Det känns alltid sorgligt när ens djur går över till andra sidan. Min gamla katt som blev knappt 7 år och orkade inte mera så han fick somna in den 6 janurari i år. Curre var min älskade påg och var väldigt speciell mycket gosig av sig.

Han var en hittekatt och han var ca 8 månader när han kom hem till mej. Han hittades skrikande på en kyrkogård och troligen har någon kastat ut honom där från en bil. Han var hungrig och rädd.
När han kom hem till mej så var det som om han alltid hade varit hos mej.

Curre har alltid haft eksem övanför ögonen och fick kortisonspruta två tre gånger varje år på djursjukhuset
Näst sista gången vi var hos vet var i oktober i fjor och då vägde han som han brukade göra 5 kg fin i pälsen men fick en spruta för sin eksem.

I början av janurari slutade curre helt att äta och dricka. Han ville inte mera utan låg bara och sov. Jag tyckte att det var mycket konstigt och något stämde inte med honom. Just för att det var inte så längesen vi var hos vet på kontroll. Märkte att han hade gått ner i vikt också.

Jag åkte iväg akut till sjukhuset med honom och han blev inlagd direkt Fick dropp och dom tog prover på honom. Dom såg att han hade förändrats mycket snabbt sen sist vi var där.
De han hade var njursvikt och magkatarr. Proverna på njursvikten var så höga att dom kunde inte mäta dom. Det gjorde så ont i mitt hjärta och jag fick och har fortfarande dåligt samveta över detta. Att jag inte har sätt dom små symtomen och märkt de. Men det har jag inte. Han var som han brukade vara.

Det som hände på sjukhuset gjorde att jag orkade inte med att se honom lida. Han led så mycket där. Dom fick avbryta matningen för han var så arg så han höll på bita sönder sina tänder. Det ända han ville var att ligga och sova. Han orkade inte mera.

Dom sa att dom kunde inte göra mer för honom mer än ge dropp. För hans sjukdom var så långt gången. Han kunde komma tillbaka och leva ett par månader till. Men jag kände i mitt hjärta och min själv att han ville inte mera.

Det är så svårt för mig att skriva om detta just för att det finns så mycket mer att skriva om.. Det kan kännas och låta konstigt att jag inte har märkt av att han har varit sjuk under en tid. Men Det har jag inte gjort och jag har ändå varit en flitig besökare hos veten. För han var min lilla påg min lilla tutte
Den 6 Januari fick han somna in. Och jag har fortfarande hans hemsida kvar som mina nya katter har fått tagit över. Men allt finns kvar från honom på sidan. Och jag saknar honom så mycket.

tina