Ang sibirisk katt så har jag hört att en del allergiker tål dem men inte alla. Det finns sk testhem du kan ta med din mamma till o vara någon timma så får man iaf en föraning om man kanske kan tåla den rasen. Sedan är det ju en annan fråga ifall din mamma inte VILL ha katt . Din mamma har också rätt att det tar mycket med tid o kostar pengar att ha djur.

Har du tänkt att ha katten som innekatt? Även om hon skulle vara inne så ska man kastrera sin katt då de kan smita ut(bli med kattungar) o vaccinera, avmaska mm. Allt detta kostar också inte bara ett bra foder o inköpet av katten.

Sen kostar också försäkringen varje månad och ifall det händer något och katten måste till veterinär kan det gå på tusenlappar.

#2 ja det glömde jag o nog så viktigt.

Jag har häst o där kan man få tillbaka pengar då hästen är försäkrad som tex tävlingshäst o ej duger till det pga skada. Jag fick 60 000kr för min ena en gång o sedan blev hon sällskap/avelssto istället o med en mycket lägre försäkring.

Säger mamma nej, så tycker jag du ska respektera det. Ni kan ju sedan diskutera det över en längre tid, är det nej då med, så är det ju så.

Det är ett nytt liv man tar hem, som förändrar hela tillvaron. Dessutom är det ju din mamma som blir ekonomiskt ansvarig, och det är inte billigt med katt. Har man otur så kan den bli sjuk både akut och kroniskt, och då kostar det på.

Bra mat kostar, bra sand kostar, försäkring kostar, vet besök kostar mm..

Jag förstår ungdomar som vill ha katt, men det är ändå föräldern/förmyndaren som bestämmer och är ansvarig. Jösses, vad ville inte en annan ha när man var tonåring.. men man kan inte få allt man vill. Tyvärr.

Ja, jag vet att det kostar en held del med försäkring, veterinärbesök och den biten. Men jag tror att det är pappa som tar ansvar för den ekonomiska biten, då det är han som tjänar mest i familjen och att jag ockdå lägger ut en hel del pengar. Det känns bara så orättvist. Många av mina kompisar har katter och hundar och har haft djur i hela sitt liv. Andra har kaniner eller kattermen knappt sköter dem. Och jag som visar att jag sköter ett djur så bra, får inte ens ett till djur!

Om din mamma verkligen inte vill skaffa katt så är det nog bättre att du väntar tills du flyttar hemifrån. Det är ju inte alls kul för din mamma att tvingas ha en katt bara för att vara snäll.

Om hon går med på det så se då till att ni träffar några sibiriska katter först eller får "låna" först så ni inte behöver sälja den pga allergi om en månad.

I övrigt kostar katter mycket pengar! Du kan nog ränka med mellan 350-400kr/mån för mat, sand och försäkring. Sedan tillkommer ju allt annat man måste köpa vid själva skaffandet av katten. Så det är ju inte bara 4000kr för katten du ska få dina föräldrar att gå med på…och som sagt veterinärbesök kostar massor, så vem ska betala för dem om katten blir sjuk? Mycket att tänka på.

Precis som övrig säger så kostar det att ha katt! Så det är ju bra att ha med i tankarna. Men det kanske är bättre att vänta med katt? Jag ville ha alla slags djur när jag bodde hemma men kunde inte detta för min lillasyster är väldigt allergisk, så jag fick snällt vänta (även om jag också tjatade om både allergivänliga katter och hundar). Men ett år efter att jag flyttat hemifrån köpte jag min fina Ansgar och jag kan säga att det var värt väntan. Om du är femton nu så kanske det bara är 4 år kvar tills du flyttar hemifrån? Försök istället lägga undan lite pengar varje månad så du har råd till en katt och allt den behöver när du har flyttat!

Jag vet att det kostar mycket pengar och mamma är inte Helt emot idéen, hon gillar ju också katter, men hon behöver nog mer övertalning och behöver få veta fördelarna med att ha katt!

