Din kattkille är i sin värsta busålder, det blir bättre. 

 Skulle du kunna tänka dej en till ungkatt som han fick busa med,  det skulle nog vara den bästa lösningen då får din gammelhona vara ifred.

Synd att din hona inte kan säja ifrån på skarpen, men samtidigt tror jag hon gillar honom.

och låt dem inte vara ute lösa ihop . Den gamla kisse kan få för sig att ho ska springa bort. Låt du henne vara inne mera i synnerhet när du själv inte är inne. OCh ärligt talat, den lille är ju inte heller mogen för att vara ute själv ännu….OCh har du såna känslor som hat för denna lilla bångstyriga kille, så bör han flytta.

Jag har en gammal hona här hemma som e 7 år gammal o Zigge som e 1år är pain in the ass enligt henne.. tack o lov har jag Zorro oxå som e 5 år o han  o zigge busar o bråkar mest så hon får vara ifred. PÅ din fråga om kastreringens effekt så undrar jag det med.. jag tror zorro var 4år när han blev lugnare o zigge e fortfarande ett busmoster.. jag förstår att det tar på dig när din gamla katt inte beter sig som hon brukar men du ska se att det snart löser sig. Jag skaffade zigge i augusti förra året o det e först nu som katterna lever i harmoni med varandra i allafall 90% av tiden.. Håller tummarna för dig o dina katter =)

Tack för åsikterna hittills (fortsätt gärna kommentera).

#1 Sambon gick i taket när förslaget om katt nr 3 kom upp. Antar att det är slutdiskuterat…

# 2 Jag har redan brutit mot alla dina råd, tyvärr. Men vetrinären sa till mig att det skulle lugna sig så fort de fick börja gå ut för det blir så mycket större yta för dem att vara på än husets begränsade fyra väggar. Vi bor mitt ute på landet och har långt till grannarna. Det är dock ingen garanti för att hon inte skulle rymma, jag vet. men… är ine en 6 månaders katt redo för att vara ute (kastrerad och vaccinerad)…?

Och att jag skrev att jag känner hat mot den lille… Ja, jag var ganska så upprörd  just när jag skrev inlägget, just nu ligger han i mitt knä och är världens goaste. Jag tror nog att jag bara behöver hjälp och stöd i från dem som vet mer än mig, så är jag övertygad om att det kommer att lösa sig tillslut. Men jag känner mig så maktlös och vill hjälpa till i hela situationen för min dröm är ju två goskissar som kommer superbra överens… Jag hoppas att du och alla andra som läser inlägget förstår att jag aldrig någonsin skulle göra honom (eller något annat djur heller för den delen) illa. Ordet hat är ett starkt ord, och jag överdrev…jag försökte redigera mitt inlägg, men det gick inte att ta bort just den raden…

# 3 Tack för att du delar med dig av erfarenheterna med dina katter. Det lugnar och jag ser en ljusning.

Tillsist så vill jag säga att för en liten, liten stund sedan så låg de båda en meter i från varandra i skuggan på grusplanen härute och tvättade sig. Det såg harmoniskt ut och det finns nog hopp. Trots en hysterisk matte…

En katt på 6 månader som är kastrerad & kastrerad borde väll helt klart vara redo att gå ut? Speciellt om ni bor på landet. Jag ser då inget problem med det.

Inte om den lämnas ensam och man åker iväg. Jag och många med mig anser nog att den är på tok för ung för det.Den äldre kan helt plötsligt känna att hon är utstött och vandra iväg. det finns så mycket märkliga veterinärer, som har en aning konstiga föreställningar om katt. De tror att det är en mindre hund…. ja , jag skojar intet…..OCh bara för att man bor på landet, så  är ju inte farorna mindre. Bara av annan art. Bilar tex, kör fortare på landet. bara en sån sak….

Måste få påpeka att du har lite fel där, bilar måste inte alls nödvändigtvis köra fortare på landet, ja, kanske om du tänker en sådan där lång sträcka där bara åkrar syns. Jag bor själv på landet och här saktar alla bilar in när det närmar sig husområderna, just med tanke på alla djur & barn. Visst kör det förbi någon dåre ibland, och visst finns det mycket faror här ute, t.ex rovdjur. Men just det där med bilar håller jag inte riktigt med om. 

