Det här är min hjärtekatt Effie. Hon miste sin bästa kompis Malte för drygt fyra år sedan och sörjde så mycket så att hon höll på att stryka med själv. Till slut sa veterinären att en ny kattkompis nog var bästa medicinen och så blev det. Effie blir 13 år i sommar.

Lukas är min hjärtekatt. Älskar alla mina katter ofantligt mycket, men han var min första katt och det är något speciellt med honom. Han är 1½ år nu så jag ser fram emot många fina år ihop med honom.

Blev helt kär i lille Lukas, hoppas på att ni får många lyckliga år tillsammans. Såå söt bilden är. Kramar Najtan.

Åh pussnosar då.

Vår lilla Flisan som i dagarna somnade in hade jag en mycket speciell relation till….så saknaden är stor.

Vi hade henne i 12 år men hon var vuxen när hon kom till oss så vi vet inte hur gammal hon blev.

Dom här damerna är mina första katter, och jag älskar dom otroligt mycket. Och de kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Och jag hoppas på mååånga år tillsammans :) De närmar sig 2 år nu.

Måzart var vår allra första katt. En osäker hittekatt som växte upp och blev en ståtlig katt med integritet, åsikter och mycket kärlek. När vi köpte vår första raskatt så började vi även att ställa ut Måzart och det gick riktigt bra. Han älskade uppmärksamheten från både oss, domaren och besökarna. Kommer aldrig att glömma honom.

Felix är en katt som fortfarande lever och är 15 år. Jag fick honom när han var strax under 1 år då det dök upp en extrem allergisittuation i hans första hem och det var det eller avlivning. Jag hade aldrig haft katt tidigare och var en extrem hundmänniska.

Han ville ju inte alls bo med mig och protesterade hejvillt i ungefär ett år. Visste inte riktigt vad jag skulle göra till slut. Han lugnade ner sig något men han var definitivt inte min katt och det gjorde han klart ganska ofta.

Senare vart han sjuk och höll nästan på att dö. Efter det började saker ändras dock och han började accpetera mig mer och mer. Efter att vi flyttat till det ställe vi bor i idag och att jag nätat in hela altan delen vid köksdörren så har han totalt ändrat sig och är idag definitivt min katt och ingen annans. Vi har totalt förtroende mellan varandra idag och jag är definitivt mer kattmänniska än hundmännska numera.

Det här och många av hans egenheter som att aldrig hoppa upp i sängen när jag ligger där förrens jag säger till honom, eller att han absolut ska ha lite skinka till sin kvällsmat och framför allt hans grej när det kommer över tjejer på besök. Alltså han är ingen knäkatt alls även om man görna får klia honom länge när han ligger bredvid men så fort jag har en tjej över som jag är lite intreesrad av så hoppar han direkt upp i deras knä och ligger där med ett flin som ser ut som han säger "Jaha, och hur går det för dig då?".

Nej den katten kan man omöjligt glömma efter att ha spenderat lite tid med honom.

Tussen är mitt första husdjur. Han är väldigt väldigt snäll och slickas och gosas så det stor härliga till. När jag varliten var jag rädd för honom, en liten kattunge  I år (2009) fyller han 7 år. Mysboll.

Alla mina katter är hjärtekatter. Jag fastnade för dem alla på ett eller annat sätt. Har fått omplacera två katter och det var svårt men det bästa för dem då de inte trivdes. Och som uppfödare är det tyvärr något som man råkar utför.

Här hemma är Muskot min absoluta favorit. Han är så go och det finns ingen bättre än honom.
Våra tre andra katter är inga knäkatter, men Muskot han kommer gärna och lägger sig i knät eller tätt tätt intill och bara kurrar<3
Dessutom får man göra nästan vad som helst med honom. Vilket man inte får med de andra katterna. De gör motstånd med en gång.

Muskot är den som håller mig vid liv just nu. Han är mitt liv och den dagen han försvinner eller jag flyttar kommer att vara hemsk.