemmet verkar det som och passar på att busa och man måste se till att den lilla hunden har en kattfri zon och slipper bli väckt av ett ordentligt hugg i svansen som hade sett ut precis som en råttproppeller när vovven drömde och sov som hårdast - Hemska skrik från jycken - som inte fattar nånting - katten tvättar sig och låtsas som ingenting…

Fast ingen av mina var särskilt veka, däremot hade den mindre större respekt för katterna och gick undan ifall de kom och ville gosa extra mycket med honom.

Det är lika faktiskt bra att räkna med att kissen kommer att vilja umgås med sin kompis som den nu kommer att växa upp tillsammans med och dessutom kommer förmodligen både hunden och katten att ta efter varandras beteenden. Din hund kommer att älska att bli tvättat av kissen, som ofta avslutar med lite kärleksbett. Det gör katter. Inget mer med det, men blir hunden rädd så är den svår att vänja om. ja från början är det inga hårda bett eller supervassa klor, men när katten blivit stor så gäller det att inte vovven är en mes när det kommer till vassa klor mot skinnet. På en INNEkatt klipper man ju klorna, men mina var ute och att klippa klorna på en utekatt är farligt för katten som inte kan försvara sig annars.

Min ena dp, 26 hög och just över fyra kilo lekte jämt med min huskatt när han flyttade in, men till sist blev jag tvungen att skaffa en katt till katten för hankatten gjorde livet surt för den lille vovven när han hade tråkigt. När honkatten kom blev det ändring och det blev mycket bttre för alla.  ;-) Min andra dp, daghunden, som också fanns när katten kom var större och schtömligare ;-), 7,5 kanske 8 kg idag. Han tog gärna en match. Katten och han låg ofta ömt omslingrade och sov ihop och den dp:en gick ofta och spottade katthår eftersom han tog sig en tugga på kul lika väl som katten kunde hoppa på honom med alla lekklorna ute. Hos vetten märker den hunden inte ett nålstick.

Men det behöver ju såklart inte bli så…. ;-)

Devon Rex eller en liten abbessinier. De tror jag passar bättre ihop med din rysstoy. Kolla på dem! :-)

#27 Väldigt intressanta poänger!

Jag har varit slarvig och bör definitivt klargöra att jag främst pratar utifrån mina erfarenheter av innekatter.

Med risk att få mothugg av er med utekatter vill jag ändå påstå att en innekatt ofta är lite enklare att föra ihop med en hund. Som jag tolkat djurens signaler är innekatter inte riktigt lika medvetna om faror och det är ju en klar fördel när man ska introducera dem för ett nytt djur.

#27 Gör en väldigt viktig poäng angående två katter. En ensamkatt som är inne kräver betydligt mer av sin husse/matte än om man har fler katter. Precis som Raja skriver finns risken att katten vill leka mer än hunden att hunden då inte får det lugn den behöver.

Detta är nog dock som jag skrev tidigare en ras/personlighets/beteendefråga då mina och flera bekantas katter är nyfikna på sina hundkompisar och uppskattar närheten men aldrig någonsin aktivt söker upp hunden för bus. Sen går ju även katter att uppfostra.

Tack för alla intressanta synpunkter!

#27 Har du fler tips på kattras som kan vara bra för mig/oss? Rex-raserna är nog på tok för livliga och krävande för oss. Även Abessinier är väl rätt livliga?

Vår uppfödare (av Russkiy toy) föder även upp Birma i liten skala, så dessa raser verkar ju fungera bra ihop i alla fall.

#30

Prata med din uppfödare, det verkar vettigast. Och kanske att denne vill sälja en omplacering från sitt katteri som ska kastreras t ex. om det inte planeras kattungar. Då har du ju massor av stöd från en som förstår sig på bägge dina rasdjur.

#30 Inte så självklart som det kan låta. Kommer inte att köpa från honom även om det blir Birma. Inget fel på vare sig hundar eller katter, men personkemin stämmer inte.

#29

Jag har i princip bara goda erfarenheter av att introducera familjens sällskapsdjur med varandra jag också, det har bara gällt att låta dem ta den tid de behövt och inte tussat ihop dem på ytor utan att de haft en chans till reträtt och lekt in dem med varandra. Men en del kombinationer har varit olyckliga, Jag blev t ex tvungen att omplacera min mycket #mammiga" tamråtta eftersom den var så social och ville umgås med vem som helst och när jag blev tvungen att ta över min brors huskatt några år, han var en stor bjässe som påminde om nånting mellan en skogis och MC och var väldigt stark och en mycket duktig jägare. Herr Larsson blev genast hjärtslitande kär i Klöz, smet ur buren och ville umgås, kramas och gona in sig i hans långa päls men Klöz ville mest döda herr Larsson - så en av döttrarna fick ta över råttan eftersom hon kunde erbjuda honom så mycket bättre.

#32

Så tråkigt.

Jag minns inte om du skrev vart du bor, men som alla andra skriver så handlar det ju inte bara om rasen utan om personlighet också. En väninna föder upp Devon, de har en BC som arbetshund och katterna är inte brydda i den. ´Överlag verkar Devon vara en helt underbar kattras, rolig som tusan och inte tycker jag att de är särskilt vilda, de bara hittar på en massa tok och din hund kommer att lyda den så bra så. Din ryss behöver mental stimulans mer än milslånga promenader som du redan känner till så jag som utgår från din lilla hund i detta skulle ge den en Devon tror jag.
Abbessinier kan jag inte mycket om själv, men jag tänkte skaffa en sån först eftersom de är så sociala och väldigt lättlärda, men så kom jag på att min daghund kan behöva en kattkompis som är lika stor som han eftersom han behöver mer fysisk stimulans sen min egen hund gick bort för några månader sedan. Han ville vara med mig hela tiden och såg till att det hände nåt, men daghunden ligger mer och väntar på att jag ska hitta på nåt.. Jag får väcka honom och dra ut honom om det inte är varmt och solig …i Norrbotten.
,Men så råkade jag se en chokladfärgad korthårig brittpojke och förstod att den rasen skulle passa min livsstil bättre, jag är intresserad av utställning och britten är en rätt så lugn ras som jag inte behöver bjussa på underhållning om jag inte har tid nr daghunden är ledig. Givetvis blir det en till brittisk korthår senare, men jag har inte råd att köpa två samtidigt och vill lära känna en katt i taget
Ja, kanske du ska titta på en Brittisk LÅNGhår istället, du som verkar gilla pälskatter. De är ena slöa typer ;-) .Kolla britter-i-fokus

Birma, helig birma rådar jag! Det är dom sötaste och sälskapligaste katter som finns! (tycker jag)

De är vackra, med mycket pälls :)