La Perm är en underbart trevlig ras. Den kan jag varmt rekommendera.Finns i alla färger och mönsterkombinationer.S*Blå Katten Riska är från min "svampkull".Hon är lila tickad.

#1: Vilken fin kattunge du har! 🙂 Är La Perm släkt med Selkirk Rex? Dem var väldigt lika, otroligt söta! 🙂

Nej La Permen är inte släkt med SRL

Här kan du läsa mer om La Permen.

http://rexkatter.ifokus.se/articles/54d786418e0e7408c8002693-la-perm?articles-1

Jag rekommenderar helthjärtat perser, världens underbaraste katter.
Annars är jag säker på att en birma skulle passa er.

Jag måste ju slå ett slag för de mjukaste katterna i värleden. Den perfekta kombinationen mellan busfrö och super mys matt, nämligen Devon rex! Som innekatt är det optimalt, gillar värmen, är nyfiken och vill va med och hårar lite. De gillar dock att va två.

Hej, känner att jag måste svara på detta eftersom jag hade ungefär samma kriterier som ni när jag bestämt mig för att skaffa katt, dvs det skulle vara en i första hand social katt som är intresserad av att umgås med människor så att den skulle bli ett bra sällskap. Ville också ha en raskatt av samma skäl som ni anger. Det var också viktigt för mig att det skulle vara en frisk och aktiv katt, där man alltså inte avlat så den saknar morrhår, är naken eller har för tjock päls, för kort nos, osv. 

Sökte runt och läste om många olika raser och fastnade slutligen för burmakatten. De är verkligen oerhört sociala och interaktiva, kommunicerar hela tiden och vill vara nära, ligga i knät och sova i sängen. Dessutom silkeslen päls som är en njutning att smeka, intensiva ögon med lite "grym" blick som jag tycker är fantastiskt uttrycksfull! Insåg snabbt att deras stora sociala behov kombinerat med enorm nyfikenhet och innebär att de lätt blir understimulerade och bestämde mig därför för att köpa två katter.  Nu lever jag med Simon, chokladfärgad kastrerad hane, och Saga, lilafärgad kastrerad hona, och jag har inte ångrat mig en sekund! 😃 

Finns en tråd "vad är det bästa med din katt?" där jag försökt sammanfatta lite hur det är att leva med Simon och Saga: 

Oj vilken bra tråd, men det är så många saker…

Simon för att han kommer och kollar mig, säger till när det är dags med i princip alla vardagsrutiner, jamar långa dialoger och buffar med nosen och sedan går före och leder mig till det jag brukar göra, duscha på morgonen, klä på mig, äta frukost…. Och hur han lägger sig nära nära med hela sin kropp på bröstet när han vill gosa, och andas och suckar av välbehag, han kan ju inte spinna men de där ljudliga andetagen är så njutningsfulla. Och så den enorma glädjen när vi går på promenad, han skuttar och piper och fjäskar och sen står han där och darrar någon minut i porten innan han går ut och inspekterar närområdet. Lyckan över en rå kycklingvinge, han blir alldeles tårögd och nästan groggy och tvångsgosar med mig när han ätit färdigt och slickat sig i typ en kvart. 

Saga för att hon väcker mig så fint varje morgon, kryper ner och spinner på högsta volym och buffar fint, och för hennes omättliga behov av att jaga leksaker, möss, fjädrar, allt som rör sig. Kastar sig handlöst och med blixtsnabb reaktionsförmåga, både jag och Simon framstår som sengångare jämfört med Saga när hon leker! Och hennes hesa genomborrande skräniga läten som ekar i lägenheten när hon vill ha lite uppmärksamhet och naturligtvis gått iväg till ett annat rum och står där och skriker som en operasångerska efter en hel flaska whiskey.  Hon ser verkligen till att aktivera Simon … Sagas mysstunder framför akvariet, när hon försöker fånga fiskarna. Hur hon myser under filten i soffan, Simon ligger ovanpå men hon kryper in under  och ligger sen där och snuttar på mig. 

Båda tillsammans för deras kärlek till varandra, hejdlösa men alltid snälla brottningsmatcher, hur de ligger och tvättar varandra länge, länge och trycker sig mot varandra och nästan alltid kramas när de sover. Hur båda oroligt piper efter den andra om de varit i olika rum en stund, och sen hälsar nos mot nos när de möts. Och hur de hjälps åt att prata med matte när det är något de vill haha!  

