Om det är en bengal du vill ha så tycker jag att du ska spara ihop lite mer pengar och köpa dig en bengal.De är inte så dyra längre.För 6-8 tusen så får du en till sällskap.Kan du tänka dig att ta en omplaceringaskatt så kommer du säkert undan med 2-3 tusen kronor.

Eller så kan du säkert hitta någon uppfödare som söker en fodervärd; då får du ju din Bengal "gratis" i utbyte mot någon/några kullar eller parningar….

Ja de borde ju ha en ras hemsida som det säkert finns en eller annan som söker fodervärd eller omplacering =) Googla =)

Jag tycker också att du ska spara och köpa en rasren Bengal om det är en Bengal du vill ha. Det man betalar för är ju en frisk katt, vars föräldrar är testade fria från sjukdomar, och man får en kattunge som fått det bästa från första början.

Köper du en blandras, så är det av någon som antingen luras med att säga att nån av katterna har ras i sig, eller så har de parat en raskatt med en huskatt, och sedan inte gjort allt man ska för mammakatt och ungarna, och vill bara tjäna pengar. Sådana uppfödare ska man inte stötta.

Här är en artikel från en tjej som blev lurad:

Lurad av oseriös uppfödare

Här är en Bengalförening där du kan leta katt:

Bengal cat club

#4 Drar du inte alla över en kam nu? Du vet inte vad nån som har en blandkull gör för sina katter, du vet inte om det är en renras till förälder, du vet inte vad de gjort för mamma katt + ungar,  du vet inte om de vill tjäna pengar…

Det är bara dina antaganden du skriver och inte någon vetskap…  Eller besöker du alla blanduppfödare och kollar papper, katter etc regelbundet eftersom du kan göra ett sånt uttalande?

#5 Oj vad du är grinig!

Hör du själv till blandrasuppfödarna eftersom du försvarar dem?

#6  Jag är inte det minsta grinig men gillar inte att generalisera en hel grupp…

Jag har heller inte försvarat dem utan påpekat att du inte vet…

Du svarade inte på min fråga men jag kan svara på din.. Nej, jag har aldrig tagit en kull på någon katt någonsin.. (förutom min skogis då men det var tillsammans med uppfödaren och hon skötte allt)

Undrar om ens ditt uttalande är lagligt/tillåtet? Det borde kanske falla under förtal eller något liknande..

Vill du bara ha en bengal till sällskap så finns det säkert flera uppfödare som har vuxna till omplacering. Jag vet iallafall en som jag tror fortfarande håller på att trappa ner sitt kattantal.

Många av dessa katter har ju blivit utställda tidigare då de gått till avel, så det kan ju hända att den går att fortsätta ställa ut om det intresset finns?

Men jag har ingen aning om vad en "begagnad" bengal kostar idag.

Hmm  blandras avel kommer jag aldrig att stödja för att jag vet att de flesta utav dem inte kollar sina katter o säljer ungar till höger o vänster, tar kull på kull på honorna, säljer dem endast avmaskade och till priser som man kan få en med stamtavla för. Senast idag såg jag en annons på skogisar/mc för 4000kr st. Detta är lureri då de flesta som vill köpa inte har en susning av vad en med stamtavla kostar.

Så jag håller fullständigt med #4.

Och inte är detta förtal…pekar ju inte ut en speciell person.

#9 Nej, det pekar inte ut en speciell person utan en hel grupp!

Hade hon skrivit "så är det antagligen någon som…". Det hade blivit en helt annan innebörd. Jag är fullt medveten, och håller med om, att de flesta är som Gisele skriver… Men jag vet också att det finns såna som inte är det…

Jag känner nämligen en som valde att  ta en kull på sina 2 raskatter av olika ras efter ha testat dem och både avmaskat, vaccinerat, chippat, öronmärkt, vet-besiktat och försäkrat ungarna innan hon sålde dem….  Nu kommer jag inte ihåg vad hon tog för det är några år sen men hon slog ut totalsumman för det hon lagt ut bara.. Hon behöll även en unge (vilket var syftet med kullen) så hon gick snarare back än att tjäna något…  Efter kullen kastrerade hon katterna…  De som köpte ungarna var de som ville ha en innekatt.  Sen vet man inte vad nya ägarna gjorde efter köpet men det vet inte en reggad uppfödare heller…

Så när jag tänker på den personen så är Giseles uttalande förtal mot henne eftersom hon ingår i gruppen…

Ingann: Du skrev nyss i tråden som handlar om stämningen på sajten att du inte skrivit här på ett tag pga av den dåliga stämningen. Och så går du på mig för att jag är emot blandrasavel  och antyder att jag ägnar mig åt förtal. Vad är du för slags människa egentligen?

