Har ni kollat upp så att han inte är döv?

Min Birma/skogis hane är precis lika dan. Vet inte om det är något rastypiskt. Han har alltid varit mer verbal i sin kontakt med mig, de andra två huskatterna kör mer på kroppskpåk.

Måste först säga vilken vacker färg han har på ögonen i kontrast med pälsfärgen, men tillbaka till din fråga. Har en NFO som snackar hela tiden när hon är vaken, i princip. Inatt/morse var det mycket att prata om speciellt.

Fin kisse!! Min perser/skogisblandning snackar också mycket, men inte så där hela tiden…

Men det är en charmig del av personligheten tycker jag, när det är på en lagom nivå!

Har också en hankatt som snackar väldigt mycket. Framförallt när man ska gå o lägga sig, då är han inne i sovrummet o jamar efter en tills man kommer in o lägger sig. Då hoppar han upp i sängen o vill bli klappad. Fast han jamar under dagen också, men just på kvällen så vet man att han kommer att sätta igång.

Jag har en långhårig svart herre som det sägs ska vara en Ragdoll (troligtvis en korsning men ännu mer troligt en vanlig huskatt), han pratar också precis hela tiden. Är han vaken så hör man honom, speciellt om husse är på toaletten eller om han är ute på gården. Då jamar han nästan konstant. Det är ibland så man blir tokig men det är också väldigt sött.

Är han kastrerad? Hur länge har han varit utekatt? Jamar han lika mycket och på samma sätt när han är inomhus?

Min 4-årige kastrat Oberon är i stort sett helt tyst inomhus, men utomhus kan han bli väldigt högljudd och gå omkring och avgrundsjama, särskilt om vi går lite längre från huset eller om han inte har samtliga kattkompisar (och mig) inom direkt synhåll. Jag tror att det beror på oro och en känsla av otrygghet, och det har faktiskt blivit "bättre" med tiden. Att han trots allt gillar att vara ute är det inget tvivel om.

Rent allmänt om pratiga katter är det så att ju mer man själv pratar med katten, desto mer pratar den tillbaka. Att använda rösten i social kommunikation förekommer i stort sett aldrig mellan två vuxna katter (förutom i krig och "kärlek"), så det är något de lär sig av oss människor. Vissa raser är dock mer benägna att göra sig hörda än andra, men då är det främst vissa korthårsraser som t.ex. siameser och bengaler som "har det i generna" så att säga.

Tack för alla goa svar! :)

#1 
Hörseln fungerar perfekt, han hör allt och alla, hehe! :)

Till er övriga, märker att det nog inte är något med min kisse ändå, med tanke på att det är så många av era katter som också är kapabla till att tjöta hål i huvudet på en :) 
Vi snackar alltid med våra katter, så det ligger nog något i det du (#8) säger då! :)
Våran andra katt däremot, han säger aldrig något, så det är stor skillnad på våra katter på den fronten, det är väl mest därför vi har reagerat så mycket på tjötmumriken.

Och lite svar till #7:
Han är kastrerad. Och han har vart utekatt/innekatt om vartannat tyvärr. När han först kom till oss så hade vi egen stor trädgård, så där var han ute hela tiden. Men sen skiljdes mina föräldrar och vi "delade upp" katterna, (vi hade då fyra stycken), och mamma ville ha med sig denna katten och den andra som vi har då dom på ett sätt var "hennes". Och där fick dom också vara ute ett tag efter vi flyttat dit, men då en granne hade sett en av dom i sin trädgård och sedan gått och bokstavligt talat hotat oss att döda katten om han såg den igen - så vågade vi inte ha dom ute längre. Utan dom fick vara ute ibland när vi också var ute och då var dom inom synhåll. Men dom var till 90% inne. Men sen hittade mamma en kille och vi flyttade till honom efter ett par år. Vi har nu bott här i ett år och katterna började gå ut för fem månader sen ungefär, och nu är dom ute permanent igen och så lär det förbli nu. Dom är nästan aldrig inne, utan dom sover på altanen under tak, kommer in sällan med det händer, och då jamar han lika mycket hehe :)

Märkte att det blev lite långt nu menmen :) 

Lägger in en bild på den andra katten med, bara för att! :)

Min cornish pratar oxå väldigt mycket, det är dock lite olika läten. Tex "ta upp mig", "jag är uttråkad", "nu gick alla ut och lämnade mig häääääär". 

Det vanilgaste är nog uppmärksamhetsjamet, som låter lite annorlunda. Maken hävdar att han pratar med sig själv medans jag anser att han klagar på oss.

Vår skogis pratar både med oss och sina leksaker men i ett mjukt kurrande prat.

Vår huskatt pratar aldrig förutom nattjamet och ett litet kvitter ibland.

Jag skulle önska att någon kunde översätta det de sa, för de måste ju vilja nåt med allt sitt jamande?

Min lilltjej pratar JÄMT. Hon pratar när man titta rpå henne, lite som ett "hej!", hon pratar när man är för långt borta "kom hit", och hon pratar när man sovit för länge som i "vakna". Sen allmäntprat. Som i att strosa runt och göra ljud.
Hon är iofs liten så kanske ltar hon ännu efter sina syskon/ mamma.
Men det är intressant vad de olika jamandesituationerna betyder.
Mysigast när man pratar med varandra, jam, hej, jam, hej söto, jam :) Känns så underbart ner deras ljudläge flrändras baserat på ens eget och man faktiskt kommunicerar med känslor även om man inte förstår varandra verbala exakta språk.

#10
Jaa, jag tycker också att det skulle varit så himla kul att veta vad dom sa! Som det jag skrev ovan om att han jamade konstant heeeela vägen till mig när jag ropade på honom, och det var ändå under typ 3 minuter. Vad sa han liksom? "Jag kommer nu, nu är jag här, nu är jag här, nu är jag nästan framme, näästan där, näääästan".