A och O är ju att dina föräldrar till 100 procent vill ha en katt annars kan det bli väldigt tokigt. Och då katten kommer att vara ensam hela långa dagarna så tycker jag att det är fel att bara ha en katt. Ffa kattungar vill ha en kattkompis att leka med.

nu kan man ju anpassa utrustningen lite efter sin plånbok, men jag jobbar kvällar och helget och har köpt det som jag velat ha, och jag skulle väl tippa på att jag nu, innan katten  kommit hit, har lagt ut ca 3000 kronor på tillbehör som leksaker, klätterställning, kattlåda, Kattsand, matskålar, filtar och annat!

Grejjen är den, att har man katt kommer det vara hår ungefär överallt, mer eller mindre i alla fall. det går inte att ha en katt i sitt hus utan att märka det varje dag, mer eller mindre helatiden!

Först måste det kännas helt okej för din mamma. Och bäst är väl att besöka ett flertal uppfödare. Gärna någon med enbart sibiriska katter så hon verkligen får umgås ordentligt med katterna. 
Sen kan det vara bäst i ett sånt fall att skaffa en vuxen katt. Då går det se på en gång om hon verkar tåla den, vilket inte är lika lätt när det handlar om en unge. 

Sen så kan det kräva en del tid för att katten ska vara nöjd. Man får anpassa miljön hemma efter katterna. Ett klätterträd t.ex. Och sen vara med mycket själv och aktivera katten. 

Och sen tycker jag inte en katt ska behöva vara ensam många timmar varje dag. Och jag tycker även en katt ska få chansen att bo med en annan katt. Vi människor kan aldrig ersätta en annan katt. Och finns inte den möjligheten är det bättre även då att leta efter en vuxen som trivs bäst ensam.

Och sen om din mamma är allergisk så blir det ju trots allt hennes hälsa som ska utsättas för en risk, och det är bara något din mamma själv kan avgöra. Jag har en kompis som valde att ta den risken trots sin allergi. Och det gick bra ett ganska bra tag, men det slutade med att hon hamnade på sjukhuset och blev kvar där i ca 2 veckor och varit tvungen att komma på återbesök flera månader efter för att se hur det ser ut. Så det med allergi är inte alltid så lätt tyvärr.

Jag tycker ändå din mamma verkar ha en ganska bra inställning om vad som kan krävas av en när man skaffar katt.

Kanske passar det helt enkelt bättre att vänta tills du flyttar hemifrån. Det är inte roligt, jag vet Under hela min uppväxt hade jag bara en utekanin och jag har varit djurtokig sen jag kunde prata. ;P

#10 Inga problem, har ändå fullt med vitt långt kaninhår på kläder osv.. Men det brukar vi rulla med klädvårdsrullare.

#11, okej tack! Hade ingen aning om att det lättare går att märka allergin med en vuxen katt. Haha, jag är också så himla djurgalen, men har inte haft något djur under hela min uppväxt.. Men när jag var 13 så kunde jag iallfall tjata till mig en utekanin, och den är ju föräldrarna (och naturligtvis jag) galna i^^.

 Okej det är inte så bara med ett djur.. men det skulle vara så himla kul att få ett till. Inte ens en kanin till får jag för dem.. Inte hamster, inte marvin, inte ens en fisk!! Snacka om envetna föräldrar. FAst det kanske är lika bra att lägga av med kattsnacket och börja tjata om en till kanin istället, är ju betydligt billigare och inte lika myket jobb, nu när jag vet hur dem ska skötas.. Men kattdrömmen får kanske vänta tills jag blir äldre, ändå :'(.

#12  Det blir mycket katthår emellanåt.. inte bara på kläder, utan tussar på golven, gardinerna, blommorna, ja allt!

Det finns katthår på allt här hemma..

Mina har kostat mig mer än jag trodde, då det blev magpaj efter vissa foder, och jag fick leta mig fram till det som passade. Det har kostat på, liksom vet besök osv. Så man kan inte bara räkna med det "vanliga".

Och att säga att pappa tjänar mer osv, det har inte med saken att göra, tycker jag, då det är mycket mer med djur än den ekonomiska biten. Man ska leva med dem, de hårar, skriker/pratar ofta, för liv om nätterna, ja, mycket..

