Sedan beror det vad man menar med "god ekonomi" också.
Jag är till exempel student men ger katterna bra spannmålsfritt torrfoder, bra mjukmat, allting dem behöver, försäkring och veterinärvård ändå.

För mig handlar inte ekonomin så stor del om hur bra man tar hand som katten/katterna utan prioritering och kunskap.

När man väl skaffar katt tycker jag man ska ha råd med ett hyfsat foder, Kattsand, försäkring och kastrerings kostnaderna. Det är minimum för min del. Helst ser jag också att man har sparat ihop en budget också för oväntade veterinär kostnader.  

Men samtidigt om det promenerar in en liten hemlös kisse i behov av ett hem och man kanske inte har allt det, vad gör man då? Ofta i flera fall vet jag människor som inte har så mtk pengar men katten/hunden är det käraste de har.

Så jag får nog hålla med, skaffa inte katt om du inte har råd. Men om det råkar komma förbi en hemlös kisse (som det tyvärr gör), ser jag ju hellre att man tar hand om den.

Att man har råd med försäkring och vetkostnader.

TS-du får nog lov att läsa på lite mer om kattmat innan du uttalar dog.

Mjau blötmat som finns i de flesta mataffärer är ett väldigt bra kattfoder.

Sen är det där med ekonomi väldigt olika.

En del tjänar 10 tusen i månaden och klarar sig bra på det och andra tjänar 40 tusen i månaden och tycker att de inte har råd med ditten och datten.

Så länge man har råd med bra mat, sand, veterinär och övriga tillbehör. Så kan man äga katt. Man behöver inte vara miljonär för att ha katt, men en stadig inkomst räcker :)

#4 är min uppfattning också, handlar mer om prioriteringar och attityd. Min familj sa alltid att de inte har råd- när det kom till veterinärkostnader. Men allt annat hade vi allt råd med. Det där med vetkostnader, försäkring osv har aldrig varit ett större problem för mig (det gör ju märken i plånkan men det är inget jag lider av) och jag är ensam och har ett lågstatusyrke. Min ekonomi är just nu nog bara snäppet bättre än för en student.

#4 Tänkte typ Friskies, My bad. Jag handlar också Mjau tetra/ konserv i mataffärer. Detta med ekonomi är ju lurigt, hur mycket pengar ska man behöva ha undansparat för att vara good enough? Hur kan man säga att man är beredd att ta de veterinärkostnader som krävs om man inte har mer än några tusenlappar undansparat? Betyder det att man är beredd att ha råd med avlivning när höga självrisker är inpetade i en eller flera dyra operationer? Alla har trots allt inte någon partner, förälder el.dyl. som är beredd att backa upp.

Fast har man en försäkring så blir det ju oftast (beroende på självklart vad försäkringen täcker) inte flera tusenlappar varje gång katten behöver vård, utan man har ju en självrisk.

Dålig ekonomi är ju en smaksak om vad det betyder, och det behöver inte betyda att enbart låginkomsttagare har dålig ekonomi. Jag är själv student med två försäkrade birmakatter (med stamtavlor) och därmed hade jag råd både med inköpspriset, försäkring, kastrering (kastrerades i höstas) och även oväntade veterinärkostander (ena pojken blev inlagd några dagar efter jag hämtade honom). Jag barfar även mina två herrar vilket innebär att matkostnaderna även blir högre jämfört med skitfoder. 

Allt handlar om prioriteringar och har man djur ska de alltid vara prio nr 1! Jag ser hellre till att mina pälsklingar får bra mat och är friska än att gå och köpa saker till mig själv. Jag har t.o.m råd att både ha bil och ha den försäkrad på en "studentinkomst", så rik behöver man inte vara för att kunna ta väl hand om sina djur. 😉

#7 jag tänker att höga kostnader ofta går att lösa med delbetalningar, och ja- om det blir sådana belopp att föräskringen inte täcker så skulle det kunna bli avlivning. Hur mycket anser ni att man måste lägga på en katt innan det blir rimligt och okej att faktiskt anse att nu får det räcka?

Men jag tänker mer på om man får problem med tänderna, varbölder, urinsten, kastrering, sådant jag vet att jag skulle ha råd med- om jag är försäkrad. Om jag inte var det så skulle jag inte ha råd.  Jag har släkt och partner som kan ställa upp med pengar ett tag. Sådant måste man ju avgöra själv- hur ens sociala skyddsnät ser ut. Efteroms jag har råd att köpa spel och ägna mig till sport så anser jag att det finns pengar att ta av för att ha råd om nöden så kräver det på ett eller annat sätt. Sälja av saker eller dra åt svångremmen rejält några månader. Inte svårare än så.

men nej, jag skulle inte spendera hundra tusne kronor på min katt, trots att jag älskar den. Ni får tycka att jag är hemsk men det är väldigt mycke pengar.

#9 Jag tänker som du. 

Tänker också: Jag ska inte vara egoistisk. Om det är lång jobbig rehabilitering som väntar efter operation till exempel så överväger jag hellre avlivning, för vill inte att katten ska må dåligt pga mig.