Hon nämnde väll aldrig att hon lämnade katterna när hon åkte iväg? Eller har jag missuppfattat det hela?

#6 nej, nej, nej. Vi lämnar abslout inte den/dem ensamma och åker i väg. Hittills så har vi varit hemma och jobbat i trädgården och hela tiden varit till hands för båda kissarna när de varit ute. Har vi gått in har vi tagit katterna med oss. Men jag håller med, det är inte alla som tänker på att man måste hålla koll på dem även om man bor på landet. Visst stjäl jag lite tid då och då med Ronja, men det är svårt utan att väcka hans uppmärksamhet. och då vill han vara med. Vilket hon inte uppskattar.

Jo… det är min stora mardröm att hon ska ge sig i väg, men samtidigt så tror jag att hon är så beroende av oss att hon ändå är i närheten, har aldrig lämnat trädgården plus/minus några meter under åren. MEN säker kan man aldrig vara.

Jag koncentrear mig mest på Ronja så tar sambon hand om Pucko.

Visst känns det i hjärtat när gammelkatten blir jagad, men Med stor sannolikhet känner hon att det är kattungelek från hans sida och hon tycker säkert han är lite otäck med sitt bus

 katter är inte dumma därför gör hon honom inte illa, hon kommer att fixa det.    ge dem gomat tillsammans.

Jag bor själv ute in the middle of nowhere, så jag vet…. väghastighet 70, som få håller.Folk kör som om de hade stulit bilarna och det är störst först som gäller. Möter du en timmerbil i en kurva är det bäst att krypa ner i diket. OCh även i de små samhällskärnorna som finns, även om det är 30 där, så går katterna åt på löpande band där dagtid, utanför skolan/dagiset….. en kisse på ett halvår är för liten att lämnas ute ensam. Den bör närma sig året.

Du kan inte ta för givet, för jag bor också ute på landet så jag vet lika väl som du. Och här kör bilarna lugnt. Men jag kan inte säga hur bilarna kör på andra ställen, tyvärr.

Alla har sina egna åsikter och gör sina egna val, jag har valt att låta mina katter komma och gå som de vill, även om jag tar in dem på natten. Medans andra håller dem inomhus. Och jag hackar inte ner på någon för det, utan låter alla göra sina egna val, och stå för riskerna.

vad händer när de inte kommer in för natten då? OCh som sagt, kissen bör  vara närmare året för att få gå ut på egen hand enligt mig om den alls ska gå ut….Sen inte att förglömma, nu kommer slåmaskinerna både på åkrar och  i diken snart. Hur många djur inklusive katter kommer att dö en plågsam död, bara på grund av dem? Hur många rsjurskid har du sett springa på benstumparna? eller sett söndertrasade katter? Djuren är ju tyvärr så dumma, så när det kommer en mullrande maskin, så hukar de sig i dikena. Tjopp-tjopp……

Hej mina vänner!!!

Ni har så rätt båda två(syftar på kommentarerna 10-11-12 i fall det kommit fler kommentarer medans jag suttit här och knåpat på min egen).

Jag har alltid varit snudd på löjligt rädd om Ronja. Kan inte sova själv om hon inte kommer in, därför har hon missat massor av sköna sommarkvällar för att matte burit in sin kisse i förtid "i-fall-om-att". Föregångaren till Pucko, Evert (som blev 16½) var inte lika lätt att styra. Ville han ut så skulle han ut!!! Vilken tid på dygnet det än var. Annars klöste han på väggen eller bajsade på golvet. Så det var många sommarnätter han tillbringade ute med en skrotbil som sovplats. Där hade jag inget at säga till om. Han gjorde som han ville.

Sen till det här med bilar…. Ni kan ju inte veta att jag har turen att bo som "sista huset på vägen". Kommer det en bil här så är chansen stor att de ska hit. Därför är här ingen större biltrafik och förmodligen så var det därför som både Ronja och Evert springer så fort de hör en motor. Hem till ytterdörren. Till tryggheten.Hoppas att Pucko är lika smart, trots namnet…

och vi har alltid terroriserat bönderna strax före skörden så de ringer/sätter lappar på bilarna att "i morgon slår vi gräset/tröskar vi".

