Tycker vi måste få fram lite positivitet på detta forum efter dessa dagar med mest negativa saker, så därför tänker jag berätta att jag själv har blivit en mycket bättre "kattmänniska" sen jag kom in hit och läste på, läste om alla hemlösa katter, vaccinationer, och mycket mera.

3 år sedan..

Jag tyckte det var super kul när (min inneboendes) bondkatt fick kattungar första gången.

Thorulf, Olga, Stisse, och Holger kom till världen super kul att följa deras uppväxt och följa dom i deras nya hem. (det gör jag jag än idag 3 år senare) Alla förutom Stisse, som jag tappa bort på vägen med hem byten. Det som gör mig mest arg var att jag sagt att jag skulle ha hem henne igen om det inte funkade i hem numer 2.

2 år sedan

Inneboende människan blev utkastad och kissen blev kvar.

Jag längtade till kull numer två som kom våren efter första kullen.

Birger och Barbro var födda. Även dom helt underbara att följa. Jag har även nära kontakt med dom.

Planerade kullar? Nej inte ett dugg, mamma Miffo släpptes ut som vanligt och "hoppsan" hon blev på smällen,  super kul tyckte jag.

Idag.

Nej, jag tyckte jag handla helt fel. Nästa katt kommer komma från katthem. Jag kommer inte tillföra med mera hoppsan kullar, och katterna är vaccinerade.

Jag försöker förklara för vänner och bekanta att kastrera och vaccinera.. Och ja allt det där.

Men ja, det jag ville säga var att ni lyckades vända mig här på forumet och det tycker jag är bra!

Jag och katterna tackar för det.