Jag har sett alldeles för många fall av blandrasavel, back yard breeding, för att kunna stötta den sortens avel. Jag känner till ett aktuellt fall där ägaren parat sin renrasiga hona med sin huskatthane, och säljer kattungarna endast avmaskade, för tusentals kronor. För att få in pengar för att bilen gått sönder. Det räcker att läsa Blocketannonser några dagar så ser man hur oseriös denna marknad är. Därför hoppas jag att TS inte låter sig luras, utan istället hittar en renrasig Bengal.

#10

En eloge till din vän som gjorde allt det där man borde göra. Tyvärr så ser inte verkligheten ut så, att alla med blandiskullar lägger ner den kostnaden och mödan. Din vän är nog snarare ett undantag.

Såg senast på Blocket idag, en person som sökte renrasiga honkatter med stamtavla som absolut inte skulle vara kastrerade. Vad hon ville betala för dem? Jo, "ett par hundralappar som en symbolisk summa".

För ett par hundralappar kan hon ju glömma detta, och min första tanke var att hon skulle ha billiga avelskatter att tjäna kosing på.

#11 Helt fel… Jag "gick inte på dig" för ditt ställningstagande, utan ditt ordval.. 2 vitt skilda saker!

Precis som jag skrev i #10 så håller jag med dig om att de flesta är som du säjer.. Men det finns undantag!

Jag har dålig erfarenhet av rasuppfödare men inte påstår jag att alla är dåliga?

Då kan man ju inte rikta kritik åt något håll alls, tex att israel gick in på internationellt vatten o sköt en massa folk. Vi ser till 99% oseriösa uppfödare av blandraser. De som sköter sig vet hur man skall göra eller så är det en hoppsan kull av en uppfödare som har två raser.

Och det är få uppfödare även av raskatter så går plus med en massa. Jag gör det då inte. Och jag vet att alla mina avkommor mår bra =)

#12  Jag håller med om att de flesta (99% säkert) inte gör vad som krävs, men det jag ville ha fram i mitt inlägg var att det faktiskt finns undantag och att det är fel att dra alla över en kam…

#14 jag känner 2 reggade uppfödare personligen och en är skit så då är det helt okej om jag påstår att reggade uppfödare är dåliga så köp en hund istället? Jag behöver ju bara utgå från min erfarenhet då ju…

Vill man hellre ha hund så skall man ju skaffa detta. Hund o katt är inte likadant men lika ansvar.

Tja nu är inte 99% av uppfödarna oseriösa men visst finns det. Vet flera stycken själv. Det jag säger till folk som undrar är att kolla upp uppfödaren lite grann. Prata med dem o kolla in hemsidor och annat. Det hela handlar om att lära sig mer om rasen man är intresserad av. Jag lär hela tiden o går assistent på utställningar för att lära mig mer, även i kategorier som jajg inte själv har.

Och jag tycker att man skall köpa sig en hemlös katt istället för att stödja blandras aveln.

#17 det tycker jag med..  Jag har faktiskt en kompis som ingår i den dåliga gruppen och hon vet min åsikt om okastrerade utekatter så hon vågade inte ens berätta för mig att hon hade kull förrän ungarna var 7 veckor…  Men nu har jag iaf fått henne att beställa tid för kastrering så nästa vecka finns det 2 färre okastrerade utekatter…

Jättebra att du har fått henne att kastrera sina katter. Själv mår jag väldigt dåligt över hur de blir behandlade.

OCh jag som före detta uppfödare av Helig Birma förstår inte, varför man ska ägna sig åt blandrasavel överhuvudtaget. Men frågeställningen var ju  att TS ville ha en bengal. Då finns det ju  i mitt tycke bara det att göra, att antingen vänta in en omplacering, eller spara ihop till en. För all SK backyard-breeding är av ondo, då folk som är godtrogna blir lurade på stora summor pengar och tror att de har gjort ett fynd….. Finns inget försvar för det. Vill man ha kull på sin fina rasrena hona så kontaktar man en som har en avelshane själv och betalar språngavgiften och ordnar med alla nödvändiga papper. För blandraskatter kostar inte mindre att föda upp eller chipa eller vaccinera. Då är det ju helt klart vettigare att ta ut rätt pris som överstiger kostnaderna någotsånär.