#9 Summan hade inte spelat något roll för min del alls, utan mer om det är värt det för kattens skull. Kommer den ens bli frisk? Livskvalitet? Smärta? Etc etc. Sen om det kostar 100 eller 100.000 kr det är skitsamma för mig!

Hur mycket det kostar har också en fråga om hur gammal katten är och möjligheten att leva ett bra liv efter behandling eller under behandling. Även om jag lätt har 100.000 att punga ut på en katt så beror det på vad det gäller.

Alltför ofta har jag sett att personer som har katt säger sig inte ha råd att ta katten till veterinär förrän nästa lön betalats ut, att de inte har råd att köpa bra mat till katten mm. Innan man skaffar katt ska man, anser jag, göra en verklighetsförankrad budget över vad det kostar att ha katt, dvs inte göra en glädjekalkyl.

I en budget ingår minst följande:

Engångskostnader: Priset för katten, kostnad för id-märkning, kastrering, rejäl bur, kanske innätning av balkong, sandlåda, lite roliga saker för katten och säkerligen något mer.

Månadskostnader: Mat 150 kr/katt, sand 100 kr/katt, försäkring med 1600 kr i självrisk och maxbelopp på 25000 kr kostar 90 kr/mån för en bondkatt, vaccination cirka 1000 kr per år. Till detta kommer avskrivningar på  t ex nät på balkongen, klätterställning, bur och sandlåda. Prylar håller inte i eveighet. Skador som katten orsakar om man hyr bostad ska man också räkna med och sätta undan en slant för varje månad tlll den dag man flyttar. Åtminstone ett veterinärbesök á 1000 kr per år måste man räkna med.

Finns inte utrymme för dessa kostnader efter att man betalat sina egna kostander för hyra, försäkring, resor, mat, telefon, kläder, nöjen, träning, hygienartikar inkl städ och tvätt samt ett smärre sparande åt sig själv ska man inte skaffa katt.

Man bör också göra en tidsbudget genom att skriva upp en sanningsenlig daglig tidsåtgång för arbete, resor tor arbetet, nöjen, träning, träffa vänner och bekanta, inköp mm. Blir det inte flera timmar dagligen kvar ska man heller inte skaffa katt eller katter. Observera att det går inte att kompensera att man kommer hem sent en kväll i veckan med att man alltid är hemma på söndagar. Katter förstår sig inte på vare sig klockor eller almanackor. För katter gäller här och nu.

Bra mat finns att köpa i snabbköpet. Mjau blötmat är det bästa alternativet som finns förutom att det i livsmedelsaffärer finns köttfärs, kycklingvingar, kycklinghjärtan mm. Glöm specialaffärerna och geschäftet hos veterinärerna.

Fast hur gör man med den hemlösa katten som korsar ens väg? Ta kontakt med ett katthem så försvinner en del av kostnaderna och man gör en god gärning till den dag man har ekonomi nog bra för att ha egen katt.

Jag har ett kattkonto där jag för över 500 kr varje månad (6000 kr/år) för veterinärbesök, hälsokoll, utställning m.m och det tycker jag alla borde ha OM olyckan skulle vara framme har man en buffert

Jag tror inte att det bara är om ens inkomst som så, utan även ens prioriteringar. Har varit med om många som sitter på en massa pengar, köper lyxprylar och har råd med en massa resor och dyra saker, men har "inte råd" med bra kattmat, veterinärvård, osv.

#15 Men om inte pengarna ens finns hjälper det inte hur man prioriterar.

#15 Absolut inte, men prioriteringar spelar också en stor roll. Menar att bara för man har en stor inkomst, så betyder det inte att man s.k har råd med bra kattmat, veterinärvård, osv.

Mini kraven, ska ha råd att:
Kastrera
Märka
Vaccinera + årligen vaccinera
Bra försäkring
OK mat (man måste inte ha det bästa bästa)
Råd med Kattsand (katten ska inte behöva ha en skitig låda)
Ha råd med dyrt veterinärfoder varje månad om det är vad som krävs för att katten ska vara friskt

Som veterinär budget kan jag tycka man ska ha 9.000 kr undansparat, om jag förbrukar hela min försäkring på 50.000 kr för vård till katten kommer jag upp i att jag ska betala 9.000, om vården skulle kosta över 50.000 får man ju börja undra om det är shysst emot katten kanske, osv

#13 "Fast hur gör man med den hemlösa katten som korsar ens väg? Ta kontakt med ett katthem så försvinner en del av kostnaderna och man gör en god gärning till den dag man har ekonomi nog bra för att ha egen katt."

Katthemmen kan inte ta alla katter, dem har inte plats, många katter avlivas pga det :/
Katthemmen gör allt dem kan, men dem kan sällan trolla fram platser :(

Jag anser inte att försäkring är ett måste, det beror snarare på hur stor buffert man har.

