Det finns inga regler på hur hög inavlesgrad katter får ha.

De flesta försöker avla så nära noll som möjligt alt hålla sig under 6,25% (kusinparning). Om man gör inavelsparning brukar de flesta para "ut" dvs med obesläktade.

En katt med stamtavla kan du följa på ett annat sätt än huskatter och oregistrerade "raskatter". Du kan ju inte se på en katt hur mkt inavlad katten är om det inte är dokumenterad

Ok tack för informationen. Förhoppningsvis är det väl inte vanligt att stöta på så hög inavelsgrad, men jag fick mig ändå en tankeställare då jag tror att många oerfarna kattköpare (liksom jag) tänker att en kattunge med stambok är ett tryggt köp och en väl planerad och genomtänkt uppfödning med goda gener. Det gäller alltså att även studera stamtavlan innan köpet för att vara säker, och det hade jag inte tänkt på. Men nu sitter det på minnet iaf :)

Det finns tillfällen där en hög inavelsgrad faktiskt kan vara accepterad. Är det exempelvis en ras med väldigt liten adelsman där man, för rasens överlevnad kanske får acceptera en period hög inavelsgrad hos vissa linjer. Ibland kan det också vara så att man vill utesluta vissa genetiska defekter som kanske inte går att testa på annat vis än genom utparning av närbesläktade katter. Enstaka fall av inavelsparningar gör inte katterna sämre. Katter är inte lika känsliga för inavel som exempelvis människor. Det som fortfarande är bra med seriös uppfödning är att du som köpare har full koll på allt sådant och kan göra en bedömning eller fråga uppfödaren om motivet till parningen. Det är svårare med huskatter.

#4 "väldigt liten adelsman"…? Det låter intressant!😃

(jag förstår att du menar avelsbas)

#4 ja det kan jag förstå. Detta var dock en ragdoll, så det torde inte vara några problem med rasens överlevnad 🙂Absolut är det ju oavsett en stor fördel att ha en stamtavla man kan kontrollera, annars har man ju verkligen inga garantier.

# TS Om det är en kattunge du  är intresserad av så ta kontakt med uppfödaren och fråga/diskutera vad det beror på att uppfödaren valt att göra en parning med hög inavelsgrad. Det kanske finns ett syfte eller en avelstanke bakom…

Eller en olycklig tjyvparning…

#6 Om inavelsgraden är så hög när det gäller en så pass stor ras kan man även misstänka olycklig men registrerad tjuvparning.

#5 hahahaha!!! Ja? Klart man vill ha en liten liten adelsman i sitt katter ;)

Det finns ofta en förklaring till parningar med hög inavelsgrad. Det bästa är att kontakta uppfödaren och fråga efter anledningen. Jag vet en väldigt duktig ragdolluppfödare som nyligen fick en "hoppsan-kull" där hanen hade rymt in till honan. Det resulterade i en inavelsprocent på 12,5%. Inte optimalt såklart. Ofta väljer man inte att gå vidare med dessa katter i avel för säkerhets skull. Medvetet avlande med hög inavelsgrad är dock inte bra någonstans, framförallt inte om rasen har en bred avelsbas.