Tycker man isf ska välja en ras som inte gillar att vara ute och är framavlad att vara innekatt. Om man skaffa en annan katt så tror jag de lätt blir frustrerade med sina instinkter om utomhusvistelse.

Det är svårt att släppa taget. Jag hade svårt med det med och var ofta ute med min katt tills han var stor nog och jag sa till mig själv att jag måste lita på honom. Efter det var han ute själv och var aldrig borta mer än 3 dagar. Tyvärr så gick han ut för två år sen och kom aldrig tillbaka. Jag saknar honom fruktansvärd och undrar varje dag vad som hände honom.

Men jag valde att han ska få vara ute för han är ingen uppfödd innekatt och han trivdes med det bäst. Att det händer saker kan man inte kontrollera. Man får ta det som det kommer och jag ångrar inte mitt beslut av att låta min Spike vara ute under sitt liv.

Man kan också gå ut med koppel :) jag bor nära stan så mina katter är inne katter vill inte att dem ska skada sig :)

Vettigast är att ha innekatt med kontrollerad utevistelse, dvs koppel, innätad balkong eller rastgård.

Vi bor i hus och har innekatter eftersom vi inte vill att de blir överkörda/stulna. Vi erbjuder koppelpromenader och de har tillgång till rastgård i anslutning till vår inglasade altan.

Klart man kan! Det är alltid en risk att något händer katten om man släpper ut den på fri tass, den kan bli påkörd, råka illa ut av någon katthatare, ungar som ser den som en måltavla, hamna i slagsmål med okända katter osv. Visst kan saker hända en innekatt med men risken är minimal om man har kattanpassat sitt hem.

Om ni har plats i trädgården så kan ni ju bygga en rastgård och göra den till ett riktigt kattparadis, finns många fina exempel på kattstatus.se. Jag såg en superfin rastgård en gång som var som ett riktigt kattparadis, var en från Norge tror jag som hade gjort den åt sina katter men tyvärr minns jag inte vart jag såg den någonstans men den har etsat sig fast i huvudet på mig. Med en rastgård så får katterna vara ute lite grann på "fri" tass men ändå under kontrollerade former men man kan även vänja de vid sele och koppel och gå på promenader med dom om man inte har möjlighet att bygga en rastgård =)

Får tilläggs att om jag haft plats och inte bott hemma och även vetat mer om detta… Så hade en rastgård varit nice att ha. Om jag ska skaffa katt igen så skulle jag troligt bygga en riktigt stor rastgård där det går att klättra springa och gräva. Jag var 13 när jag skaffade min katt och i vår familj ha vi aldrig tänk på att bura in en katt och tyckt att den ska vara fri när den är ute. En rättighet helt enkelt.

Utöver vad katten kan råka ut för om man släppet ut den på fri tass så kan man även tänka på vad andra kan råka ut för för att du ansvarslöst släpper ut din katt.
*Katten kan döda, skrämma ihjäl, stressa andras djur (t.ex. kaniner)
*Hoppa på hundar och skada dem (folk vill hävda att det är ovanligt, men det kanske bara är något konstigt med de hundar jag haft då ;) för nästan alla har blivit attackerade av katter oprovocerat).
*Stöka ner utemöbler (med hår), bajsa & kissa i rabatter. 
*Smita in hos folk (vilket är livsfarligt för allergiker i hemmet, smådjur osv.

Det är bara några saker! Att släppa ut sin katt vind för våg hindrar även andra från att rasta sina djur på ett ansvarsfullt och kontrollerat sett. Jag fick t.ex. sluta rasta min kanin ute då katter alltid flög på honom. 

Bygg en rastgård, näta in balkong/veranda eller rasta katten i kopplet. För allas skull.

Det finns ingen ras som är framavlad för inomhusbruk. Många tror att huskatter måste vara ute på fri tass men det stämmer inte. Jag har 3 katter. Två går ut i koppel och den tredje vill vara inomhus. Funkar hur bra som helst. Det finns för många faror som kan drabba ens djur och jag skulle inte vilja att min katt försvann och inte få veta vad som hänt. Katter som kommit bort finns det massor av.

Jag har alltid på nått sätt tänkt mig att utekatter är lyckligare än innekatter haha, men nu när jag tänker på det så inser jag att det (antagligen?) inte stämmer. En katt som aldrig varit utomhus på egen hand vet ju inte vad den går miste om, eller?

Mina katter är inga "framavlade innekatter" utan föddes utomhus och tillbringade sina första 6-7 månader som hemlösa utekatter. Sedan de kom hem till mig har de varit innekatter och det har gått hur bra som helst. De har visserligen en stor balkong att vara på när det är väder till det, men de trivs jättebra inomhus. Helst vill de vara nerbäddade under duntäcket i min säng, "för det är ju så kallt i lägenheten". 😉

Ingen ras eller ickeras är bättre eller sämre som innekatter. Med rätt omtanke och möjlighet till lek, klättring mm passar alla katter som innekatter. Människan är också skapt att kunna röra sig fritt i naturen, men vilken förälder skulle låta sin 3-åring vara ute själv från tidig morgon till sent på kvällen?