Nu har vi inte nån speciell buffert just för vårt skrälle (ett av många smeknamn på vår katt), eller ens för våra djur (vi har kaniner och höns också, getter ska vi förhoppningsvis skaffa i sommar), men vi har en buffert att ta av om det behövs (vi har aldrig behövt det hitills men då bor vi inte i nått smittoriskområde el liknande annars skulle det nog blivit dyrare).

däremot ska man ju ha råd men det har ju oftast med prioroteringar snarare, våra djur är vår hobby, vi reser extremt sällan osv så även om vi har låg inkomst är det inget hinder för att ha djur men alla kan inte göra såna prioroteringar.

oddsen att en hemlös katt skulle korsa just vår väg är inte trolig heller, men skulle det mot förmodan göra det så skulle vi ha råd med en katt till (men vår katt tycker inte om sällskap så vi skulle väl skicka den vidare till mamma som för tillfället är kattlös).

# 19 Jag tänkte att om en hemlös katt skulle korsa ens väg och man inte har ekonomi att ta hand om en katt permanent skulle man kunna vara jourhem föt katten åt något katthem.

Absoluta minimum är ju mat, rent vatten, sand och en liten buffert för eventuell avlivning. Det är på intet sätt optimalt men har man inte råd med försäkring eller självrisken så är ju avlivning det sista alternativet om det rör sig om sjukdom man inte själv rår på. 

Så, vill man ta hand om en katt som lever ute så kan man göra med med relativt små medel.

#21 jo men även jourhem betalar man ofta kattmat, Kattsand, och leksaker tex. Men det blir ju lite billigare, och sen finns risken att man blir sittande med katten länge innan nåt nytt hem dyker upp, men har man råd med mat och sand, och att ha katten en lång tid + klarar av att omplacera den när det är dags ser jag inga problem :)

# 22 Hoppas ingen katt råkar korsa din väg med den synen du har på katter. 

En katt är ingen slit- och slängvara som man kan byta ut mot en annan. En katt är en levande varelse som som ger kärlek tillbaka om den får det själv. Den är är stort sett totalt beroende av sin ägare och hur denne sköter den. Kastrera, vaccinera och id-märken den och får veterinärvård vid behov.

Jag kan tala om för dig att jag förmodligen lägger mer pengar på mina katter än vad du kan drömma om. Men det är de värda, vartenda öre - alla 6 stycken.

Känns mest som sunshade vill röra om i grytan.

Buffert för avlivning? För avlivning är ju så jättedyrt? :)

# 25 Eller kanske denne inte har tillräckligt med pengar ens för det?

Tycker ni är väl hårda. Är det inte bättre att en kärleksfull människa med ekonomin som beskrivs i #22 tar hand om en avlivningshotad/ hemlös frisk katt än att den ska möta ödet ensam utomhus? Katten kan vara älskad och prioriterad även om ägaren har klen plånbok. Att söka efter katt att köpa, som redan har ett hem och inte sitter i en hotad situation är en helt annan femma.

#27 förvisso, men är inte alla huskatter i riskzonen att vara övergivna/hemlösa? :) Även katthem har ju "minimumkrav" just för att kattens status ska ha en viss, rimlig nivå.

Jag har levt på existensminimum och skulle heltklart ha råd att betala veterinärkosntader, en avlivning kostar tusen kronor där jag boriallafall, där jag bodde förr kostade det typ 300 kronor. En del går nog inte ens till veterinären för en avlivning 😭, även om de har råd till det. Jag tyckte bara hela inlägget lät som att en katt spenderar man inte pengar på. Jag kan väl erkänna att jag inte skulle kunna lägga 100k på en katt, skulle jag inte kunna göra på mitt barn heller- men där har vi ju som tur är ekonomiskt stöd från samhället, så jag slipper ta beslut om att avliva mina barn ;)

#28 Jag kan bara svara för mig och en huskatt i mitt hem är inte ett öre mindre värd än någon raskatt. För mig är det relationen till mina djur som sätter värdet. Marknadsvärdet på mina djur påverkar inte någonstans min noggrannhet och kärlek till mina djur.

#29 🤗

Tyvärr tänker inte alla huskattsägare så. Har hört så extremt många som tycker att det är en slit-och-släng vara eftersom de är så billiga. Billigare att köpa en ny katt än att ge den nuvarande katten vård! När jag köpte min första birma var mångas reaktion i princip "Öh, varför betala så mycket pengar för en katt när du kan köpa en för 500 kr?"

Nu får ni vl ge er! Härom veckan var det en medlem här som sade sig ha totalt 400  kr  så att ha en buffert för ett veterinärbesök oavsett vad det gäller ska väl iaf ingen klandras för även om veterinärbesöket skulle gälla avlivning.

De flesta huskatter lever inte ständigt i någon riskzon om att bli hemlösa eller ägarlösa. Det vore trevligt om medlemmarna på detta forum kunde låta bli att ha någon slags rangordning utifrån vilken slags katt man har. En kattägare kan råka ut för arbetslöshet, sjukdom eller olyckshändelse som gör att katten kommer i kläm och i värsta fall måste avlivas alldeles oavsett vilken sorts katt det är.

Om någon skriver ett inlägg som rör enbart raskatter bryr jag mig inte om att läsa den men allmänna saker som vad det kostar att ha katt mm är ju lika för alla. Därför vore det bra om alla här drog åt samma håll om vad en katt behöver från sin ägare.

