Jag har inte hund, men tror att hunden och katten måste vänja sig vid varandra som individer (mer än att vara vana vid "katter" och "hundar"). Lättast blir det förmodligen om det är just en kattunge (och inte en vuxen katt), samt att hunden kan och är van vid att sansa sig med katter i närheten.

Att kattungen är uppvuxen i ett hem med hund är naturligtvis alltid en fördel, men är kattungen bara framåt och trygg i ovana situationer bör det gå bra även om det inte är så.

Min lille Ruben levde sina första 6 månader i ett hem med både andra katter och 2 stora och livliga hundar, men var ändå väldigt blyg och försiktig när han flyttade in hos mig och mina katter. Hade jag haft hund hade han säkert varit rädd för den också eftersom det inte hade varit de hundar han var van vid.

#1 Tack för svar! 

Ja, så är det säkert, att det är individuellt. Men du tror att det är bättre att välja en kattunge som är ganska framåt och modig, om den kommer från ett hem utan hund? En katt med de egenskaperna är nog visserligen något jag skulle leta efter i vilket fall, men det är alltid bra att få lite respons. 🙂

Jag har gått igenom detta scenariot två gånger. Är det en kattunge du söker så behöver du inte oroa dig, detta kommer inte bli ett problem så länge du sätter ner din tid på att låta kattungen bli trygg med hunden. Det lär bli mycket morr och fräs i början, men har du en snäll, lydig hund så kommer det gå bra. Du behöver inte leta efter en katt som är uppvuxen med hund. Även fast du hittar en sådan katt så betyder det inte att den accepterar din hund direkt. Det är ju inte samma hund som hos kattmamman och vid en flytt är katten lite extra sårbar och otrygg. Hela hemmet är ju nytt och den har tagits ifrån den största tryggheten, mamman.

Kanske du kan ha din hund att övernatta hos någon som hunden är bra bekant och trygg hos, under samma dygn som du tar hem kattungen? Då den får möjlighet att undersöka hemmet i egen takt och du kan känna av hur pass trygg kattungen är i sig själv.

Sedan skulle jag råda dig att introducera dessa två långsamt. Förvänta dig inte att dom kommer nosa på varandra direkt. Det kan vara en idé att börja med att platsa hunden liggandes på golvet en bra bit ifrån katten som själv är på en högre höjd än hunden (Tex i en soffa med kuddar o diverse man kan gömma sig bakom ifall att). Men tillräckligt nära så att katten kan se hunden. Låt hunden ligga kvar där medans du finns hos missen.

Steg ett är att kattungen blir trygg på avstånd. Att bli trygg lekandes, sovandes, ätandes på avstånd. Lek sedan fram katten närmare och närmare i kissens takt. Bara du övar med dom båda två, så kommer kattungen att anpassa sig bra.

Kan du få din hund att vifta på svansen, så kan detta också vara till hjälp då kattungen uppfattar detta som lek och blir nyfiken.

Med min första kattunge som ej var uppvuxen med hund i hemmet, tog det ca 1 och 1/2 dag innan dom hälsade på varandra, efter ännu ett par dagar var dom helt trygga i varann. Min andra katt däremot, var hundvan men fräste och spottade som bara den, men två timmar senare hälsade dom på varandra och nu älskar båda katterna sina hundkompisar.

Har fått hem katter som både vuxit upp utan och med hund. Varit ungefär samma sak. Var bara ena katten som vuxit upp med hund som visade sig älska hundar. Så katten och hunden blev som bästa kompisar. Dem både lekte och sov ihop.

Som på bilden.

Båda mina katter växte upp med hund hos uppfödarna, men det var mycket spott, fräs och örfilar innan de började acceptera min systers två hundar. Dock var inte hundarna vana vid katt så de var väldigt mycket på, men nu vågar den ena inte ens titta på katterna efter alla örfilarna. 😂

Min katt hade knappt träffat en hund när hon kom till mig, hon kom dessutom från svåra omständigheter med mycket fläng innan hon var 12 veckor samt separation från sin mamma för tidigt.

Första gången hon träffade hunden så kissade hon ner sig. Det kändes fruktansvärt för mig. Hunden är väldigt ettrig och framåt, han älskar allt levande och vill busa med det så han kunde inte riktigt stå emot att springa fram så fort han såg henne, så det gällde att i början lära honom att inte flyga på och bli hetsig kring katten. Våran process med att föra ihop dem var ganska lång, det tog säkert en månad innan katten tyckte livet kändes bra. Men vi satte upp ett kompostgaller till mitt sovrum, så att katten kunde gå ut och in men hunden kom inte in. På så sätt fick katten bestämma när hon kände sig redo. Första tiden gick hon knappt ut från sovrummet, men hon vågade sig längre och längre ut och tillslut var det inga problem. Jag brukade servera katten mjukmat framför kompostgallret för att ge henne lite positiva associationer till världen utanför rummet och hunden. Jag arbetade även mycket med uppmuntran och beröm med katten när hon vågade sig på något nytt. Hunden försökte vi hålla så lugn som möjligt i början men nu kan han flyga på henne (för att busa) och hon dänger bara ner honom om hon inte vill. Hon är en riktigt tuff tjej och jag tror att det är mycket pga livet med hund.

Det var en lång process att få dem att fungera ihop och jag var väldigt orolig och hade väldigt dåligt samvete till och från. Men med tanke på hur mycket de älskar varandra nu så var det så himla värt den mödan. Jag tror att hon mer behövde vänja sig med hunden som individ än själva djuret hund, de var en dålig matchning då han då var så offensiv och framåt medan hon var passiv och försiktig men det gick ändå!

