Kattungar kan vara ena fantastiskt underbara små monster som ger en gråa hår innan de växer upp. Sagt med kärlek såklart men de kan vara krävande de små gynnarna, även när de har ett syskon eller jämnårig kompis att röja med.

Om du väljer kattungar så skulle jag rekommendera att ta två av samma kön så att det inte finns någon risk för 'hoppsan'-ungar innan de har kastrerats.

En vuxen katt är 'klar' så där vet man mer vad det är man får när det kommer till personlighet, aktivitetsnivå osv.

När jag var mindre tog vi in en hemlös katt (vi gjorde allt i vår makt för att hitta ägaren etc.) och när jag flyttade hemifrån tog jag över två 6-månaders kattbröder som behövde omplaceras.
Jag längtar tills jag kan ha katter igen (bor idag för litet) och jag vet inte hur jag själv vill göra, om det blir kattungar eller äldre katter.

Du kan ju alltid börja med att besöka katthemmet och se vilken eller vilka katter du klickar med och ta ett beslut efter det.
När jag praktiserade på ett katthem var det fascinerande att se hur ofta det var katten som valde människan istället för tvärtom. 🥰

Tack, bra idé att besöka katthemmet!

Finns ju även vuxna katter som är kompisar och inte ska delas på. Att se till att två såna får hjälp med att hålla ihop vore ju jättesnällt.
Det är dom som hamnar efter kattungar och ensam katter.
Katter som är bästisar är helt underbart.💖