har en spinkig modell  Jag föl för siamesernas otroliga charm! Sällan har ja mött en sån personlighet. Han har dessutom lite mer 'hundpsyke' än andra katter ja haft. Med det menar jag att han är väldigt beroende av mej, fjäskig och lätt att lära komando och kpnster. Och jag vet att det går med andra katter med, men ja tror det är rätt typiskt för rasen att vara lite mer så :)

Ja det har jag också hört, att de är eeextremt sociala, väldigt "på". De verkar jättetrevliga, lite mer som en egen art än en katt liksom:) För mig personligen skulle det nog kännas lite "för mycket", har nog av mina klängiga djur, men de säkerligen fantastiska små kompisar för rätt person!

Han e rätt kul oxå. Om han hör att man öppnar en konservburk så SKA han ha d som e i. Sen om det är kikärter, vita bönor eller krossade tomater spelar ingen roll. Har det legat i en konservburk så ska det ätas helt enkelt!

Kan ju tillägga att jaktinstinkten är obefintlig om det inte gäller uppstoppade leksaks möss. Riktiga möss är läskiga..

Ha, ha, han är helt stel av skräck ser det ut som..:)

Ah!Han e en sån mes i bland. Livrädd för småhundar, men är det modell större, tex dobermann/ rottweiler så flyger han på dem och ska försvara mej. Vilket är en ganska farlig företeelse!!

Fler katter modell slank?

#3 Vilken bra bild!

Jag tycker Sten va av en slankare modell..
Fast han är ju bondis/korning/blandras så vi var väl inte ute efter direkt nått speciellt förutom en trevlig kisse. :)

Men jag har nog helt enkelt alltid gillat en "vanlig" bondkatt mer, inte dina brittar Pia..  Även fast jag smälter helt när jag kikar på dina bilder så har aldrig tex  brittisar vart nått för mig.. Men de är väl bara så de är, precis som vissa gillar blondiner och andra brunetter.. Sen spealr väl egentligen personligheten mest roll för mig!

Sen har jag en sambo som vägrar ha vad han kallar "mäkeskatter".. ;) Såna som man ser på en gång att dom är raskatter, som brittar och siameser och perser tex.. OCh är man två i ett förhållande så får man rätta sig efter varandra ibland.. :)

Sten är så lik en huskatt jag hade en gång, hans far var perser men själv såg Julius väldigt slank ut i kroppstypen. Det fanns abessinier i släkten också och mamman var husis.

"Märkeskatter", ja så kan man ju se det också…:) Men hur gick det med de där ryssarna från Norge som du hade på gång, blev det inget för att de var sådana däringa märkeskissar…?

Nä Pia de blev inget av men de va inte för att de va såna märkeskatter. ;) Utan att vi har ju inte skaffat nån ny alls.. Sambosen är fortafarande lite "rädd" att skaffa en ny.. Så vi väntar lite till..  :)

Ja det skall ju kännas helt rätt förstås, och sorgearbete skall ta sin tid, men jag kan också tänka mig att det kan vara lite som "upp i sadeln när man blivit avkastad", om du förstod min käcka liknelse?…:)

Jo jo alla gånger att jag förstår hur du menar..
Men vi var hos en kompis i går och grillade lite och då hittade ju sambon en kattjej att kela med och han va helt i extas så jag sa: Ska vi kanske itne ha en kisse? Och han sa: Joo vi kanske skulle de.

Så han vill ju gärna ha.. men som sagt så är han ändå lite rädd för de hela..

 Ängelen på bilden såklart! :P

Det låter onekligen som om han är väldigt sugen ändå… Du får fortsätta lirka…:)

*putt*