Min Kombi som aldrig haft sele och gått ut i koppel trivs utmärkt att gå ut i koppel och sola på sonens uteplats.Hon är drygt tolv år .
Tror att alla katter kan vänja sig vid sele med rätt träning.

#1: Ja, selen gick det faktiskt snabbt att vänja Lotus vid, så den kan han gå omkring med inomhus utan att bry sig ett dugg. Att vara på balkongen (1 tr upp) är inte heller några problem, men utomhus på marken…! 🙀 Idag gick han dock faktiskt flera steg på marken utan att springa (även om gångstilen var väldigt låg! 😅). Han stannade faktiskt även till och tuggade lite gräs, så jag känner mig hoppfull! Behövdes bara ETT plåster när jag hade fått in honom i buren igen.

Jag har lyckats vänja mina katter vid sele, det har verkligen varit den enkla biten. Men ute i koppelpromenad det är det bara Vilhelminna som uppskattar. Gemma är alldeles för rädd för allt i sin omgivning trots att jag på alla sätt försökt vänja henne långsamt och försiktigt med koppelpromenad men hon vill verkligen inte så hon får vara inne med balkong vistelse! Nikita kan gå ut och njuta lite men uppskattar det inte mer än 10 minuter och då måste det vara tyst och folktomt… Vilhelminna kan vara ute länge om hon är på rätt humör!!
Alla katter är inte förtjusta i att vistas ute trots att man gör på rätt sätt.
Jag hoppas du lyckas med Lotus, annars är nog han lika lycklig inomhus!!💙💙💙💙

#3: Ja, det skulle nog inte märkas på vare sig Ruben eller Milou om de enbart hade haft tillgång till balkong, men i Lotus fall tror jag att han behöver mer stimulans och skulle må bra av att komma ut ibland. Trots att vi bara var ute så kort stund igår och ännu kortare stund utanför buren så var han helt slut igår kväll- på ett bra sätt. Jag kunde sitta och kolla på en serie (helt ostörd!) utan att han gjorde något annat än krypa upp i mitt knä och mysa några gånger! 🥰

Här är bildbevis från dagens utevistelseträning. Lyckades ta en snabb bild när han i snabb takt tog sikte mot närmaste mest snåriga buskage…

och så här trött blev han efter det..

Lotus har verkat så trött efter all utomhusträning (trots att det varit så korta stunder). Igår blåste det dessutom ganska mycket så det blev en vilodag, men idag bar jag ut honom i buren igen och det går faktiskt framåt!

Jag är glad att ingen/inget störde oss för han är absolut inte avslappnad och har nära till flyktbeteende, men har inte fått några riktiga panikattacker (än) iallafall. Han försöker ofta smita ner bakom en liten bergknalle vid husväggen där det växer stora buskar, men hittills har jag lyckats fånga in honom innan han når dit. Ibland ligger han bara och trycker sig mot marken/husväggen, men idag vågade han sig även på en liten runda i själva skogsbacken. Han gick samma lilla runda två (!) gånger och höll sig på stigen lika länge båda gångerna innan han vek av mot huset igen. Det var ett STORT framsteg! 🥇

När vi kom in igen (efter en dryg halvtimme) kändes han SÅ nöjd med att vara inne, men också lite stolt över sig själv tror jag. 😸 Han la sig först raklång på sovrumsgolvet och nu ligger han uppe på bokhyllan och sover som en stock.

Uppdatering 22 juli: Nu är det 2 veckor sedan jag skrev det här inlägget och vi har kämpat på en stund varje dag och idag kändes det faktiskt riktigt bra! Vi var ute i 45 minuter och Lotus drabbades inte av panik en enda gång! 🥇Vi håller oss inom ett väldigt begränsat område och det finns några ställen han går till frivilligt trots att han måste gå (eller springa) ganska många steg på öppen gräsmatta för att komma dit. När kopplet tar slut stannar han bara, tittar på mig och väntar på att jag ska "hänga med". Ibland går han in i buren en stund, men sedan går han ut igen!