Katten behöver komma till en veterinär så fort som möjligt, att spekulera hjälper inte den.

Ring er ordinare veterinär eller iallafall minst en online veterinär.
Låter som något som bör diskuteras med kunnig och inte på ett forum :)

#1: dom vill inte ta katten till veterinären.. jag kan inte heller ta den till veterinären då jag inte ens har körkort.

#2: Då provar jag ringa, vet du om det kostar något att ringa och fråga?

#3: fast nu är det just lag på att våra husdjur måste tas till veterinär om de är sjuka. Så något måste göras!

#4: Oftast så ingår det i försökringen, annars tror jag det kostar någon hundralapp. Anicura appen har första rådgivningen gratis om jag minns rätt.

FirstVet har ett gratis samtal första gången man ringer dem om jag minns rätt. Oavsett så behöver ni lägga pengar på att katten ska få vård, då är ett samtal som kanske råkar kosta ingenting jämfört med det ni kan behöva lägga på er katt.

Det är uppenbart att katten måste till veterinär för undersökning och provtagning för det finns ingen frisk katt -oavsett ålder - som har de symtom du räknar upp.

Ökad törst och viktminskning är klassiska symtom för diagnoser som är vanliga hos äldre katter. Jag tänker främst på njursvikt, diabetes och överaktiv sköldkörtel. Det är behandling eller avlivning som gäller. Att bara gå och vänta på att katten ska självdö är inget alternativ.

#0 Vad bra att du försöker hjälpa katten, för det är uppenbart att den inte mår bra och behöver hjälp!
Håller med om vad som skrivits ovan att katten måste till veterinär eller börja i alla fall med att ringa.
Att avmaska hjälper inte här.

Lycka till!

Ingen veterinärrådgivning som kommer säga något annat än att katten behöver tas till klinik för undersökning, så kostar rådgivningen något kan du spara in de slantarna för de kommer att behövas vid veterinärbesöket.

#9: Fast om det blir ett samtal som kan övertala föräldrarna att åka in så är det en välinvesterad slant för kattens skull.

#10 Eller så kan man googla fram symtomen för kronisk njursvikt hos katt och låta föräldrarna bocka av de symtom som stämmer in på deras katt.

Instämmer. Det finns inget val. Katten måste till veterinär. Och i de här fallen kan man inte välja, enligt djurskyddslagen är man tvungen att ta sjuka/skadade sällskapsdjur till veterinären.

Så här säger lagstiftningen: "Ett djur som är skadat eller sjukt ska snarast ges nödvändig vård eller avlivas. Om ett djur på annat sätt genom sitt beteende visar tecken på ohälsa, ska vård snarast ges eller andra lämpliga åtgärder snarast vidtas".

Djurskyddslagen säger också att: "Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom".

Jag hoppas att de svar du fått, framför allt i #7, 13 och 14 hjälper dig att övertala dina föräldrar om att det är deras ansvar som djurägare att ta katten till veterinär. Det är inte valfritt att ta hand om sina djur utan ett lagstadgat ansvar man har som djurägare.

Det låter som liknande problem vår gamle Fritz hade och det var hans njurar som var dåliga.
Katten behöver som många har skrivit här komma till veterinär.

Din katt är nog tyvärr väldigt sjuk.

#0 Berätta gärna hur det går för er.

Som Maria #16 säger är nog katten väldigt sjuk. Den behöver hjälp.

Äldre katter har ofta flera sjukdomar och denna katt mår inte bra. Katten behöver tas till veterinär, om inte dina föräldrar är intresserade av att lägga pengar på en medicinsk utredning (som kan bli ordentligt kostsam) så bör de iaf låta honom få somna in så att han inte behöver må dåligt. Ingen skam att låta honom få somna in, men på något sätt måste han få hjälp.

Han mår lite bättre nu, han har börjat äta lite igen, rör sig lite mer och har till och med varit ute ett par gånger.
Han verkar fortfarande lite "nere", och är inte så social som han vanligtvis är, men ser inte några större tecken på sjukdom just nu.
Ibland ser jag hur han fortfarande sover med "head pressing" funderar på om det är något att oroa sig för? är det vanligt att det innebär någon sorts sjukdom?

Vad sa veterinären? En katt som gått ner kraftigt i vikt etc ska absolut inte släppas ut på egen tass. Möjligen gå på koppelpromenader, om katten är van vid det sedan tidigare.

#19: Symtomen du nämnde i trådstarten är symtom på kronisk, obotlig sjukdom och för att må bättre behöver katten medicinsk behandling. Katter med obehandlad, kronisk, obotlig sjukdom kan verka piggare ibland, men man lurar sig själv om man tror att det är tecken på att katten mår bra. Ibland är rastlöshet och ökad aktivitet t.o.m. en del av symtombilden.

Jag har haft en katt som på äldre dagar fick kronisk njursvikt med samma symtom som dina föräldrars katt. HAN mådde så småningom bra igen, men det var tack vare strikt njurfoderdiet och maxdos blodtryckssänkande medicin. Han gick upp i vikt och fick fin päls igen, ökad aptit och minskad törst, men synen var nästan helt borta p.g.a att han hade gått med obehandlat och skyhögt blodtryck för länge.

Även övriga tänkbara diagnoser är vanligtvis behandlingsbara, men de måste behandlas eller så får man avsluta kattens liv i tid. Att bara vänta på att katten självdör är inte ett försvarbart alternativ.

Jag instämmer i allt Oberons matte skriver. Katter som får de här symtomen blir inte friska av sig själva. De måste få hjälp av veterinär.