Han har även smalnat av på bara några dagar och ibland ser han så vilsen ut. Då går han runt och vet inte riktigt vart han ska.
Han är döv men har vart det ca 1 år nu…och det har han fixat bra.

att ta honom till veterinären låter som en god ide, sen kan ju du och veterinäen komma fram till om det är bässt för han att somna.

Precis martdat.
Ska dit imorrn med honom. Men jag tror jag vet vad de kommer att säga…Kissen är för gammal och trött för att medicinera och laborera med om det är nåt annat fel än "gammalheten".

Jag känner mej bara så rådvill och taskig..

Det låter som att åldern har börjat ta ut sin rätt på flera sätt nu, så jag tycker inte att du behöver känna dåligt samvete om du låter honom somna nu, tvärtom. Att vänta tills hans lidande blir akut vill nog varken han eller du vara med om.

#4 Jag tror det med.
Han kan bli så akut sjuk till slut och då har jag en bit att ta mej hem ifrån jobbet med.
Känner ju i mitt innersta att det bästa är att få låta honom somna in i morrn. Jag har redan grävt graven till han.

Men när han drar sej undan till mörka och tysta ställen…då är det nåt som inte stämmer. Han har alltid annars sovit här i soffan eller i sonens säng.
Han har alltid vart framme om man säger så.
Men inte nu längre.

Den här bilden tog jag på honom igår…

#6 Fina gammelgubben då..!

Jag förstår att det känns oerhört tungt att behöva skiljas efter så många år tillsammans…

Hur gick det med din fina kisse?

#8

Han fick somna in igår. Det visade sej att han hade både njur- och hjärtsvikt. Fanns inget annat alternativ för honom kände jag.
Känns tufft men beslutet var det enda rätta för hans skull.

Skönt för honom att somna in nu då :'(

Bra att du var uppmärksam och insåg vad som behövde göras.. Jag vet hur oerhört tugnt det är att mista en älskad katt, men man har ju ändå en tröst i att det var det enda rätta, och att kissen levt ett bra liv.

En mycket fin gubbe såg han ut att vara!

Det är inte lätt att ta det rätta beslutet när hjärtat ens är med å bråkar. En stilig kisse var han och ni har haft många fina år tillsammans

Vad tråkigt men fanns nog inget annat val, lät det som. Åldern tar ju till slut ut sin rätt som det heter.

Usch vad jobbigt. Jag har också en som är gammal (15år) o äter speciell levermat för han har fel på levern. Känns så jobbigt att tänka på DEN dagen då jag haft honom i en evighet. Blir alltid mera berörd då det kan gälla oss nästa gång.

Tack alla.
Får minnas alla fina minnen med honom. Vi hade skapat oss små rutiner ihop som man nu saknar.
Han berikade mitt liv i 18 och jag är tacksam att jag fick låna honom dessa år.

Du gjorde honom den yttersta tjänsten att låta honom somna in när livet blivit en plåga. Tack vare att du var så uppmärksam på hans beteende fick han slippa innan det blivit för svårt.

Min förra katt blev också 18 år och tyvärr kan man inte få katter att leva i evighet. De lämnar efter sig ett så stort tomrum, men vetskapen att katten fick ett långt lyckligt liv och att den aldrig behövde lida hjälper i sorgen så småningom.