Det kan ju ta veckor :)

Så länge katterna inte slåss till blod så kan du nog vara lugn. De första dagarna är speciellt turbulenta ibland.

Det tog ca 2 veckor hos mig när jag introducerade en vuxen katt senast (till mina redan vuxna katter). Då menar jag att de kunde sitta bredvid varandra utan att morra och fräsa - full acceptans tog några veckor till.

Relationer mellan katter är vanligtvis komplexa och det tar tid innan de funnit sina nya platser. :)

Ta ut katten ur buren och låt den vara i ett rum där de andra katterna inte kan komma in men se till att du är hos den så mycket du någonsin kan. Låter du den nya katten sitta i sin bur medan de andra tittar på den kan den nya nog bygga upp aggretioner mot de andra. För övrigt får man inte ha en katt i bur mer än under transporter.

Vissa katter accepterar varandra rätt snabbt och kanske får utbyte av varandra medan det i andra fall kan bli så att de aldrig mer än i bästa fall går med på att den andra bor i samma hus. Så finns det katter som aldrig ens accepterar att någon viss annan katt ens finns i grannskapet.

Håller med #3, men låt katten vara kvar i buren om den vill det. Ställ in den i ett lämpligt rum och ta bort gallerdörren eller se på annat sätt till att den inte åker igen så katten tror att den är instängd.

Gallret på transportburen tog jag bort direkt och har haft honom inne i sovrummet där de andra katterna inte kommit åt honom nu. Han har dock fortfarande inte gått ur buren, suttit där i snart 24 timmar. Han har varken ätit eller druckit något. Går inte att närma sig honom heller, då biter han eller fräser.

Om katten suttit i buren i 24 timmar måste du göra något radikalt. Vet om katten kissat på sig inne i buren? Ta av överdelen av buren. Köp t ex tonfisk och ge katten ungefär en matsked av den.

24 timmar utan mat och vatten för en katt börjar bli farligt.

Har lyckats titta i transportburen nu, inget kiss eller bajs. Lyckades få han att äta två bitar torrfoder nu, sen blev han förbannad igen.
När jag sammanfört katter förr har jag aldrig varit med om att den nya katten visat aggressivitet mot människor, men han här hugger efter en.

Oj en katt på 1år skulle jag aldrig våga släppa in om jag hade andra sen innan, det bästa är att ta in en kattinge om man redan har en eller fler katter och då kan det ta 1-2v innan dem kommer överrens (ibland snabbare)

och tänk på det du ska aldrig tvinga ihop dem låt dem ta den tid dem behöver och låt dem fräsa m.m. så länge dem inte försöker ha ihjäl varandra

#8 Nej det stämmer inte alls. Jag har jobbat på ett katthem i 5 år, och kan av erfarenhet säga att det nästan oftare är helt tvärt om. Det handlar om att matcha katternas personligheter och aktivitetsnivåer, annars riskerar man att det blir kaos.

jag har hafft katter hela mitt liv dvs nästa 22år samt studerat katter och lärt mig mycket om katter och det ÄR lättare att ta in en kattungen efter som den vuxna inte känner sig lika hotat av en som är mindre än dem själv om det kommer en som lika stor eller större bli dem hotade och börja bråka och det kan slut illa och om man har otur kan man inte får ihop sina egna katter igen om man nu har mer än en.

Håller med #10, åldern ska inte spela roll. Det kan gå lika illa med en kattunge om dom inte passar ihop!

#11 Det är många gånger lättare att ta in en kattunge i hemmet eftersom den oftast är mindre "hot", men jag som jobbar på katthem vet hur jättevanligt det är att det efter ett tag inte funkar med kattungen i hemmet eftersom den är alldeles för energisk för den/de andra katterna i hemmet. Det är jättevanligt att den äldre och lugnare katten börjar protestkissa i ren förtvivlan över att den lille ska busa och vara på heeela tiden, trots att det i början gick bra. Tro mig, det är långt ifrån nästan alltid som det är lättare att få en kattunge att passa in bland vuxna katter, framförallt när det gäller innekatter. Jag som jobbar ideellt med omplacering av katter ser liksom det som händer sen, då när en av katterna plötsligt har ett avlivningshot hängande över sig för att ägaren valde att köpa kattunge istället för en katt som faktiskt passar ihop med den katt som redan finns i hemmet…

Det handlar om att para ihop: En lugn katt som gärna myser med en kattkompis men som inte vill leka, vill ha en kompis med samma intresse. Tar man in en kattunge som ska busa hela tiden kommer garanterat den lugna katten börja må dåligt, och likaså kattungen som inte får leka med den andra katten. Likaså om man parar ihop två helt olika vuxna katter - har man en latmask som vill vara för sig själv och tar in en annan katt som både vill leka och mysa med sin kompis så kommer den lugna bli besvärad den nya katten och den nya kommer bli frustrerad över att den inte får som den sååå gärna vill. Båda kommer må dåligt..

Jag har parat ihop vuxna katter vecka ut och vecka in i 5 års tid och det är sällan det har blivit fel. Felet ligger i när man parar ihop katter med för olika aktivitetsnivåer, intressen och behov av närhet.

tänker inte prata om detta mer jag står fast vid det jag har lärt mig och tänker inte ändra på det ni gör mig bara upppröd så, jag VET vad jag pratar om och jag TROR jag kan detta bättre än  många andra här inne punkt tänker inte snacka mer om det hejdå

Synd med folk som inte kan acceptera att det man själv lärt sig inte alltid stämmer till 100%.