Tack så hemskt mycket för alla kommentarer med bra tips! 

#5 & #7 Drömmen är ju att det slutar på samma vis som för er, att katten och hunden kan bli riktiga bästisar!

Jag skaffade mina två kattungar i måndags och de var i sitt eget rum i 2 dagar innan vi lät dem börja långsamt komma ut. Det tog 2 till dagar för dem att våga gå runt hela lägenhet och börja lita på min duktig hund. Min hund är 11 år och är lugn och växte upp runt katter. Nu idag är det mycket nose bumps och de kan stå runt varandra med glada svansar. Eftersom jag gjorde det så långsamt fräst kattungarna bara två gånger och jag lät dem springa och gömma sig när dem ville självklart.

Jag tror att de kommer bli bra vänner. :)

Mina kattungar är bondkatter och var ca 16 veckor när jag tog de hem med mig. De fick vara runt sin mamma upp till kvällen jag hämtade så jag tror det är pga detta att de är så självsäkra och trygga.

Jag glömde säga att kattungarna hade aldrig sett en hund innan. :)

Ett tips som jag tror är bra är att ha hunden kopplad vid de första mötena. En annan viktig sak är att inte skrika/ryta åt hunden om den är för ivrig, eftersom rytande skrämmer katter och gör att de kan förknippa situationen med hundens närvaro som extra skrämmande ooh hotfull.

#11 Precis. Vi hade hunden kopplade de första 2 dagar. Det behövdes aldrig men vi ville vara försiktig. Och vi sa hur duktiga alla var. En sak till att vi gjorde var att mata alla där dem kunde se varandra. Nu äter alla ihop.

#11 Jag tänker absolut ha vovven i koppel när hon får hälsa på katten, bara som en försiktighetsåtgärd. Bäst att låta kattungen ta första steget till att hälsa när den vill. 

Min hund är en Australian Shepherd och kattrasen jag kommer att skaffa är en Ragdoll. Hunden har som sagt alltid bott med katter och är väldigt försiktig av sig, men jag vill så klart inte riskera att katten får en dålig start när allt runt om ändå är så nytt. 

Skulle det vara en bra idé som #3 nämnde att låta vovven sova borta första natten, så att katten får första dygnet ensam med mig, fast med saker och filtar som ändå luktar hund? Landa lite innan nästa nyhet kommer in i dess liv?

#13 Jag tycker att det är ett bra idé. Vi lät vår hund sova på en handduk och flyttade den in till sovrummet med katterna. De fick vara själva i rummet. Kom ihåg att ge din hund extra uppmärksamhet också! ;)

Vår hund brukar sova i vardagsrummet men vi skulle ha separerat dem ändå.

Jag valde en ras som själv är mer som en liten hund och de har aldrig varit några problem här hemma. De är bästa kompisar och både leker och sover tillsammans.

Här är de brottning med gammelhunden :D

O så lite tafatt med Norma :P ( nu ska ja sluta bildbomba )

Jag tycker det kan vara bra. Vi gjorde själva så med våra katter. Jag har nära bekanta som däremot inte gjort så, ibland har det gått bra men i vissa fall så har katten också bara gömt sig under soffan i dagar och knappt velat äta/gå på lådan. Med tiden har det ändå löst sig, men man vill ju att det ska gå så smidigt och snabbt som möjligt för alla inblandades skull.

Ingen av de katter jag har haft genom åren har varit uppväxta med hundar och det har ändå gått finemang, visst har det varit morr och fräs i början men de har fått skött det på egen tass och i sin egen takt och efter någon vecka började de acceptera varandra (olika hundar och olika katter).

#15, #16, #17 Vilka härliga bilder! Ragdolls ska ju vara hundlika, så jag hoppas på en bra relation mellan dem. :)

#18 Ja precis, finns det möjlighet till att få allt att gå smidigt och stressfritt så är ju det att föredra i alla lägen. 

#19 Bara det finns möjlighet för dem att komma undan från varandra och gömma sig så ska det nog gå bra, tror (och hoppas) jag! Kattungar är ju "formbara" och anpassar sig oftast ganska lätt.

åååh mr bilder på hund och katt:)hihi nä skall inte sno tråden med sånt;)

men tycker du fått bra tips ts!!

Min hund och katt är bästa vänner nu fast det var dom inte från början.Det var såhär:Vi fick hem katten som är från ett katthem.Malte(hunden) var kopplad och hade munkorg.Katten gick omkring och nosade.Senare på kvällen så tog vi av munkorgen.Eftersom Malte är en vinthund så ville han döda katten,men det gick såhär:Malte sprang fram och tänkte bita katten men då rev katten till Malte på nosen.Så varje gång Malte närmade sig Nicke så lyfte han på framtassen och då vågade inte Malte gå fram.Men som sagt så är dom bästa vänner nu🙂Men det beror på vad det är för hundras.Malte har stora jaktinstinkter så det måste man tänka på om man har en vinthund,men vad är din hund för ras?

#22 Min hund är en Aussie, så hon har vall istället för jakt i blodet. Just katter har jag aldrig sett att hon försökt valla dock, kanske för att hon är född och uppvuxen med katter som inte alla gånger har varit super förtjusta i hundar. 😉 Hon är väldigt lugn och fin med andra djur.

#23 då kommer det gå jättebra eftersom hon är uppvuxen med katter😉Och Aussie har ju ingen döda instinkt så det är ju ett plus🙂.Och eftersom vi klarade att få ihop en vuxen katt med en mordisk whippet så kommer det att gå super tror jag!Lycka till!

#24 Tack så mycket, jag hoppas att det kommer att gå smidigt när det väl är dags jag med! 😃