# 31 Nej det där stämmer inte. Köper du en raskatt så är den chippad vaccinerad x 2 och veterinärbesiktad och förhoppningsvis omsorgsfullt uppfödd också. Ska du ha den till sällskap så kan det hända att den dessutom är kastrerad eller att du får tillbaka en viss del av köpesumman när du kastrerar katten. Så de utgifterna slipper du. Dessutom ser jag ständigt på blocket annonser om blandraskattungar eller renrasiga utan stamtavla för flera tusen kronor utan att de gjort mer än avmaskat dem.

Dessutom så kräver i regel uppfödare att du ska försäkra katten även fortsättningsvis vilket de allra flesta gör medan det är drygt 15 % av huskatterna som är försäkrade. En del av dessa huskatter finns hos uppfödare och ägare av raskatter.

De två huskatter jag har är hittekatter som jag tagit hand om som kattungar och fått betala allt detta själv. Men de är också vaccinerade, kastrerade och id-märkta och försäkrade. Försäkringen kostar 8.000 per år för alla 6 katterna.

#29 det sa jag aldrig heller 😎 Du säger i princip samma sak som jag gjorde- jag syftar på inlägget jag svarade på som du sedan kommenterade på…som jag sen svarade på 🤪Jag har huskatter för att jag vill ha just huskatter, eller specifikt just dem.

#31 folk verkar missuppfatta mitt inlägg. Jag menar inte att alla som har en huskatt är dåliga ägare- jag är en sådan kattägare själv. Men jag menar mer att ….om man anser att en perosn som man normalt inte tycker är lämplig att bli kattägare- ändå kan ta en "övergivne katt" för att iallafall göra något, så tycker jag, kort och gott, att det är hyckleri. För ALLA huskatter behöver någon att vara hos…till att börja med.  Då kan man bar ahelt enkelt säga:  det finns ingen minimum så länge man _älskar_ sin katt? Med vad det nu innebär, för varje person, utifrån sin egen ekonomi. Mitt inlägg syftade aldrig på att min egen huskatt på något sätt riskerar att bli övergiven av mig, eller dina av dig- utan att alla katter utan status- faktiskt riskerar samma öde från början. Vilken hittar ett hem, vilka gör det inte. Mina katter hittade sig hem, en av dem var övergiven innan han flyttade in hos mig.

Av alla katter jag haft, samltiga huskatter, är det faktiskt bara EN som jag VALT ut och köpt som kattunge. Så  tekniskt kan jag vara en värdelös kattägare, det är okej, för jag har ju trots allt räddat en jävla massa katter från att bli hemlösa, eller hur tänker ni runt det? :)

Fast jag har inga problem med fattiga kattägare, jag har problem med kattägare som HAR pengar, de vill bara inte spendera dem på katten för som någon sa, det är billigare att bara köpa en ny katt.

Men det finns över 100.000 hemlösa huskatter så efterfrågan är mindre än tillgången dessvärre. Precis som försäljningsstatistiken där ungefär 100 % av alla raskatter är försäkrade men endast 15 % av huskatterna.

# 32 Jag vet inte vad det är som inte stämmer.

Det här med försäkringar är nog inte så lätt att jämföra. Vad omfattar de försäkringar som raskattägarna har? Ingår kanske livförsäkring? Om man väljer att ha vanliga bondkatter har man de pengar som en raskatt kostar kvar och då har man också en buffert att ta av om det skulle bli några veterinärbesök som blir dyrare än självrisken. En försäkring för en bondkatt för 89 kr/mån har 1600 kr i självrisk plus 15 % av överskjutande belopp och ett maxbelopp på 25000 kr. Ett veterinärbesök för 2000 kr skulle med en sådan försäkring kostar 1600 kr + 15%*400 kr = 1600 kr +60 kr = 1660 kr. Man måste behöva besöka veterinären för mer än 1600 kr per månad innan det börjar löna sig att ha en försäkring. Under 2013 behövde jag gå till veterinären med två av mina katter en gång vardera. Sammanlagt kostade det under 1000 kr. Jag har gjort ett medvetet val att inte ha mina katter försäkrade.

Det skulle vara intressant att höra lite om huruvida raskattägare har livförsäkringar på sina katter.

#36 vi har livförsäkring på båda våra katter, Ragdoll resp Birma.

Jag har omvärderat stort gällande vad ett bra hem innefattar. Just nu är ett bra hem någon som tar hand om en katt i behov av ett hem. Någon som älskar katten och ger den mat. Man kan önska mer om detaljerna men ett hem är viktigare än vad katten får att äta. Utan hemmet hade den inte ens fått någon mat. Jag önskar att fler djurägare kunde erbjuda ett bra foder, veterinärbesök och annat livsnödvändigt för sina djur. Men när det gäller just katter, som vi har ett så enormt överskott av, så är varje hem som erbjuder värme, mat och kärlek värdefullt.

