Vi har rakat våran Maine coon under magen på somrarna, tror inte att det är sant att de "skäms" för det. Iallafall gjorde inte våran katt det, hon älskade att vara rakad under magen (då slapp hon bli borstad) så för oss funkade det bra iallafall :)

Jag rakar min katt själv och har gjort detta i drygt ett år och jag har även rakat min andra katt som bor hos mina föräldrar. 
Jag rakar honom pga att han jämt och ständigt får fruktansvärda hårbollar i magen trots daglig kamning och maltpasta, kattgräs ingenting hjälpte.

 Han fick åka in till veternären pga hårbollen men inte heller fick veterinären ut den.. Så han fick tillslut kräka upp den fruktansvärda hårbollen jag sett i hela mitt liv och efter det så sa veterinär att trots daglig kamning och så kommer detta bara hända igen och ja då lämnade jag in honom för rakning och då rakades ALLT av. Hela svansen och allting. Jag upplevde att han fick panik av svansen. 

Han fattade inte att svansen var hans han trodde det var något annat, stackaren far omkring i lägenheten som en galning då han trodde att svansen jagade honom.. När detta pågick i ungefär en timme hade jag den värsta ångesten jag haft någonsin. Tänkte att nä de är fan helt kört stackaren kommer aldrig bli sig själv. Men han slutade och sen var det inga problem.. 

Däremot ser jag inte att man behöver raka svans och det är ingenting jag gör på någon av katterna. Jag kör lejonklipp där jag behåller tassar svans och det runtomkring ansiktet.

 Han trivs himla bra med detta, det är så skönt för honom då han spenderade väldigt mycket tid med sin päls och man såg hur han ofta hade mycket hår i munnen och avföringen och jag kunde kamma och kamma i en evighet och ändå få hur mycket päls som helst på kammen.. Och då har jag ändå investerat i flertal spratts kammar för att verkligen få rätt på hans päls. 

Men jag rakar nu och det är bara skönt för honom och för mig då jag slipper oroa mig för hans hårbollar i magen, och jag kammar svans och runt huvudet varje dag och under tassar /armar och det funkar väldigt bra! 

Eftersom jag måste bibehålla en kort frisyr hos honom så skulle det bli väldigt kostsamt för mig att lämna in honom och väldigt stressigt för honom, så jag investerade i en dyr trimmer 2000 kr nånting och lärde mig att göra det själv,Jag klipper ner honom på 5-10 min, och han tycker det är trevligt och ligger helt stilla och vänder sig och är väldigt medgörlig under hela trimmet. 

Så för att kort svara på dina frågor

Om han skäms- Nä det gör han inte, men första gången var svansen rakad och det upplevde han som jobbigt. Och jag rekommenderar att spara pälsen på svansen för jag ville inte att svansen skulle rakas men halvägs in så var det redan gjort.. dumt nog.

Han tycker kort och gott att det är skönt och spenderar tid med att tvätta sitt korta hår men har inte alls lika mycket hår i munnen eller i avföringen och har aldrig kräkts hårbollar sen jag började raka honom. Så jag upplever rakningen som bara positiv.  När jag rakar honom hemma så är han helt obrydd och jag tar bort all lös päls och sen kammar jag igenom honom och han får en liten godis bit och sen är allt frid och fröjd :)

Jag började med detta av medicinska skäl för att han har väldigt lätt för att få hårbollar och har en liten inflammation i magen som är vad jag fick veta kronisk och då kan det också bli lite jobbigt när det kommer hår i magen så i samråd med veterinär så var detta den bästa lösningen. 

Vet inte om jag hade börjat med det annars, kanske, jag brukade raka honom i rumpan för han alltid fick med sig en liten bajsklutt som landade på mattan men ja den andra katten hos mamma har jag rakat för att hon får väldigt flottig päls och ser direkt oren ut samt får med sig några bajskluttar efter toabesöket då och då. Något jag tagit upp med veterinär ( fått råd att bada henne) men hon hatar hatar vatten och får panik bara hon får en droppe vatten på sig så bada hade aldrig fallit mig in då hon hade fått panik så en rakning då och då gör jag på henne men inte alls lika ofta som på min egna här hemma.

Hon har inte alls samma långa ulliga päls som min katt har heller så behovet är inte lika stort där. Och inga problem med hårbollar har hon heller så rakningen där är inget måste egentligen.

Här är bild på hur jag brukar raka honom och den rakning han trivs med bäst. Så han får behålla lite av sig själv 🌺

Lång historia här men hoppas att den var till nån nytta iaf ❤️

Han räcker ut tungan på bilden såg jag nu 😃

Ser ut som ett litet lejon ❤️

Min perser är lejonrakad. Hans skäms inte.

Haha så härlig bild! 👋

Jag har träffat flera katter som av olika anledningar varit rakade - både ordentligt rakade som inför en operation och dels som lejonrakade som #5 visar bild på, och jag har aldrig träffat någon som verkar skämmas. Tvärtom verkar det vara väldigt skönt för katterna eftersom det innebär mindre kammande, mindre tvättande och för de som haft problem - mindre tovor.

Ja, de enda som kan vara jobbigt som jag har sett är svans rakningen men de har också gått över, men de är de enda jag direkt skulle kunna säga kan bli ett "problem eller skämmigt" en stund. Speciellt då hos min katt som har en super stor puffig svans och sen få en liten tunn svans utan päls, fy bubblan de var inte roligt tyckte han! Men som sagt rakar aldrig svans,så lämnar du svansen tror jag inte några problem kan uppstå, och ja min katt blev ju van vid den tunna svansen också men de tog ändå 1-2 timmar innan han verkligen blev lugn av det.