Kortversion:

Urinstopp!

Det finns en lösning! Efter 4 spolningar som inte gav något resultat bestämde vi oss för att göra en operation på Aslan. En penisamputation. Det löste Aslans problem på en gång. Han har kissat helt normalt sedan dess. Efter operationen följde några veckor med ytterst noggrann uppsikt och övervakning över Aslan från min sida. Det är extremt viktigt att katten inte slickar såret och river upp stygnen. Det är farligt. Mitt arbete med Aslan gav resultat och efter fem veckor hade hans sår läkt och han fick äntligen gå ut igen.

Räddningen för Aslan blev Albano Djursjukhus i Danderyd och teamet där. De är mycket skickliga. Jag kan varmt rekommendera dem. Aslans kirurg heter Matthias Pruss och han var erfaren och mycket skicklig. Jag måste verkligen rekommendera honom! Utan penisamputationen hade Aslan inte längre varit i livet idag. Nu mår Aslan bra igen och det är samma gamla Aslan som innan eländet började. Han rullar runt på köksmattan och vill bara gosa och spinner och är glad.

Vi betalade ett paketpris på ca 15000 kronor. I detta ingick operationen + 4 dygn på Djursjukhuset.

Gör inte så många spolningar som vi gjorde. Om ni efter andra spolningen inte ser någon förbättring, överväg då penisamputation. Det är som jag ser det den enda räddningen. I varje fall i vårt fall var den det. Men rådgör alltid med veterinär som ska genomföra operationen och var medveten om att det alltid finns risker.

För mig var det enkelt. Då spolningarna misslyckades visste jag att Aslan skulle dö om vi inte gjorde något. Jag såg operationen som en chans till räddning för honom. Jag hade handlat rätt. Aslans operation gick bra och läkningen gick fint. I denna stund leker Aslan ute med de andra katterna på gatan. Han tänker inte på sin operation. Han leker precis som förut.

Aslan äter mjukmaten SPECIFIC STRUVITE MANAGEMENT som han tycker är jättegod. Vi köper den på Västerorts Djursjukhus I Spånga. Urinstenskatter måste äta specialmat. Var noga med att din katt dricker ordentligt med vatten. Vatten späder ut urinen och minskar risken för stenar.

LYCKA TILL!

Hälsningar Nathalie

 ----------------------------------------------------------------

Långversion: 

Aslans historia

Jag hoppas att min historia om Aslan ska kunna skänka lite hopp åt andra katter som har samma problem som Aslan hade.

Regnet hänger i luften och Aslan går några varv runt huset. Ibland stannar han för att titta på fåglarna. Det är ingen självklarhet att Aslan är i livet för han var nära döden så många gånger.

Den 20.e mars i år blev jag orolig. Aslan hade inte kissat på mer än ett dygn och han försökte flera gånger men det kom ingenting. Han pep när han försökte. Jag förstod att läget var allvarligt och det bar iväg till Falu Djursjukhus. Vi var på landstället då. Aslan blev sövd och spolades sedan flera gånger. Efter ett och ett halvt dygn fick jag hämta honom Han spann och var glad att se mig. Hans kisseri fungerade ett dygn, sedan blev han som tokig och gick på lådan om och om igen. Ibland kom det tio-öringar, ibland enkronor men oftast kom det ingenting. Åh nej. Tänkte jag. Eländet har börjat igen.

Tillbaka i Stockholm kissade han blod en gång och han skakade i hela kroppen. I ilfart körde vi iväg till veterinären. Där sade hon att han hade urininfektion och han fick antibiotika. Under den här tiden hade Aslan ingen matlust och han var mycket blek och trött. Jag matade honom med torrfoder men jag fick lirka med maten hela tiden. Känslan var att Aslan höll på att tyna bort. Så på skärtorsdagen åkte vi in med honom och där blev veterinären bekymrad och stressad. Det var bråttom. Aslan var uttorkad och hade urinstopp. Samma procedur med sövning och spolning och den här gången sattes en kateter in. Hela påskhelgen åkte vi in till Västerorts Djursjukhus där de undersökte honom, tog prover och tryckte på hans blåsa så att han kissade. Urinen var alltid blodblandad. Dygnen runt höll jag mig vaken och tömde min älskade katts kateter var tredje timme. Aslan var så snäll och duktig hela tiden. Han hade kanyler i båda tassarna och plåster och bandage. Sedan togs katetern bort. Men tyvärr hade det inte hjälpt Aslan. Ganska snart blev han som tokig och gick överallt i mitt rum och bara småskvättade. Han kunde hålla på sådär en timme. Han pep och det gjorde ont när han försökte kissa. Många gånger kom det inget alls. Det var hemskt!

En söndagmorgon, ett par dagar senare åkte vi in till Bagarmossen. Ingen hade pratat om avlivning förut men det första den unga kvinnliga veterinären gjorde var att säga att vi borde avliva katten. Hon var ivrig att avliva honom på direkten. Hon var som Dödens Ängel. Jag blev chockad och förskräckt. Jag vägrade men hon var väldigt envis och lyckades nästan övertyga mina föräldrar. Det var ytterst nära den gången att Aslan inte skulle få leva mer. Idag tackar jag min envishet och att jag stod på mig. Till skillnad från veterinären såg jag faktiskt en strimma av hopp. Ett hopp om en räddning för Aslan. Jag var inte redo att ge upp hoppet om Aslan än. Han blev kvar över natten och blev spolad. Det var ett av de värsta dynen i mitt liv. Om Aslan inte kissade efter denna spolning hade mina föräldrar bestämt att låta honom somna in. Till min stora glädje kissade han och verkad må bra nästa dag så vi fick komma och hämta hem honom. Från den mörkaste avgrund till ljusaste gladaste kvitter. Vi kastades från förtvivlan till hoppfullhet. Aslan var jättegosig här hemma och betedde sig på precis samma sätt som innan han blev sjuk. Det var gamle Aslan vi såg igen. Men lyckan varade inte länge.