# 38 Visst ligger det mycket i vad du säger men skillnaden i pris mellan bra och dålig mat för katter är väldigt liten. Det kan till och med vara så att bra mat är billigare än dålig. Jag köper nöthjärtan för 30 kr/kg. Katter behöver cirka 100 g per dag och då blir det 3kr/katt och dag. Det var specialpris på kycklingvingar 19,90 kr för 900 gför ett par veckor sedan . Jag köpte massor och frös ner. Det blir 2,20 kr per katt och dag.

#36 min ena katt kostade mig 11.000 kr i veterinär vård år 2013 och då är vi inte "klara" ännu, en annan katt kostade mig 7.000 år 2013. Så tack vet jag försäkring på katterna, både ras och bondkatter :)

Har inge livförsäkring på mina katter men då har jag typ "fått" dem :)

#36 jag har itne försäkring för att kunna gå till veterinären för småsaker, de tär de större sakerna jag vill kunna få hjälp med. T.ex min vän vars huskatt som fick problem med urinsten, som notan kostade 12k för honom, utan försäkring har jag för mig. Det är rätt saftigt för nästan vem som helst att punga ut helt plötsligt. Far jag in bara för en koll, varböld eller kastrering så har det inget med min försäkring att göra. Utan de tär när det går åt H-vete. Mer eller mindre allt som rör en operation och eftervård en tid, bör kosta mer än 2k?

"rutinoperationer" som kastrering osv kostar iaf kring 1k på min vetklinik.

#39 ja, jag tror inte heller att det blir billigare med dålig mat, men det är inte hos mig problemet ligger, utan de som köper den dåliga maten ;) Och jag har slutat tjata om sådana saker och ser istället en glädje i att katten faktiskt har ett hem.

De som ger dålig mat får igen det i slutlängden med en katt med problem så även jag har slutat tjata

Har tre huskatter. Alla försäkrade, kastrerade, vaccinerade, id-märkta. På försäkring, mat, Kattsand och godis lägger jag ca 1300 i månaden på. Har även ett kattkonto som pengar läggs in på. Behövs veterinärvård så får dom det. Jag har inte gott om pengar eftersom jag lever på ersättning ifrån f-kassan, men eftersom katterna är det bästa jag har, mitt stora intresse, så väljer jag att prioritera och ge dom det bästa. Det handlar mycket om prioritering. Mina lever ett gott liv trots min låga inkomst :)

# 44 Hur mycket lägger du på de olika saker som ingår i de 1300 kr som du skriver om i din kommentar? Vad ger du katterna att äta? Vad använder du för strö? Summan som du anger är rimlig men man kan köpa dyr mat och billigt strö eller vice versa.

Jag brukar räkna med att maten per katt hos mig kostar 150 kr/månad och ströet till kattlådan under 50 kr/månad men de flesta av mina katter är ute varje dag och vissa kissar ofta i duschavloppet.

Månadskostnad för 2 katter: 400-500kr/månad, max, med bra mat,försäkring och vettig sand. Sedan tillkommer ju annat om man vill men detta är bas.

Båda är kastrerade och märkta såklart.

# 36 Samtliga mina katter är försäkrade därav 2 huskatter. Det är billigare att försäkra huskatter än raskatter sen beror det på vilken ras du har. Mina är britter så de är relativt billiga att försäkra men inte så billiga som mina huskatter.

Två av mina britter de som är yngst 2 år och en 5 månader har jag livförsäkring på men det är mindre än 200/per år som det kostar. Däremot så har jag två seniorer och då jag har Agria försäkring så sänks inte försäkringsbeloppet men försäkringen ökar i kostnad.

Mina britter kostade 5000 kr år 2005, 6000 kr år 2007, 8000 kr år 2012 och 8000 kr år 2014. Det räcker inte långt ifall de blir sjuka en storhelg.

En av mina huskatter blev inlagd under midsommarhelgen 2012 för att hon slutade äta och dricka. Det gick på 18.000 när vi hämtade henne på tisdagen. Av det tog försäkringen 15.000.

Du vet uppenbarligen inte vad veterinärvård kostar.

# 47 Jo, jag vet att det kan bli dyrt hos veterinären. Två gånger har jag tagit hand om katter som iofs hade en ägare men de hamnade hos mig och var då i behov av dyr vård men man kan ju inte försäkra en katt när skadan redan är ett faktum. Den ena kostade 5000 kr och den andra 11000 kr.

Med elva bondkatter skulle den billigaste försäkringen kosta drygt 1000 kr per månad eller 11000 kr/år. Jag har hittills endast en gång på 20 år kommit upp över självrisken. I början av dessa 20 år hade jag bara en till sex katter. Jag tvekar aldrig att gå till veterinär pga kostnad. Kanske har jag haft tur men den tid som gått har ju gått och de 11000 kr/år som jag inte lagt ut för försäkring finns i fall att något dyrt skulle behöva åtgärdas.

#24 Återigen hänger du dig åt personangrepp utan att ha en aning om vem jag är eller hur jag sköter mina katter. Jag besvarade en fråga om det gick att ta hand om en katt om man har dålig ekonomi och från min sida sett är det bättre att släppa in en frusen hemlös misse och ge den mat, vatten, låda och kärlek än att låta den stanna ute i kylan för att man inte har råd med det absolut bästa.