Jag tror att din mamma vet både fördelar och nackdelar med katt. För det är faktiskt inte enbart fördelar..

Mycket moget skrivet Liiilly. Du har något att se fram emot. Och när tiden är inne så åk till ett katthem och rädda två katter därifrån.

#14 Nej, det klart det inte bara är fördelar. Med alla djur är det ju nackdelar också, men fördelarna brukar ju överväga om man gillar ett djur såpass mycket ;).

Jag vet att det är mycket mer än den ekonomiska biten, men vi diskuterade ju att det kommer kosta en hel del, med försäkring, vet. m.m.  Det andra tycker jag är mest roligt, har man lärt känna ett djur så bra att man över allt annat i hela jorden inte vill förlora den, så gör man allt för den. Och då hindrar inte småsaker som att dem stökar ner, stör en mitt i natten osv.

#13 Låter bra! (Såg inte ditt inlägg innan jag skrev mitt #14)

#15  Det finns ju raskatter med..

#15 Tack! Men om man nu skaffar en katt som mamma inte tål( när jag flyttat hemmifrån då) då kan hon väl ta tabletter mot allergin dem gånger hon hälsar på mig osv. eller?:)

#18  Eftersom jag är kattallergiker så svarar jag fastän frågan inte var till mig: Det beror på hur hon reagerar, får hon snuva, täppt näsa och kliande ögon, då brukar det hjälpa med allergitablett, men där får man prova sig fram, vilket som passar bäst.

Reagerar man med hosta och pip i luftrören, man blir tungandad, då ska man inte vistas alls med katter..

Liilly!
Du kan du bli volontär på ett katthem eller liknande?
Då får du ju umgås och ta hand om katter tills du kan skaffa din egen katt om du nu inte kan skaffa dig en katt.

Hon reagerar mycket olika vid olika katter. på vissa katter har hon inte känt nånting, på andra har hon fått snuva och kliande i ögonen. Fast med någon katt har hon också fått lite andingsbesvär, fast det  har hon också fått med en kanin,konstigt nog.. Fast kaninen jag har nu, tål hon ju.

#20 Går nog inte så bra för mammas allergi, det är bara möjligtvis sibirisk katt som kan funka, inte ens säkert det..

#22
Det jag menar är att du kanske kan bli volontär på ett katthem, alltså vara på katthemmet någon/några dagar och ta hand om katterna som sitter där och väntar på ett hem alltså inte ha en katt hemma.
Då kan du byta kläder innan du kommer hem/direkt när du kommer hem som du bara använder åt den saken och som tvättas,ofta,ofta så kanske din mor inte reagerar.

Nej jag vet inte, jag leker bara lite med fantasin nu

#23 Jadå, men tror det blir ganska jobbigt med kläderna, för vissa katter reagerar hon riktigt starkt på. Om min kompis, som har katter, sätter sig i vår soffa i köket och sedan om mamma sätter sig där, så känner hon av allergin..

Många som har kattallergi (som jag och dottern) tål inte huskatter, men däremot raskatter. Vi har två coonisar. Jag hoppas att det löser sig för er TS!

Tyvärr så är det ju inte så bra med andningsbesvär, det kan utvecklas till astma..

#23 tyckte det var en väldigt bra ide till någon som är djurtokig o ej kan ha hemma.

Tycker ej det är så snällt emot en ev katt om du redan nu vet att din mamma är så känslig emot katter att köpa en . Var ska du göra av den om det ej fungerar? Jag skulle inte sälja en kattunge till en kattallergiker o chansa.

#26 Sibirisk katt kan vara möjligt att hon tål, men vi kommer självklart testa hos testhem innan vi köper en katt.

Vanliga huskatter och norska skogskatter har hon visat allergi på.

#27  Samma här, huskatter och Norsk Skogkatt.. fastän det är renrasiga skogisar, så tålde vi inte dem. Konstigt att det är så olika, men så är det.. så vi är överlyckliga över att tåla våra fyrfotingar!