Annars kan du även kolla på Burma iFokus där jag skrivit MÅNGA inlägg om mina två pälsklingar. Du hittar också bra info på burmaklubbens hemsida, både information om rasen: 

http://www.burmaklubben.com/index.php/burman/info

…och uppdaterad lista över födda kullar (kattungar): 

http://www.burmaklubben.com/index.php/kattungar/fodda

…och lista över uppfödare fördelade i landet:

http://www.burmaklubben.com/index.php/uppfodare/sverige

Önskar er stort, varmt lycka till i ert val av katt/katter! 😃

Håller med #4. Varför inte en perser? Eller om ni inte är intresserade utav pälsvård kanske en exotic? Väntar själv hem en liten grönögd exotic tjej om lite mer än en vecka. 😊

#4: Tänker du på en helig birma eller birma är en egen ras för sig? 🙂

#5: Rexkatterna är så otroligt fina. Hur pass aktiva är de? 🙂

#6: Tack så hemskt mycket för ditt långa inlägg med fina bilder! 🙂 Jättetrevligt med ingående information om hur det är att leva med burmakatterna. Väldigt söta och fina katter du har, intressant att utseendet skiljer sig mellan hona och hane, vackra på olika sätt. 🙂 Hur fungerar det att ha två burma tillsammans? Rekommenderar du att ta två ifrån samma kull eller är det okej att ta ifrån olika? Hur pass stora blir dem? Blev väldigt sugen på en burma nu nämligen. 🙂

#7: Vad mysigt att du ska få hem en liten kattunge snart! Har du haft en perser/exotic innan? Är dem lugna? Aktiva? 🙂

#8 Det finns fem rexraser i Sverige.Jag har två av dem.

Cornishen är väldigt aktiv La permen är lite mer lagom.

#8 roligt att du är nyfiken på burmakatter! Jag ska försöka besvara dina frågor. Jag tycker det underlättar att ha två, de är precis lika sällskapliga med sin människa men har alltid sällskap av varandra också, vilket innebär att de inte blir rastlösa eller klängiga utan accepterar om jag vill göra något annat. Dessutom behöver jag inte ha dåligt samvete när jag jobbar. Simon väger 5,5 kg vilket är normalt för en hane. Honor väger ofta runt 3,5, men Saga är relativt liten och väger bara 2 kg. Därav den tydliga storleksskillnaden mellan dem. Även utseendet kan variera lite, jag tycker det bara är positivt att det finns olika linjer inom rasen som får se lite olika ut och vara lite olika stora, det tyder på god genetisk spridning. Simon och Saga kommer från olika uppfödare. Jag var lite orolig över det men typiskt burmakatter har båda stort behov av sällskap och jag tror att det gör det lite lättare att acceptera och bli vän med en annan katt så länge den är ung. Fullvuxna burmakatter ska hellre sammanföras med en kattunge eller ungkatt. Dessa två var 10 resp 11 månader när de träffades, och det tog tre dagar innan de lekte med varandra, och en månad innan de tvättade varandra, sov ihopslingrade och rent allmänt var oskiljaktiga =) Men om ni vill vara helt säkra så är det enklast att köpa två kullsyskon. En rolig detalj är att hanarna ofta är lite lugnare och goskrävande, och honorna mer "bossiga" och pratiga =)

#8 Just nu så har jag en perser och en sphynx hemma; har haft två perser innan. Jag skulle nog säga att persern är en lugn ras, iaf enligt min erfarenhet, men då jag inte är sådär värst intresserad utav pälsvård så blir det nu en exotic att utöka familjen med. 😊

Orkade inte kommentera här tidigare för visste att burmamys skulle dyka upp och göra reklam för den bästa kattrasen 😎 Har också en Burma, en chokladhane som blir 6 i år. Han är ensamkatt, men rekommenderar det inte då det som burmamys säger är en ras som lätt blir understimulerad. Eftersom han inte har en kattkompis att leka med (och ingen av oss människor är uthålliga nog för att leka så pass mycket med honom som han skulle vilja) så resulterar det i att han ibland klöser på möbler för uppmärksamhetens skull . Nu mera är han dock utekatt och då är han mycket lugnare inomhus, men som sagt, två stycken rekommenderas, om inte för kattens skull så för din 😂.

2,5 år gammal och fortfarande ljus.

