Skulle spruta på den med en vattenslang.

Det lät som en nyfiken katt som följde med er på promenad, inget aggressivt alls (för tro mig, det hade du märkt).

#1 Tänk om den blir arg då?

Har hänt mig flera gånger att katter anfallit både mig och hundarna.

En katt som hade gått in i mina föräldrars hus satte sig i mitt lår med både klor och tänder. Värst har varit med hundarna. Verkade som att katterna siktade efter ögonen.

#2 Fast grejen är att jag har sett hur den ger sig på alla andra katter i området. Man får inga trevliga vibbar av den

#5 Att katten slåss med andra katter har inget med saken att göra, det du såg då var när de diskuterar revirgränser.

Jag är inte så säker på att den är så farlig alls, den "travar snällt" med dig och verkar inte alls visa aggressioner. Jag tror att det mer är din rädsla som är det verkliga "monstret". Jag förstår att man kan vara rädd för olika slags djur, men rädslan förvärrar det mesta. 

Nu vet jag inte vad du menar när du säger att den "riktade in sig på attack"….. är det vad du (på grund av din rädsla) tror, eller vet du? Kan du läsa av katter? 

Det kan vara så att den är nyfiken bara, eller vill visa att den är Herre på täppan, eller bara sällskapssjuk. Så det allra första jag skulle föreslå är att bromsa dina egna rädslor när du ser katten. Det är inte enkelt, men dina medvetna tankar kan hjälpa dig och din hund mycket. För det är ju så, också, att din hund känner av din rädsla och tror att katten/katter ska man vara rädd för. Och på så sätt har kattens "dominans" "vunnit"!

Den kommer inte att bryta sig in! Ignorera den så mycket du bara kan. Gå med bestämda steg med din hund och visa på det sättet att det är DU som är Herre/Kvinna på täppan! Katten, och hunden, läser allra bäst av dig på det viset, och förstår ditt "budskap".

Hur ser den ut när den ska "gå till attack"? Jag känner spontant att om du vänder om och går därifrån och katten inte följer efter så är den knappast i jagarläge (eftersom den då skulle se er som ett flyende byte och ge sig på er). Håller med #2, antagligen var den bara nyfiken. Hade den faktiskt varit "aggressiv" och "riktat in sig på attack" så hade ni märkt det (då den antagligen faktiskt attackerat). 

Om katter förbereder sig på attack så brukar de vara på bra avstånd, trycka sig platta mot marken och vänta i en halv evighet innan de spurtar fram för att lägga in nådastöten. Det är så katter jagar, vara osynliga, vänta en evighet och sen bam - ge sig på. De svansar inte omkring fullt synliga för sitt byte och "travar" efter innan de attackerar, eftersom bytena skulle hinna fly då ;) Tycker det låter som din okunskap och rädsla för katter gör så att din fantasi skenar iväg.

Kan man inte prova att muta katten med mat så att den lugnar sej?

Ta blomspruta och spruta lite vatten på den, kanske ha med dig en liten vattenpistol när du rastar hunden som du kan använda?

Vattenslang ska du inte använda, den hårda strålen kan ju göra ont på katten :(

#9 Tja om man vill att kissen ska flytta hem till ens lägenhet så kan man göra det. 😎

#11 Kan inte låta bli att🙂! För visst är det så, att om du mutar katten med mat och godis, då vill den komma närmare och bli mer bundis!

Jag tror som sagt att det är rädslan hos matte/husse som är det "farliga". Katten verkar vara oskygg, nyfiken men långt ifrån aggressiv, åtminstone på den beskrivning vi har fått.

#10 Ah, kanske det. Tänkte bara på vår vattenslang med munstycke som gör att strålen inte blir så hård.Men du har ju rätt naturligtvis.

Jag tror som många andra att den inte var så aggressiv som du tror. 
Katter bråkar med varandra. Mina katter är då inga "mördarkatter" men kommer en annan katt in på "deras revir" så blir det slagsmål. Det är så de funkar. Men det betyder ju inte att den vill ge sig på dig eller din hund. 

Jag tror att det är din rädsla för katter som gör att du uppfattar katten som aggressiv. 

Katten var antagligen nyfiken, sällskapssjuk eller hungrig.

#12 Jag tror helt enkelt att man ser det man "vill" se, eller förväntar sig att se. Människohjärnan är ju ganska lat på det sättet så om man har en bild av någonting så letar man aktivt efter saker som bekräftar ens egna teori, oavsett om det handlar om farliga katter, ens spegelbild eller om man är dålig på någonting. Så jag tror du har rätt i vad du skriver 🙂

#12 Jupps. Katter bor där de får käk och jag tror inte TS vill att katten ska flytta in. 😃

Den kanske är ett medelstort lodjur?

#15 Ja, människohjärnan är lat, helt rätt! Och människohjärnan är primitiv. Det är primitiva instinkter som gör sej gällande. Vi "ska" vara rädda för rovdjur, ormar, farliga spindlar osv, det är så, med hjälp av evolutionen, vi människor har överlevt. Men våra katter i vårt samhälle har väldigt lite med dessa farliga rovdjur att göra. Att bo i områden med "stora katter": tigrar, lejon och pumor o dyl är förstås en helt annan sak…… då kan vi vara glada för att/om våra primitiva instinkter hjälper oss! 

Så, TS, sträck på dig, ta några djupa andetag, och gå lugnt med din hund och öva, öva och öva på att visa att det är du som är Herre på täppan! Då fattar både din hund och katter runtomkring vad som gäller för dig!

En vän till mig går ut med sin katt i sele o koppel och har med sig (som en tidigare skrev här också) en lite barnvattenpistol i fickan om någon annan katt skulle flyga på hennes. Om du ska spruta med vattenpistol eller blomspruta, spruta aldrig på/i kattens ansikte/huvud dock.  I övrigt har du fått många bra tips av de andra som skrivit. Jag är rädd för okända hundar ute men jag försöker gå,tänka o känna att "här är det jag som är boss, o jag är inte rädd för dig".  Lycka till.