Vad gäller mina egna katter är de alla kastrerade, märkta och försäkrade så du kanske kan släppa den där "holier than thou art"-attityden du har.

#49 jag håller med dig. Oavsett hur mycket sällskapskatter är värda för den som äger katten så är det mängder av katter som inte ens har ett hem. Det är viktigare att någon öppnar dörren för katten och gör så gott de kan än att låta katten förbli ute, utan möjlighet till överlevnad, för att man inte kan erbjuda det bästa och ibland inte ens veterinärvård. Men då har iaf katten sluppit frysa/svälta ihjäl ute och fått ett värdigt avslut. Det är ju den hårda sanningen tyvärr..

#48 Med så många katter skulle du ju kunna använda IF- flockförsäkring.

# 51 Ja just det😃

# 49 Och var är personangreppet?

#53 personangrepp = "Hoppas ingen katt råkar korsa din väg med den synen du har på katter."

Ekonomi handlar till stor del om att prioritera! Ekonomi ÄR att "hushålla med begränsade resurser" oavsett hur stora eller små man har. Kan man i den budgeten rymma kostnaderna för katt (desamma som räknats upp många gånger i tråden) då kan man ha katt. Ser man till det moraliska som det diskuterats här så kanske man tillfälligt kan tänka sig att man tar hand om en hemlös och sköter den utan att egentligen ha råd. Men på sikt är det galet, för katter lever länge och kost och vård påverkar i högsta grad dess välmående. Dessurom kan katter tex kissa på fel ställe för att de inte kastrerats eller för att sanden är fel, kan man då inte bekosta det som löser problemet eller ersätta det som förstörts så står man där med en katt som mår dåligt. Likväl kanske katten måste avlivas för en sak som brutet ben, kristaller i urinen eller annat som kostar men går att lösa. Själv studerar jag och sambon har inte jobbat heltid samt att vi båda varit föräldralediga med svinlåg ersättning pga oenighet med försäkringskassan.Vi har inte den fetaste ekonomin, men vi kan ekonomi och har inga problem med att ge katterna precis vilken kost som helst, sand som helst, spara ordentligt till oss själva och barnet. Man har ett jätteansvar när man skaffar djur.

# 53 Hugget direkt ur inlägget utan att du skriver resten och det var inte dig jag frågade.

#56 Vem tror du att du är egentligen? "Rafflan" har väl lika mycket rätt att svara på ett inlägg här som du? Dessutom har han/hon helt rätt i att det var den första delen som var ett personangrepp (inte heller det första från dig) där du ifrågasätter om jag överhuvudtaget bör ha katt. Resten av ditt inlägg bedömde jag som mer generellt och ett sätt för dig att verka bättre än andra.

Själv har jag inget behov av att tävla i vem som lägger mest på sina katter (det är inte heller vad TS efterfrågade) men vill ändå påpeka att du inte har en aning om vilka summor jag lägger på mina…

Slutligen: Jag gav min syn på den absolut lägsta nivån man kan ligga på för att ge en övergiven stackare en dräglig tillvaro. Men du kanske hellre låter den stackaren sova ute, utan mat, vatten och husrum, om du inte har råd att kastrera, vaccinera, försäkra och märka?

# 57 Vem jag är finns ingen anledning att svara på men du får gärna läsa min presentation som finns på min sida. Det var du som kom med påståendet om personangrepp. Anmäl det då istället för att tjata om det.

Dessutom så är jag Medarbetare på 3 sajter vilket också står under min signatur. Det du skriver gör att jag inte skulle sälja eller ens  ge en katt till dig. De är inte familjemedlemmar. Du är inte beredd att lägga särskilt mycket pengar på dem men dina barn skulle du lägga många hundra tusen på ifall de blev sjuka vilket är enkelt att säga då vi bor i ett land med nästan gratis sjukvård men  där veterinärvård kostar.

Jag har talat om vad mina katter kostar och att de är försäkrade, vaccinerade och id-märkta samt kastrerade utom den minsta.

Att ha katt är ingen rättighet även om det finns 100.000 hemlösa. 

Du har ingen aning om vad jag gör för att minska på antalet hemlösingar.

Ja i vissa fall, särskilt när det gäller katter, så är jag bättre än andra det kan jag bara konstatera vill du ta det som ett personangrepp så var så god. Jag har sett massvis med katter som har det för jävligt  rent ut sagt - även ägda katter.

#58 Fast frågan var ju snarare vem du _tror_ att du är som så spydigt svarade Rafflan. Utöver detta så struntar jag fullständigt i vilka sajter du är "medarbetare" i precis som jag misstänker att du inte är intresserad av vilka _riktiga_ sajter (inte ifokus-sater) jag driver.

Jag har inte skrivit mycket i detta forum men du tar dig friheten att attackera mig utan att ha någon som helst bakgrundsinformation förutom det behov du uttrycker genom att "minsann visa att du lägger ut pengar på dina katter".