EddaM: Ja, ska man absolut ha utekatter tycker jag att de ska vara kastrerade! Helst ska de inte vara ute alls med tanke på alla faror som finns i en stad

Gisele: Jag tycker Du och alla andra som jobbar mot hemlösa katter gör ett superbra jobb!  Det enda jag hade invändningar mot var ordvalet att det gällde alla, annars håller jag helt med dig. Jag önskar jag kunde göra mer också…  Men får jag fler att kastrera sina katter här så är det ju till lite hjälp iaf..

chilisalsa: Följ råden du fått och spara ihop pengar till en renrasig Bengal istället för att ta en blandis…  Då får du den katt som Du vill ha och en bra uppfödare brukar kunna bedömma vilken kattunge som passar Dig bäst ur sin kull.

Lycka till!

Tack för alla goda råd. I princip skulle jag inte kunna tänka mig att betala speciellt mycket för någon blandras, och egentligen skulle det lika gärna vara en vacker hus-/bondkatt med rätt temperament som t.ex accepterar en bengalkompis senare. Eftersom jag bor i lägenhet i stan så får det bli en innekatt. Faktum är att en del bengaluppfödare kräver att deras avkommor ska få vara innekatter för deras egna bästa även som kastrerade.

Fast det skullle vara fint om katten kunde få vara utekatt på landet med någon km till närmsta väg, men man undrar hur det skulle fungera… kanske bättre att bygga ett uterum där istället ?

#22 Även om det är flera km till närmsta väg kan katten råka illa ut, på olika sätt. Tycker att din idé om att bygga ett uterum verkar klokt!

Lycka till!

ja en kilometer är ingen sträcka för en katt. Vill du riskera vägpizza, så ska du absolut släppa ut den. MAn skulle tro, att på områden  där det är 30, så skulle katterna vara säkra, men jag har flerfaldiga exempel på här, i lilla Näsinge, att även under den tiden där det är 30 utanför skola/dagis, så körs katter ihjäl på löpande band. Uterum är helt klart att föredra. Då sparar du in många trista onödiga vetbesök också. Vår Arne gick ju fritt förut, visserligen med pejl, men vareviga månad, nåt skit, så vi fick fara till vet. Sen byggde vi innätad rastgård  och nu blir det bara en årlig resa för vaccination. Skillnad det….

men brukar inte bengaler vara lite mer som en hund? Gilla koppelpromenader och sådant?

Ingen aning. HAde jag  varit uppfödare av vilken ras som helst, så hade jag oavsett inte rekommenderat några kopplepromenader. nästan alla selen  är hopplösa och katten kan slingra sig ur. JAg kommer ihåg, vi köpte till vår förening ett svindyrt litet sele som skulle vara såååååå bra… det var Ok första tre-fyra gångerna, sen kom kissen på hur man skulle krångla sig ur.

 Bengalen är en mycket vacker katt, den är tuff i sitt temprament och visar att den vill ha mycket varierande sysselsättning för att inte bli orolig. Som ensamkatt blir den lätt uttråkad. 

Att kontakta uppfödare vid någon utställning och visa ditt intresse för rasen kan göra att du får ta hand om någon av deras pensionerade honor eller hanar.  Ett bra hem letar oftast uppfödare efter.

Bara ett tips.

det var ju ett toppentips! OCh uppfödare hittar du på kattutställningar.

(Har inte läst hela tråden.)

Bengaler kan vara ganska krävande och de blir väldigt lätt understimulerade. De har oxå ett stort behov av att motionera(springa) så ett träningshjul är att föredra om man bor så att katten inte kan springa av sig ordentligt.

En bengal sköter inte sig själv. Kan du tänka dig att motionera din katt ordentligt varje dag? Eller gå ut med den i sele långa stunder? En uterum för katten är toppen men en Bengal blir förmodligen uttråkad tillslut i ett sådant rum oxå.

Kanske ska du testa att låna en katt från en uppfödare först så att du är förberedd för omfattningen?

Det finns säkert andra åsikter kring detta men jag har själv siameskorsningar som är ganska så aktiva och ibland kan det vara krävande. Jag kan bara föreställa mig hur det skulle vara att ha en bengal.

Lycka till i ditt kattsökande! :-)

Norrbysa,

om jag finge en bengal att gå i sele så skulle det om inte annat vara en utmärkt motivation till mig själv… är inte överviktig alls men kondisen du vet *S* Och jag skulle verkligen uppskatta sällskapet genom skogen ! Har om något sådant skulle vara möjligt (är fullt medveten om att alla raser eller blandraser aldrig kan läras in i sele och gå på snabbprommis… man vet bara inte i förväg!) alldeles utmärkta skogs och strövområden omgivna mig.

Anledningen till att jag funderade på en EJ rasren bengal (givetvis kastrerad) var ju naturligtvis sällskap till den ev. kommande bengalen. Av vad jag läst så skiljer inte katter på katter, per see….

Dvs en blandras eller bondis skulle funka lika bra som sällskap ?

