Det blir ganska långt, men försöker hålla det någorlunda koncist… Om nån har erfarenhet av urinvägsproblem och liknande så uppskattar jag verkligen om ni tar er tid att skumma igenom och komma med nån kommentar. Fråga på, om det är något jag missat som ni tycker är relevant.

Min katt kissar alltså blod. Vi har givetvis varit hos veterinär - och mer än en gång, under hösten - men de har hittills inte hittat något. Vi har lämnat urinprov några gånger, de har även tagit sterilt urinprov direkt från blåsan. Samt förstås blodprov vid ett par tillfällen. De hittar inget, mer än att urinen innehåller mycket blod. Hon fick en antibiotikakur tidigare i höstas (inget resultat), fått metacam ett par omgångar (inte gjort nån skillnad på sikt), äter nu cystease.

Vi har röntgat henne, men allt såg normalt ut, och har nu senast varit till djursjukhuset för ultraljud av njurar och urinblåsan. (Samt nya blod- och urinprov, som återigen gav nada.) Han såg ingenting, och han kollade länge och väl, undertiden hon var påverkad av lugnande.

Det här har kommit och gått under en tid nu, ibland med veckors eller månaders mellanrum utan att jag ser blod, ibland oftare och mer regelbundet (antar att det läkt av sig själv emellan varje gång - men svårt att säga säkert hur länge blodet finns där varje gång, kan inte se färgen på urinen i sanden). Hon kissar nästan alltid i lådan, men då och då går hon i badkaret istället, och då ser man ju att det är blod i urinen. Hon tycks inte ha svårt att få ut det, hon kissar som vanligt, inga stopp, och visar inga obehag. Hon uppvisar inga andra sjukdomstecken över huvud taget - hade aldrig upptäckt det här, om hon inte började gå i badkaret då och då. Hade hon varit utekatt hade jag förmodligen aldrig upptäckt att nåt är amiss…

Hon äter torrfoder (förut Orijen, nu har vi snart fasat över till RC Renal då hon hade något förhöjda värden, crea 237, - veterinären tror dock inte att det är relaterat till blodet i urinen, men nämner det ändå), då jag inte fått henne att äta blötmat eller färskfoder/barf-varianter (hittills; vi försöker fortfarande ibland), är svårt att säga precis hur mycket hon dricker, men jag upplever att hon dricker bra. Förmodligen bättre än flera av mina tidigare katter gjort. (Lurar också ibland i henne extra, genom att tillsätta nåt med smak i vattnet.)

Så: Katten beter sig inte som sjuk, testerna hittar ingenting, men hon kissar blod. Vi har ett återbesök lite halv-planerat nångång framöver, men först ska vi se om zylkene kan göra nån skillnad om det handlar om stress. Nästa gång, om det inte lägger av, föreslog han biopsi av väggen på urinblåsan - har nån här varit med om att göra en sådan förut? Berätta gärna, vad gav det för resultat och hur går det till, vad kan man vänta sig efter det?

Veterinären förslog att stress utlöser det. Är väl idiopatisk cystit vi "behandlar" det som. Nu börjar vi ge zylkenekapslar utöver cysteasen, och vi har en feliway i väggen jämt. Vet dock inte riktigt vad som skulle kunna stressa henne så att det återkommer så här då och då. Hon upplevs dessutom av alla, även mig själv, som helcool, verkligen inte stressig eller spänd - men de kan ju stressa utan att visa det utåt, och därtill uppleva de skummaste saker som stressande, även saker vi inte "ser" (eller tänker på som någon förändring).

Hur som helst - om det är något som stört henne så, så tycks det ju ha självläkt, men kommit tillbaka. Efter veterinärbesöken under hösten har det dock blivit värre, om något. Kommit och gått mer frekvent. Tror att hon påverkades negativt av antibiotikan, inte så att hon blev dålig men hon hatade att tvingas i den och hon verkade missnöjd allmänt (inte hängig eller sjuk). Men hennes oro gick över för länge sen, och varade bara under kuren.

Men jag vet inte… Hon kissar blod till och från, senast idag, och hu har det ju gått omkring 10 dagar sen förra besöket, och det enda hon äter är cystease, om nu inte foderbytet påverkat henne. Svårt att tro för mig som ser henne, men vem vet. Vi har tagit det lugnt, har framme båda sorterna, hon äter glatt av båda nu och har inte haft några problem med avföringen eller kräkningar så jag tolkar det som att övergången går/gått smärtfritt.

Hon är 9 år, hon är kastrerad men sent, först när hon var närmare 8, hon är pensionerad avelskatt. Inte överviktig. (Misstänker om något att hon tappat ett par hekton i somras, men inte mer sen dess - håller koll på vikten numera.) Undrar ni något annat, fråga!

Har nån någon input? Vad som helst som ni tänker är välkommet.