Efter ett dygn började problemet med kisseriet igen. Hela den kvällen och natten surfade jag på internet och letade efter en räddning. Jag läste om operationen som kallades sista utvägen. Jag hade hört talas om den någon vecka tidigare. Man gör en penisamputation på katten. Jag samlade på mig all information jag kunde hitta (det fanns inte så mycket) Och klamrade mig fast vid solskenshistorierna.

Nästa dag ringde jag runt till hela landet och fastnade för Albano Djursjukhus i Danderyd. De hade en spetskirurg som hade tid nästa morgon. Det lät perfekt så vi bokade den tiden.

Vi lämnade in Aslan nästa morgon och det kändes skönt att veta att veterinären hade gjort över 500 sådana här operationer. Senare på eftermiddagen fick jag veta att operationen hade gått bra och att han hade vaknat upp. Han blev kvar på Danderyd i fyra dygn och som tur var fick han inga infektioner vilket kan förekomma. Äntligen fick han komma hem och jag kramade honom länge, länge.

Sedan började den långa mödosamma resan för Aslan och mig mot Aslans väg tillbaka. Nu följde veckor på veckor av ständig övervakning. Han fick absolut inte slicka såret för då kunde det bli infekterat och det är farligt. Så jag följde hans minsta steg och inrättade mitt liv helt efter Aslans. Samtidigt fick jag mata honom och ge honom vatten med spruta för att han inte ville äta eller dricka själv. Han hade helt enkelt lärt sig och blivit bekväm med att mamma skulle mata honom. Han åt med god aptit hela tiden. Jag blev Aslans dygnet runt sköterska. Men det viktiga här är att efter penisamputationen har Aslan kissat helt normalt. Precis som det ska vara. Dessa veckor var stundom oerhört jobbiga, det måste jag medge. Men det var sannerligen värt allt slit och all övervakning bara för att se honom sova på kudden bredvid mig när jag somnar. Bara för att se hur han längtansfullt rullar sig i gräset en solig dag. Det är värt allt det!

Ska såret aldrig läka var tanken som flög genom mitt huvud många, många gånger. Men till slut läkte faktiskt såret. Så den dagen vårt körsbärsträd slog ut i blom blev Aslans första dag i frihet. Aslan skulle på grönbete. Fem långa veckor efter operationen fick han äntligen känna gräset under sina skära mjuka trampdynor. Han var så lycklig den dagen. Sedan dess har han fått vara ute varje dag med ingång klockan 21 varje kväll.

Operationen och det skickliga teamet med veterinär Matthias Pruss i spetsen räddade Aslans liv. Utan dem hade Aslan varit död idag. Så därför vill jag säga att om er katt har urinstopp och spolningar inte fungerar gör då en penisamputation. Jag kan varmt rekommendera Danderyds Djursjukhus. Tveka inte! Utan gör den! Den är räddningen!

Totalt gjordes 4 spolningar på Aslan och ingen av dem fungerade. Lär av denna historia. Om er katt inte har blivit bra efter andra spolningen kontakta Albano Djursjukhus i Danderyd och boka snarast in en tid där för operation. Vänta alltså inte så länge som vi gjorde med operationen. Det var hemskt att se Aslan må så dåligt och ha ont. Operationen gjorde att han blev bra igen och fri från allt det dåliga. Aslan är samma gamla Aslan som innan då han alltid lägger sig och rullar runt på köksmattan och bara spinner och gosar.

Se också till att alltid ha din katt försäkrad. Det tjänar både du och din katt på. Vi betalade ett paketpris på ca 15 000 kronor för penisamputationen och fyra dygns inläggning på Djursjukhuset. Vi har lagt ned väldigt mycket pengar på Aslan men det är värt det. Han är ju en familjemedlem så för mig finns ingen tvekan. Han är min gosiga älskade katt.

För mig var Aslans väg tillbaka stundom väldigt jobbig. Men förutom övervakningen försvårades min situation av att jag dygnet runt skulle förse min älskling med mat och vatten. Jag rutade in mitt liv efter klockans mat och vattentider. Aslan skulle ha 30 sprutor vatten om dygnet. 5 ml i varje spruta. För er som har katter som troligen dricker och äter själva och inte har blivit prinsessan på ärten blir nog den långa resan lite lättare. Men vi hade turen att Aslan aldrig fick några infektioner utan såret läkte riktigt fint. Jag tror att jag kan ta åt mig äran en del i alla fall för jag skötte om Aslan mycket noggrant och utomordentligt bra.

För några dagar sedan började Aslan dricka vatten själv. Vi har vattenskålar både ute och inne. Men jag måste fortfarande mata honom. Han sitter i korgstolen och jag på golvet och han äter ur min hand. Jag lovar, jag har provat men om jag inte matar honom nonchalerar han bara maten. Däremot knaprar han torrfoder själv.

Aslan äter mjukmaten SPECIFIC STRUVITE MANAGEMENT som han tycker är jättegod och som vi köper på djursjukhuset i Spånga. Urinstenskatter måste äta specialmat.

Det är extremt viktigt att katten dricker bra med vatten. 2 dl vatten per dygn. Vatten späder ut urinen och hindrar stenarna att bildas. Var noga med att din katt verkligen dricker. Ställ fram skålar på lite olika ställen. Byt vatten minst två gånger per dygn.

Jag hoppas att Aslans historia har kunnat skänka er lite råd, tröst och hjälp.

LYCKA TILL!

Hälsningar Nathalie