En förutsättning är nog att han/hon gillar att åka båt eller åtminstone accepterar det…. det finns t.o.m. kattflytvästar på clas ohlson numer men jag har en känsla av att katten bestämmer :)

Ett uterum vid vår stuga skulle vara rätt lätt att få til med rätt stor volym och flera träd att klättra i inomhus… Utrymme finns definitivt. Men det trixiga är nog inredningen… måste få det att flyta ihop med naturliga träd och annat…. men där får väl inredningsarkitekten komma till tals…. :)

Det finns väldigt mycket småfåglar där och kanske ännu fler möss och en och annan råtta… fast dom skulle kanske inte våga sig in i uterummet…. bävern, björnen eller lodjuret vågar sig nog inte in iaf… även om dom är inte så fåtaliga…

Vet ni vad…. det började med en helt oavsiktlig bok jag började läsa, "En katt till Jul" tror jag den hette…. sen har jag plöjt bibliotekets samling om katter iaf till hälften….. jobbar på :)

 Sällskap till den tilltänkta bengalen kan vara modern till katten som ev. fått sina kullar och går i pension hos uppfödaren.

bara ett tips

#30 Låter som du tänkt igenom det hela väl. :-)

Har idag inhandlat en liten klösmöbel. Troligen för liten för en större katt, men iaf en slags avsiktsförklaring :)

#4  Betalar för en frisk katt.. vid vet.besiktningen kan det ju vara så. Det kan en huskatt också vara. Samt ha testade föräldrar. Sedan kan alla katter bli sjuka strax efter, det är inga garantier man köper.

TS: vill du ha en blandis så köper du en blandis. De är lika goa de!

Lite OT: Men ang. blandraser så ser jag inte varför man ska avla över huvud taget på första bästa katt.

Men är det kanske så att man gillar utséendet på en katt men kanske skulle vilja ha en lugnare typ (eller vad som helst) så kan det ju ändå finnas ett syfte med aveln. Man vill skapa något som inte redan finns.

Nu är det kanske inte direkt samma sak att jämföra med, men på hästsidan finns ju "Svensk ridponny", "Halvbloden" och olika partbred sorter (t.ex Welsh partbred som då ska vara minst 12.5% Welsh). Men de är ju alla "blandisar" fast de klassas som renrasiga. Halvbloden som är en mix av många olika raser är ändå den dominerande hästen på tävlingsbanan, medan föräldrarnas enskilda raser inte ses allt för ofta.

Det är ju ett väldigt bra exempel där man vill få fram ett annat utséende och andra förmågor/karaktärer genom att avla på för sin ras fina avelsdjur. Dock kanske man inte korsar en Sfinx med en perser om ni förstår vad jag menar, utan katter med liknande egenskaper men ändå med vissa skillnader. Utan blandras avel och selecterad avel hade det ju inte funnits mer än en hand full raser idag i.af!

Så har man ett syfte och en anledning varför man skulle vilja ha en katt på ett annat vis (storlek, hårlag, färger, temprament osv osv) så tycker jag man ska få göra det. Men argumentet "hon skulle bli jätte bra som mamma" är givetvis inte hållbart i mina ögon heller.

JA och med tanke på, att tex om man gillar att ens katt är maskad, då är det ju inte alls säkert, att ungarna blir det. Då måste ju pappan ha maskanlag. Annars så blir deet ju bara helt vanliga söta kattungar.

Såg att en tjej på jobbet här i Eskilstuna säljer sin halvbengal. Kan PM:a dig hennes uppgifter om du är intresserad.

Varför inte köpa en katt från ett katthem/förmedling som kompis till den kommande bengalen? De finns ju i alla möjliga utseenden och färger.

Våran Mollie älskar att gå i sele! Så fort hon ser den så spinner hon som en borrmaskin! När vi fick hem henne så hade vi på selen när det var lekstund och så småningom övade vi även med kopplet och sedan succesivt ut på gräsmattan.

Nu älskar hon att gå med oss på promenad och går fint som en liten hund så roligt att ha henne med och se hur lycklig hon är att få strosa och lukta. Bra motion med att inte bara sitta inne hela dagarna. Hon vet precis vad "gå ut" betyder. Då springer hon snabbt till dörren och sätter sig fin för att sätta igång med sitt borrljud! Har aldrig sett en tendens att hon ens funderat på att försöka krångla sig ur, hon älskar sin sele!

Ville bara säga det att det går utmärkt att lära en katt att gå i sele, bara man gör det rätt och till något positivt från början! Vårat nytillskott håller också på att lära sig nu och häromdagen följde även hon med på en liten tur med storasyrran

#39 Absolut! Min mosters ena katt följer också gärna med på kortare promenader i sele  ensam eller tillsammans med hunden.