kattungar i ett utrymme, hur länge?
hur länge är det "ok" att ha kattungar i ett eget rum (eller i ett större badrum) innan de bör börja utforska världen och umgås med familjen?
det är tydligen bäst att tillägga att jag själv inte har kattungar och har absolut inga planer på det, men jag är nyfiken av en anledning.
Av vilken anledning har du dem i ett eget rum?
jag har inga kattungar. varför tror du det? jag är tacksam för svar på min fråga, inga antaganden..
OK, av vilken anledning ska kattungarna hållas i ett eget rum?
Varför inte svara på min fråga istället? Ni som är uppfödare kanske vill vara vänliga att säga vad ni tycker.. Hur många veckor (om det nu ens är lämpligt) bör/kan ungarna tillbringasina första levnadsveckori ett rum med mamman?
Jag brukar normalt inte stänga in någon nykomling utan låta de vandra runt själva. Visa lådan bara och så fixar sig resten sen. Har nu en skygg jourhemskatt som har fått vara instängd då och då så han får vänja sig ifred. Jag har ju trots allt en fel djur här. Fem katter och en jättekanin och nu den här tillfälliga katten. Jag skulle säga i så fall nån timme till att börja med och sen göra utrymmet större och större varteftersom. Om jag nu tyckte att det behövdes, vilket jag inte tycker behövs i de flesta fall men visst behövs det så okej, på det viset så de får komma ut och roa sig.
Menar du små nyfödda kattungar?
Här hemma bor mor och kattungar i datarummet.Första tiden i en papplåda eller en stor Atlasbur.När de rymmer därifrån vid ca 2 veckors ålder får de bo i en hage med mat toa och sovplats.Vid fyra fem veckors ålder brukar de rymma ur hagen och då får de tillgång till ett rum.När de är ytterligare ett par veckor får de flytta ner till nedervåningen och får till en början bo i vardagsrummet.Vid sju -åtta veckors ålder får de tillgång till hela huset.
Kattutan men stolt Plåtis ägare
#6 ja precis, det är nyfödda jag menar. Tack för ditt svar!
Jag brukar ge mina honor en lugn vrå/lungt rum (utan stängd dörr). Men allt beror ju på omständigheterna..har man tex en kattmamma som är jättestressad av andra katters närvaro är det ju bättre att hålla dem instängda den första tiden. Jag vet en oseriös uppfödare som hade kattungarna instängda under ca 14v i en tvättstuga, kattungarna saknade den viktiga socialiseringstiden och kattungarna var skvätträdd och livrädd för hantering och ljud.
Är det ok att ha en kull i ett badrum 5-7 veckor? För mig som är okunnig låter det inget vidare..
#9 om jag skulle haft de instängda under en sådan lång period hade jag inte stängt in dem i badrummet utan i ett rum som används oftare tex i sovrummet
#9 Det beror väl på vad man har för badrum.
Hade jag ett sånt här badrum med golvvärme så skulle säkert mina katter vilja vara där jämt.
Men har man ett normal stort badrum så känns det inte bra att ha kullen där inne
De behöver ju lära sig hur ett vardagsliv fungerar.
Kattutan men stolt Plåtis ägare
#10 så tänker jag också. #11 hade jag ett sånt badrum så skulle jag nog bosätta mig där ;)

Jag stänger oftast in honan i mitt sovrum precis innan förlossningen så att hon får föda i lugn och ro utan något som stör, hon får sen vara instängd med sina små tills jag ser att hon själv känner sig bekväm med de andra katterna, ofta tar det någon dag ofta första veckan.
Kattungarna får ju däremot vara "instängda" längre iom att de får stanna i bolådan första 3-4 veckorna, när de tar sig ur den så begränsar jag utrymmet till ca 3-4 kvm så att de har lätt att hitta och hinna till toaletten. När de är närmare 6 veckor får de ofta röra sig fritt i sovrummet, vid 8 veckor ca får de komma ut och röra sig i hela lägenheten.
Lär dig lyssna på din katt och du får svar du aldrig glömmer!
Jag har gjort ungefär som # 13 när alla katterna känt varandra men de gånger som jag tagit in en högdräktig katta eller en katta med mycket små barn har de bott i vardagsrummet på övervåningen, kattkontoret brukar jag kalla det. Dessa kattor har vaktat sina små mot alla andra katter och har inte tvekat en sekund att ge sig på mina andra katter. Under tiden som jag haft hela kattfamiljen har jag tillbringat så mycket tid som möjligt med inhysingarna. Kattungarna har fått vara med mina andra katter varje dag när de växt till sig medan kattmamman fått vila sig från barnen lite.
Men att stänga in en kattfamilj i badrummet säger jag defiinitivt nej till i alla lägen. Inte bra för missarna och dessutom vill man ju vara med de små gullungarna så mycket som möjligt och njuta av dem.

Missade att det handlade om badrum också men alltså jag ser inte något problem i vad det är för sorts rum, det viktiga är ju att det är rymligt nog och att de får sällskap och socialisering. Allt beror ju på omständigheterna också :-)
Lär dig lyssna på din katt och du får svar du aldrig glömmer!

Jag har haft mina mammor med kull i arbetsrummet. Ett stort rum där det varit stor bolåda till mamman. När de har varit redo att tulta ut så har de haft det rummet att utforska.
Vid 6 veckor har de fått komma ut till resten av lägenheten, mycket pga att jag har illrar också och kattungarna måste vara ganska stadiga på tassarna innan de träffar dem.

Vi har kattugarna i sovrummet. De bor först i en bolåda som delas av i början för den är så stor.
När kattungarna är tre fyra veckor så låter vi dem vara ute på mattan i sovrummet och ser till att de inte kommer in i små utrymmen. De brukar bara stå och kolla i början men blir mer och mer modiga ju tiden går.
Sen har våra kattungar själva bestämt när de ska lämna bolådan :) Ena tjejen ur senaste kullen verkligen skrek för hon inte ville vara i bolådan på kvällen och börjar hoppa/klättra upp på väggen i lådan. Så för att undvika fallskador så fick de komma ut.
Låter dem vara i dert begränsade utrymmet tills de verkligen kan sköta toan och att de verkar vara mogna nog att vara i ett större utrymme. Utökar succesivt, men stänger ofta av utrymmet på kvällen för att jag är nojig och de behöver vila :D
Sen när de kommer till vardagsrummet är det fest, då kan de vara i klätterställningen som är jääääätteroligt. Kollade på daywievs för senaste kullen och då var de under dagen iallafall i vardagsrummet vid åtta veckors ålder.
De andra katterna har vart olika, första honan brydde sig bara om kattungarna och sket i om någon annan katt var mer eller inte. Den andra honan klarade inte av att vara ensam. Fick sitta och "hålla tass" i några veckor, samt att en av katterna sedan hjälpte till med kattungarna när de inte var så läskiga *s* Men vi stänger inte ute de andra katterna, vi gör det om mammakatt verkligen inte vill ha någon annan katt i rummet, men det har inte hänt (än)