Det behöver ju inte vara så, men jag har läst på många ställen att just Maine Coon och Sibirer brukar vara allergivänliga. Naturligtvis är det individuellt, så det är inget som gäller alla kattallergiker.

#28 Jasså, Maine Coon också? Aha:) Skulle vilja testa om hon tål de två raserna, men det är väl inte aktuellt just nu då… Men katter är så underbara djur..

Tack för hjälpen iallafall!

#13 Det som just är lättare med att leta efter en vuxen katt är att det kan vara olika hur man tål en viss katt. Man kanske inte tål den när den är kattunge, men tål den när den är vuxen. 

Därför tycker jag personligen att det i ett sånt tillfälle är bättre att skaffa en vuxen katt.

Det är mycket arbete med en kanin också, men kaninerna har den fördelen att den kan bo utomhus. Och det kanske inte kräver fullt lika mycket ansvar från din familj även om det också blir en del.

Jag vet hur det känns, jag tjatade efter ett eget djur i flera år. Först fick jag låna två kaniner av en uppfödare och fick då visa att jag kunde ta ansvar. Jag gjorde allt för att visa att jag var redo för ett djur och när jag var ca 13 så fick jag min älskade kanin. 
Sen har jag inte skaffat fler djur förrän jag flyttat hemifrån. Min första katt hämtade jag hem när jag var 20.  

Nu har det även visat sig att min mamma mest troligt är allergisk mot katter. Tack och lov verkar hon tåla mina bebisar bättre än vissa andra katter. Jag har två devon rex. Det är också en ras som kan vara mer allergivänlig, och dom fäller inte mycket päls alls. 

Men nu när jag bor själv så är det ju inget hon behöver bli utsatt för.

#30 Jo visst är det jobb med en kanin med, en kanin har jag ju, även fast jag skulle vilja ha en till. Men jag tycker inte alls det är jobbigt, bara roligt! Även fast det är mycket med burstädning, toatömning, mat, borstning osv. Men att skaffa en kanin är det bästa jag har gjort. Hon är verkligen ljuset i mitt liv!

#31 Jo men med en katt skulle det krävas mer av hela din familj. Det var lite så jag menade

Då tycker jag du ska vara glad att du har din kanin och så kan du planera massor inför ett framtida kattköp  ^^

# 32 Japp

Faktum är att det inte bara är inköpspriset på katten som kostar, utan den ska även ha mat, leksaker och klätterträd, den ska vaccineras (en gång per år) försäkras och har du inte för avsikt att föda upp denna ras så skall katten även kastreras/steriliseras. Om katten blir sjuk så måste du vara beredd att ta katten till en veterinär, vilket inte är gratis.

Att ha flera djur tar betydligt mer tid och kostar mer pengar än om du bara har ett. Så länge du bor hemma så tycker jag du ska respektera din mammas åsikt.

Mitt tips är att du börjar lägga undan pengar redan nu och samtidigt läser på om olika kattraser, det kanske visar sig att det inte är en sibirisk katt du vill ha utan en helt annan ras.

# 34 Du läste troligen ara mitt första inlägg? Det som du beskriver har redan kommit upp på tråden.

Tråden kan låsas, då den inte längre är aktuell. Jag har fått andras synpunkter. Tack!

Du kan även kolla upp devon och cornish rex. de brukar vara allergivänliga. Många allergiker kan tåla dem men inte alla precis som med sibirisk katt. De är dessutom lite billigare i inköp.
Även turkisk van och turkisk angora anses vara snälla mot allergiker men det är aldrig 100% säkert.

OM det blir att du får skaffa en katt så köp en vuxen, kattungar är oftast mer allergena.

jag tycker i alla fall att du verkar ha tänkt till och funderat på det mesta, och jag hoppas verkligen att allt löser sig och funkar och att du kan få en katt :)

Finns inget mysigare än en gosig katt :)

I det sista numret 2010 av Kattliv (alltså senaste numret) finns det en hel del tips och bra ord angående just allergi.

Det kan vara  värt att läsa!