Att jag SJÄLVFALLET skulle offra mer för mina barn än på husdjuren tycker jag är konstigt att du slår ner på men å andra sidan kanske du inte har förmåga att sätta dig in i andras situation…

Återigen, hur mycket pengar jag lägger på mina husdjur är ingenting du vet något om. Hur mina djur mår är ingenting du vet något om. Faktum är att du ingenting vet om mig som person eller djurhållare.

Nu kanske vi ska lugna oss lite?

Frågan var "Hur dålig ekonomi får man som kattägare ha?"
Svaret på den frågan kan var allt från:
-Har man råd med den billigaste kattmaten tex Friskies och billigaste sanden tex pellets har man råd, försäkra, kastrera, osv behöver man inte göra
till
-Katten ska ha dyraste maten som finns och dyraste sanden du kan hitta och nåde om katten inte åker på hälsokoll hos veterinären 3 ggr/år MINST!

Och INGET av dem svaren (eller allt där emellan) är fel! då det är en personlig åsikt och ALLA har rätt till sin åsikt. Det ska inte bli tjafs eller kommentarer om vissa bör ha katt eller inte…

Vi måste börja respektera varandras åsikter, alla har rätt till sin åsikt utan att få skit för det!

Jag anser att man ska ha råd med bra sand och mat, och ha råd med kastrering, vaccinering och ID-märkning. Samt ha en buffert för olyckor och liknande, eller försäkring (eller att man har familj/vänner att låna av). Sen är det ju olika beroende på vart i landet man bor, och vilka märken man väljer som avgör vad det kostar per månad/år. 

Dyker en hemlös katt upp, så tycker jag att man ska försöka skaffa ett nytt hem åt den om man inte har råd med dom kostnaderna. Sen kanske det går att prioritera om, och lägga lite mindre på annat så kanske man har råd att behålla katten trots liten inkomst. Beror ju på hur situationen ser ut.

Själv skulle jag aldrig skaffa katt, eller behålla en hemlös, om jag inte var säker på att pengarna skulle räcka för att ta hand om den och betala för ev olyckor och liknande. Att komma på att kastrering är dyrt efter att man har skaffat katt, tycker jag är lite dåligt, men tyvärr rätt vanligt (i alla fall bland folk jag känner).

#" 59 Du frågade vem jag är och jag svarade. Det finns mer info om mig här på dessa sajter än vad det finns om dig. Nej jag vet inte vad gör i övrigt då du inte talat om detta. Om nu i fokus inte är något riktigt sajt vad gör du här? Och det var dig jag ställde frågan till därav svaret. Huruvida det var  "spydigt" eller inte är en tolkningsfråga min avsikt var inte att var spydig. Jag ville ha ett svar ifrån dig.

Att du är beredd att lägga mera pengar på dina barn än på din katt säger en del då det inte kostar så mycket att ha barn ur sjukvårdssynvinkel här i Sverige. Sjukvården är nästan gratis veterinärvård är det sannerligen inte! 

Har du förmåga att sätta dig in i dina katters situation? Sorry - jag har ingen försäkring så ni blir avlivade istället och jag skaffar en ny katt? Det finns gott om dem och över 100.000 är hemlösa. Är det vad du säger?

#62 Sluta göra egna tolkningar av vad jag skriver utan lär ordagrant så går det förhoppningsvis upp ett ljus.

Läs gärna inlägg #60 med ett par gånger…

# 63 Varför hänvisar du till andras inlägg? Har du två alias?

Min åsikt är att ha katt är ingen mänsklig rättighet. Håller man sig med med katt så ska denne var kastrerad, id-märkt och vaccinerad - kontinuerligt. Få veterinärvård vid behov och få sina andra behov tillfredsställda. Oavsett vilken ekonomi dess ägare har.

#64 Nejdå, jag har inte två alias men däremot så tror jag det finns några bra rader för dig att läsa där.

Jag har f.ö. inget emot din åsikt om vad som krävs men delar den bara inte. Vad jag beskrev var det absoluta minimum en människa kan bistå med dvs: Mat, vatten, låda, husrum (kärlek) och en liten buffert för att kunna låta katten humant somna in hos en vetrinär i händelse av att den blir sjuk till en kostnad som överstiger inkomsterna i hushållet.

Från min sida sett är det bättre att en katt får leva mätt, torr, varm och älskad i två år än blöt, hungrig, kall och ensam i fyra.

Får katten det den behöver så ser inte jag några problem oavsett hur ekonomin ser ut. Om ägaren sen får leva på makaroner så, ptja, det är ens eget val. Samtidigt behöver en dålig ekonomi inte vara ett hinder, utan det kan gå att hitta strategier för att ha råd trots att pengarna inte finns bara sådär.

Själv har jag tex inte alls råd att åka in till veterinär hur som helst och större delen av månaderna är jag verkligen helt luspank. Innebär det att jag inte ska ha katt? Ja, baserat på det så absolut. Jag har katt ändå. Hur fixade jag det? Ptja, jag har till att börja med försäkrat katten, och går till veterinär som glatt låter mig betala på faktura så har jag en månad på mig att få fram pengarna. Lägg till kreditkort med möjlighet till avbetalning som extra buffert så är det problemet löst. Poff så kan jag ha katt fast jag inte har ett pengaträd.