Men det är många djur som går ett grymt öde till mötes och man kan ju undra om det inte var bättre förr när bönderna slog med en hederlig lie, då hade de en chans att komma undan.

ja så bra bodde vi också till förut. En liten enskild väg  rätt in i skogen och vårt hus var det sista. Sen när vi flyttade hit, så fick vi tyvärr allmän 70väg 400 meter ifrån oss. Då hade jag ju pejl på Arne en början. Inte klokt vad långt en katt kan gå……..ÖVer en kilometer…. Sen började det komma lodjur i skogarna, då blev det slut på de fria promenaderna. Då blev det kattgård. OCh så skönt att slippa oroa sig för att hitta påkörd katt i diket. De andra har förutom Mee alddrig varit ute fritt. Mee är ju en kisse som flyttat hit från grannen som har dålig katthållning. MEn alla är så nöjda med sin kattgård och så skönt att bara kunna öppna fönstret tidigt på morognen och så får de gå in och ut som de vill nu på sommaren.

En frisk fullvuxen katt kan ha ett revir på upptill 4 mil. Så står det i min kattbok. Hur kloka de än är kan det gå på tok med en gammal och en ny katt. Bara ni är vaksamma så fixar i det. Det är ju bra att ni är två så att ni kan hjälpas åt. Har en gång åkt till stugan med tre kattor som inte egentligen kände varnadra. Sonens katt: en hane, sonens flickväns katt: en hona, sonens kompis katt: en kattunge(hona). De heter i följande ordning: Kisse, Lydia och Mittens. Lydia var så svartsjuk på Mittens att Kisse fick vakta (det var självpåtaget) Mittens annars åt Lydia upp hennes mat. Katterna har aldrig träffats alla tre efter den veckan eftersom ägarna bor långt ifrån varandra.

#12, mina katter kommer alltid in på nätterna, eftersom att vi släpper ut dem "speciella tider" eller vad jag skulla kunna säga, Om vi släpper ut dem sista gången vid 6, kommer  de in vid 9 tiden. Men om de inte skulle komma hem till natten, skulle jag absolut fara runt och leta dem, och skulle jag inte hitta dem, väntar jag väll antagligen in dem hemma. Det har inte hänt mig än, så jag kan inte svara på den frågan än. men det är en risk jag tar, och utsatt mig för själv, så jag får ta ansvaret själv också.

Sen, slåmaskiner och likande, måste vara en mardröm för varje kattägare som bor så här. Jag bor därimot inte på ett område som skördas av någon annan än min mammas närmstaväns kille, som självklart förvarnar oss, så vi kan ta in alla höns,katter & hundar. Så den kan jag inte heller ge något svar på.

Jag ser inget fel med innekatter, och inte heller utekatter. Det är som sagt upp till var och en.

#12, #16, mina föräldrar har också sina katter ute på dagarna, och ser till att de kommer in till kvällen. De har inte mat framme till katterna utan ger dem sina måltider ungeför samma tider varje dag, så katterna kommer in om inte annat för att de hinner bli hungriga till eftermiddagen/kvällen, och efter det släpps de inte ut mer för dagen.

#17,ja precis,  man har ju koll på sina katter även om det är ute på dagarna :)

Tack för alla synpunkter…

Här börjar det lugna ner sig undan för undan.

Det är hårda tag som varavas med huvudtvätt av Ronja. Jag har läst (och studerat dem) att huvudtvätt och att Pucko lägger sig på rygg famför henne är en signal på underkastelse. Hon verkar förstå kattungeleken även om den tidvis är hård. och sitter vi och tittar på dem så undrar vi ibland om hon inte skriker lite högre än vad som är nödvändigt…

Våra fortsata planer med Pucko är att ha hon0m ute när vi själva är ute så att han får springa av sig ordentligt. Han har energi för tusen och när han varit ute i några timmar så är det betydligt lugnare inne mellan dem. Lilla Ronja finner sig i att vara inne, men det skär i mitt hjärta att hon sitter i förnstret och tittar ut på oss då vi går runt i trädgården och rotar i det underbara vädret…

En sak till som lugnar är mörkret. Nu är det midnatt och det är tyst ochlugnt. Dels för att jag inte har en enda lampa tänd. Har jag det är det full rulle - på Pucko. Ronja vill sova…

jag delar med mig av en liten bild när det är som bäst :-)

Ja du ser…. de fixar det……

Vad skönt att det ordnar sig!