Burmor är underbara katter, väldigt sociala, mysiga och intelligenta. De pratar väldigt mycket dock, vilket jag måste erkänna ibland kan bli liiite irriterande. Men oftast är det bara charmigt. Jamningarna är ganska lågmälda och "gnälliga" så det driver en inte till vansinne - och så fort missen får uppmärksamhet (eller mat, eller vad det nu är han vill ha) så tystnar han 😉 Burmor kallas för "tegelstenar insvepta i siden", de ser smidiga ut men när man väl lyfter dem så är de förvånansvärt tunga. De har otroligt mjuk, härlig päls - som siden. Trots att de är korthåriga så är pälsen tjock som man kan begrava fingrarna i.

Favoritfilten av ull (som det tyvärr blev lite hål i, haha)

Min snygging (tror han var 3-4 här).

Det var jag som startade "vad är det bästa med din katt"-tråden och här kommer vad jag skrev om min misse:

"Det bästa med min katt är att han vill vara så nära som möjligt. Oftast i sängen på kvällen men också i soffan, hur han kommer och knuffar undan dator/mobil/bok/mat och rullar ihop sig tryckt mot knäveckan, bröstet, magen, etc, så nära att man kan känna hur bröstkorgen höjer och sänker sig och höra de små "puffarna" när han andas ut och in i djupare sömn/vila. Det är de stunderna som jag verkligen inser att gud vad jag älskar honom ♥ (cheesy men sant)"

Kan tillägga att jag var en hundperson tills vi skaffade honom, så jag kan inte så mycket om andra kattraser (så det är väldigt svårt för mig att vara objektiv) 🙂 Här kommer ett bildspel med lite fula mobilbilder på hans favoritsovposer, bland annat 😍 Han är besatt av värme och gillar att ligga på elementet, och på natten när han sover i min säng så kryper han alltid in INUTI täcket (alltså inte under) och skapar en liten grotta. 

Hej Sealle, jag hoppades att du också skulle dyka upp i den här tråden eftersom våra erfarenheter kompletterar varandra så bra, samtidigt som vi båda tycker väldigt mycket om våra katter =) Instämmer i allt du skrivit om rasen!

Har bara haft Devon rex så har inget att jämföra med men det sägs att det är en aktiv ras och ganska lik Cronish rex i temperamentet. Men det skiljer också mellan olika katter jag har en som är aktiv och upptäcksresande och en annan som är med mysfarbror. Rexar är också sociala så det rekommenderas att ha två.

Jag skaffade först en och efter ett år en till och det märktes direkt att den första krävde mindre aktivering från min sida och blev mer harmonisk med en kompis.

Några bilder på Simon och Sagas favoritsysselsättningar 🙂

Saga älskar att skälla på fåglarna

Simon solar så fort han får tillfälle!

Båda sitter gärna vid fönstret och spanar

Saga ÄLSKAR att jaga leksaker! Och hon är snabb!

Saga tycker om att promenera

Simon kräver att få promenera =)

Simon rullar gärna omkring när han fångar leksakerna =)

Saga vill lite då och då dricka vatten ur kranen

Båda älskar att jaga Da Bird!

De sitter gärna tillsammans på balkongen och spanar

Men de kivas också om bästa platsen!

Saga tycker väldigt mycket om att ligga under filten och mysa

Simon "pratar" med mig när jag borstar tänderna

Saga tittar gärna på fiskarna i akvariet

Mest Saga men faktiskt båda två gillar att se på TV =)

Simon gosar ofta och ligger helst ända upp till hakan och myser

Meeeh… Nu blir ju jag också sugen på Burma. Jag som vart helt säker på att jag skulle skaffa två orientaler eller fler bengaler i framtiden :P Tack för ytterligare osäkerhet ;)

Åh varsågod! =) Försöker bara dela med mig av mina erfarenheter av dessa underbara katter.

#16 Hahah välkommen till klubben 😎

Jag kan bidra med erfarenhet av Ragdoll,  Norsk skogkatt och Helig Birma. Dessa raser hör till den grupp som kan kallas "lagomraser", och det är inte en tillfällighet att de (tillsammans med lagomraserna Maine Coon och Sibirisk katt) befinner sig på topp 5 när de gäller antalet nyregistreringar i Sverak (som är det största kattförbundet i Sverige).

Lagomraserna är inte bara vackra och tilltalande med sin långa päls och robusta kroppsbyggnad (förutom Birman då, som under sin långa och fluffiga päls är relativt liten och lätt). De är alla lagom i både temperament och aktivitetsnivå.