Mat och sand och sådär däremot lär man ju självklart kunna betala. Men nej, det skulle faktiskt aldrig falla mig in att köpa något snordyrt torrfoder aka Orijen odyl. Om det faktiskt vore bäst så ja, kanske, men det är ju inte det och då är det inte värt de pengarna. Ska jag köpa kattmat så går jag till Ica eller ÖB och köper blötmat från Mjau, det är i mina ögon den absolut bästa maten som går att ge en katt. På sidan av får han ytterst lite Porta 21 Sensible, mest för att det känns lättare att ge lite torrfoder också, och det är ju bland de billiga torrfodren som finns utan att det är dåligt för det. Det landar på runt en hundring i månaden för blötmaten, torrfodret några tior extra om man slår ut det per månad. Billigt och ändå bättre än ett dyrt torrfoder.

Det jag kan bli grinig över är när folk skaffar katt och sen kommer på att de inte har råd med kastrering och märkning däremot. Då kunde de gott ha sparat och väntat med kattköpet tills pengarna finns. Att man får skjuta upp det lite om man hamnar i en ekonomisk kris kan jag förstå, men nån måtta får det ändå vara.

#13: 1000 kr för vaccinering? Vill en veterinär ha 1000 kr för att vaccinera min katt så vänder jag i dörren… Jag betalade runt 400 kr sist och då går jag inte ens till en speciellt billig veterinär.

#25: Jag har ofta typ 2 kr på mitt konto. Bara som exempel. Buffert för avlivning låter således inte alls dumt i mina öron, tvärtom. Själv har jag andra sätt att lösa det, med faktura eller jägare, men utan de så vore det en självklarhet att ha buffert för avlivning som absolut minimum iom att kontot ofta är så tomt som det är.

# 65 Så lät det minsann inte i dina tidigare inlägg. Som jag sagt och återupprepar med en dåres envishet. Det är ingen mänsklig rättighet att ha katt och inget annat djur heller, men det är väldigt trevligt att ha det.

#67 Då kanske du skall bättra på läsförståelsen :)

Rena sandlådenivån just nu.

Varför kan alla inte bara hålla sig till ämnet istället för att hålla på med påhopp, elakheter osv`? Bara tråkigt att läsa.

Jag tycker det är tråkigt att ni inte kan skilja på sak och person. Att ha en åsikt om vad som är sämsta OK behöver inte över huvud taget ha att göra med hur de egna katterna sköts. Om jag skulle tycka att torrfoder av 4% kött och Kattsand som blir lerdynor är good enough om det innebär att man kan rädda en hemlös katt, så säger det ingenting alls om vad jag själv väljer att utfodra och fylla på lådan med.

# 70 Det har jag aldrig heller påstått. Själv ger jag min katter Royal Canin torrfoder vilket uppenbarligen är det värsta som finns att ge och jag använder Miss Cat icke klumpbildande kattströ då jag vill kunna rengöra lådorna då jag fyller på ren sand.

Hm, jag tror att jag tycker:

Pengar till tillräckligt med mat. Billigaste torrfodren är kanske ej billigare längre sett. Jag tycker att man bör ha råd med iaf ett mellanalternativ och med blötmat, t.ex. Mjau eller "riktig" köttbit.. Eller bara blötmat.

Tillräckligt med strö. Rengör man ej bra så hjälper det ej med ett dyrt strö som påstås vara bättre.

Pengabrist borde ej vara orsak till att man ej vaccinerar eller kastrerar. (Sen om man väljer att ej göra det av andra orsaker hör ej hit.)

Leksaker kan man skapa egna, billigt. Klös och klättermöjligheter kan man även det skapa billigt.

Förberedd på att veterinärvård snabbt kan bli dyr, och ha tänkt ut en lösning för detta, t.ex. försäkring eller att man har en del sparade pengar till veterinärvård. Eller att man klarar det på avbetalning, eller att man har nån man skulle kunna låna av ifall det krävs.

Men, har man möjlighet att ta hand om en avlivningshotad och/eller hemlös katt i akut behov av att komma in, så tycker jag att det är gott nog om man så bara har råd med billig (och kanske sämre) mat (och strö osv). Iaf ett tag. Man kan ju leta efter ett annat hem under tiden. Det är inte säkert att katten kommer behöva dyr vård. Om den med stor risk skulle bli avlivad (trots frisk/relativt frisk) så får den en ny chans. Och har man redan katt, men ngt händer som gör att man får det dåligt ställt med pengar…Katten kan ha det bra ändån, men man kommer kanske ha svårt att klara av höga veterinärkostnader OM det skulle behövas. Det är inte säkert att man lyckas omplacera, och förhoppningsvis så får man bättre ställt så småningom.

Dock så har folk i allmänhet mer råd än de inbillar sig. Prioriteringar, som en del här redan nämnt. Och om man ej är beredd att prioritera en katt högt så bör man ej skaffa en. Dvs katten ska ej få dålig ställt bara för att människan hellre lägger mer pengar på snask, alkohol, nöjesresor osv.