Att hon snuttar på det sättet kan vara en effekt av att hon fick lämna mamman för tidigt.

#1 Måste du alltid vara så himla otrevlig? Själva anledningen till att man skaffar 2 katter är ju för att dom ska ha sällskap av varandra. Visst, 12 timmar kanske är lite länge för dom att vara ensamma, men det ger dig inte anledning till att vara så fruktansvärt otrevligt…

#3 Ehhh..det är din tolkning av inlägget. Varför tar du alltid för givet att allting är otrevligt skrivet?

Vet inte vad #1 skrev men anledning till att vi ville ha 2 katter var dels för att ha "varsin" och dels för att vi vill att de ska hålla varandra sällskap. Det är enbart just nu som 12 timmar kommer vara aktuellt, vi är på väg att flytta så det blir betydligt enklare att ta sig hem och då kommer det enbart bli som en vanlig skoldag. 

Jag är även extremt glad över att vi skaffade två stycken, de trivs så extremt bra ihop och följer efter varandra överallt. De gosar och busar och jag undrar hur det skulle ha blivit om vi hade särat på dem från början.

#2 Det har vi också funderat på, då ägaren berättade hur små de faktiskt var så skyllde hon på att mamman hade stött bort dem, men det känns lustigt att mamman stöter bort två dötrar men inte sina andra två barn som de valde att behålla…

De båda verkar i alla fall väldigt säkra för att ha lämnat sin moder så tidigt och det är jag väldigt glad över. Luna verkade i början sakna sin mor rätt mycket då hon hängde efter Ulv alldeles bakom svansen, Ulv har även tagit på sig rollen som extramamma trots att hon är så liten och ser efter Luna hela tiden. Sedan finns såklart vi människor till hands, det är skönt att vi är lediga nu så man får mycket tid till att låta dem binda sig till en etc.

Jag tycker för övrigt även att det är bra att ha två systrar så de kan leka av sig och lära sig hantera sig själva med varandra istället för att de ska vara ensamma och vara helt beroende av oss. Grejen med ett djur är ju såklart att man SKA vara med dem, vilket vi är under hela vår vakna, hemmavistande tid, men det skulle kännas som rent djurplågeri att bara ta en fika inne i stan' om man hade en ensam kattunge hemma.

Nu har busarna sovit i en timme och är uppe och busar för fullt. Ska lägga mig och se om de vill komma och natta med mig snart nu!

#5 Du resonerar helt rätt! Två kattungar kan ge varandra så mycket mer än vad en människa någonsin kan ge 1 kattunge. Nu får som chansen att lära sig vara katter tillsammans. (Detta innebär även kattungar som får lämna mamman vid 12 veckors ålder).

Att kattmamman börjar bete sig lite "elakt" mot kattungarna vid en viss ålder är hetl naturligt. men hon är ju inte elak på det sättet att hon inte vill ha med dom att göra alls.. Hon uppfostrar dom och lär dom att bete sig. Detta verkar misstolkas av många och de tror att det är helt OK att sära på ungar och mamman eftersom "mamman ändå inte vill ha kattungarna längre". Vilket är fel.

De sista veckorna är frukstansvärt viktiga för kattungarna.. De lär sig bland annat att vara katter (syskonen hjälper ju också till med detta så det är bra att ni i alla fall har 2 tillsammans!).. deras immunförsvar är även väldigt bräckligt eftersom dom inte längre får i sig lika mycket av mammans mjölk.. en flytt med all stress det innebär kan vara förödande för en ömtålig kattmage.

Vet inte heller var det otrevliga i första posten är. Och 12timmar ensam var ju om hunden flyttat med eller har jag missförstått det hela…

Vad trist att uppfödaren var så oseriös. Jag tycker att du skall anmäla honom eller henne för det är ju olagligt att skilja kattungar från sin mamma före 12 v ålder.

Du anmäler till djurskyddsavdelningen på länsstyrelsen i den aktuella regionen. Du kan vara anonym. Gissar att det är Gävleborg i ditt fall:

http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/djur-och-natur/djurskydd/Pages/default.aspx

Jag tycker det är viktigt att sådant anmäls, så uppfödaren får en anmärkning om att sådant inte är tillåtet. Annars är risken att hon/hon fortsätter att lämna ifrån sig kattungar för tidigt.

Jag hade nog lämnat tillbaka kattungarna till uppfödaren och hämtat dem igen när tiden är mogen, om du inte haft dem mer än ca en vecka. Katterna kan alltså få beteendeproblem senare i livet pga att de släpptes så tidigt. Men det är ju tur i oturen att de är två iallafall.

Att kattungarna tagits från sin mamma så tidigt är något som kan påverka dem i resten av deras liv, framför allt när det gäller grundtrygghet och förmåga att hantera frustration. I värsta fall blir de "känsliga" katter som har svårt att hantera förändringar och andra psykiska påfrestningar, och som uppvisar aggressivitet när det är något de inte "gillar".

Ja, anmäla henne ska vi absolut! Jag försökte få kontakt med uppfödaren i efterhand då jag också gärna skulle lämna tillbaka dem den sista månaden, men hon har inte alls hört av sig och jag vet inte vart hon bor då det var hon som levererade ungarna, därför är det lite krångligt. 

Just nu verkar de i alla fall må bra, men jag hoppas inte att de får bestående men senare. Just detta med att sista veckorna är viktiga har jag själv också lyckats klura ut, jag som haft att göra med diverse djur har fått tid till att lära mig det rätt grundligt, det gäller ju som förstås inte bara katter!

Som tur är så har vi en väldigt lugn hemmamiljö och jag hoppas att de får mycket lugn och trygghet ändå. Nu har vi haft våra katter i 3 veckor drygt och de är snart uppe i åldern för att lämna modern, så även om jag skulle få kontakt med uppfödaren senare så vet jag inte om det skulle hjälpa så mycket att lämna tillbaka dem nu. Sedan har de blivit så fästa vid oss att jag inte riktigt vet om jag skulle vilja lämna bort dem, framförallt till henne, men ja…

#7 Jo precis, då Gaia var min hund och pappan i huset inte alls har hundvana eller ville ha att göra med henne så vore det mycket längre ensamtid för henne då hon i sådana fall skulle få vara på min och sambons övervåning tills vi kommer hem. I annat fall så får ju katterna vara i hela huset och Leif kommer hem tidigare. Som sagt ska vi även flytta så det inte blir så knökigt med bussar etc så då kommer det inte bli lika länge ändå, men innekatter som går på låda och har varandra som sällskap är "lättare" att ha ensamma än en hund som ska ut flera gånger om dagen och istället behöver massor av sällskap. Så det är därför det blev bättre med katt för våra liv än hund.

Att du gjort ett försök att lämna tillbaka katterna och även avser att anmäla uppfödaren gläder mig verkligen att höra! Det skall du verkligen ha creds för, många bara struntar i saken tyvärr. Så du har hjärtat på rätta stället. Hoppas det går bra med ungarna - som sagt, tur i oturen att de är två iallafall - och att uppfödaren får en kännbar åthutning av länsstyrelsen och därmed lär sig till nästa gång.

Det var verkligen fina katter, särskilt paddan föll jag för. Älskar paddor.  Släng gärna in fler foton om du har.