- Sociala och vänliga, utan att det sociala behovet är så stort att man upplever dem som påträngande,  intensiva och krävande. De gör sitt och jag gör mitt under en stor del av den tid vi tillbringar tillsammans. Gos- och lekstunder turas vi om att ta initiativ till. Den av katterna som ligger vid mitt ansikte på natten lägger sig tillrätta där och sover sedan hela natten. De tre andra kommer för att säga god natt genom att sitta/ligga och spinna en  stund i sängen, men drar sig sedan tillbaka till "sina" nattsovplatser (som oftast blir i sovrummet, men inte i sängen). De "vaknar" oftast först när jag vaknar (hur sent det än är).

- När det gäller aktivitetsnivån älskar jag deras förmåga att bara slappa, softa och ta det lugnt. När jag tar det lugnt tar de det lugnt och ligger och sover/filosoferar eller sitter och spanar på balkongen eller i ett fönster. De kräver aldrig att jag ska leka med dem, utan leker själva eller med varandra. De har några enstaka och kortare busryck varje dag när de flyger genom lägenheten och rusar upp i klösträden, men den mesta tiden är det lugnt och stillsamt.

Störst aktivitet blir det när jag tar med dem ut, vilket jag gör så ofta jag kan och har lust och vädret tillåter. Under sommaren blir det i princip varje dag, men på vintern som mest kanske en gång/veckan. Mina katter älskar när vi är ute tillsammans och följer mig som små (väldresserade) hundar. Sätter jag mig på en bänk eller i en skogsbacke håller de sig där. När jag säger att vi ska gå in, kommer de springande och följer med in igen. Efter en timme utomhus är det nog med aktivitet för den dagen och det är härligt att se hur trötta de blir.

Lång päls kan avskräcka genom att många tror att automatiskt innebär mycket pälsvård, kammande och badande, och det kan naturligtvis vara individuellt, men min erfarenhet är att både Ragdoll, Helig Birma och Norsk skogkatt klarar sin dagliga pälsvård själva. Jag har aldrig badat mina katter och kammar bara sporadiskt med Mirakelkammen då och då,  och ändå får jag ofta beröm för hur välskötta katternas pälsar är.

Enda nackdelen (som jag ser det) är att de precis som alla katter med päls fäller (oavsett hur mycket man kammar). Långa hårstrån blir mer päls som hamnar överallt och de fäller alltid (även om det är mer i vissa perioder). Har man katter med mycket päls får man inte vara rädd för att städa och dammsuga, annars kan man inte ta hem folk. Ljusa textiler och kläder är också att föredra framför mörka/svarta. Textilmunstycke på dammsugaren (för gardiner, stoppade möbler, kuddar och klösträd) och klädvårdsrullar (till kläderna) är ett måste.

Står man ut med detta, men vill ha en i övrigt lättsam och trevlig katt i sitt hem är valet lätt! Eller kanske inte, eftersom det finns flera raser även då att välja på.

Åh tack för alla fina bilder och långa texter! 😃 
Burma verkar att vara en otroligt mysig ras och både jag och sambon (har efter mycket läsande av era kommentarer) bestämt oss för att det är rasen för oss! 😃
Vi stod mellan Norsk Skogkatt och Burma, men det var något extra som lockade med burman att vi bara inte kunde låta bli. Då min sambo nyligen fått ett jobberbjudande i sitt hemland (England) så ska vi flytta dit i höst, så misen får vänta tills vi kommit in i livet i London. 🙂 Men gud vad vi båda längtar, fy vad roligt det ska bli med en burma! Verkar till att vara en sådan fin ras. 😃

Tack snälla för all fin hjälp och långa inlägg! 🙂

#20 Kul att ni hittat "er" ras! Jag känner en burma och min uppfattning om rasen stämmer väl in på beskrivningarna ovan av burmamys och Sealle. Den burman jag känner är något helt annat än mina lufsiga lagomkatter (och i ärlighetens namn lite jobbig tycker jag), men hans ägare tycker nog å andra sidan att mina katter är tråkiga.😉

Har du sett att det finns en egen iFokussida om Burmakatter!
http://burma.ifokus.se/

Hoppas det blir riktigt bra med nya katten när ni får hem den såsmåningom!

#20 Vad kul :D Precis som #22 säger så har vi en egen iFokussida, du får ta och ladda upp bilder där sen när ni skaffat er Burma! Nu är jag ju så klart partisk, men det är något extra med Burman som gör att även om en stillsammare/mindre aktiv ras hade passat min personlighet bättre så kan jag inte tänka mig någon annan ras. Man blir verkligen hooked (;

#20 va roligt att ni bestämt er, och såklart extra kul att det blev just burma ni valde! =) Precis som Sealle skriver så är det lätt att förälska sig i dessa speciella och supersociala katter