Funderar du lika mycket över priserna på renrasiga hundar eller hästar? :) Även om  jag kna tycka att en renrasig hund eller katt kan man göra "bruksskaer" med. T.ex en jakthund är ju en större investering för en jägare, än just som sällskap. Det är även en kompanjon i jakt. Men många hundar och hästar används ju just bara som "gullegull" också.

Priserna är nog standardiserade och höjs allt eftersom- en katt oms kostade 6k för tio år sedan ska ju rimligen kosta mer idag? I kostnaden är ofta foder, veterinärbesök, chipmärkning, registrering, stamtavla, avelskostnad, eventuell kastrering/sterilisering, avmaskning, garanterad god våd och hälsa på föräldrarna,  kanske försäkring och medlemskap i någon kattförening inräknad? :) Så mitt förslag, och teori är att kosntaderna ökar nog en del med hur kosntaderna för t.ex veterinär och mat ökar. Sen kanske även efterfrågan har betydelse. Sen brukar en katt man vill ha till avel/ställa ut kosta mer än en katt man bara vill ha som sällskap, av det jag har sett.

Eller så kan man köpa en bondkatt för 300 spänn på blocket… och du får inget av ovan nämnda saker.

Vet iallafall, av att ha varit granne med en kennelklubb att de inte direkt gick med vinst, trots att de tog flera tusne för sina renrasiga valpar. Det kostar att ställa ut och para djur och hålla hög kvalité på djuren man avlar på. Det är få som "lever" på att föda upp katter och hundar. Vilka priser är det på djuren som du har kollat på, vad anser du är "för dyrt", så pass dyrt att du ifrågasätter om priset är vettigt. *nyfiken*

Ja, anledningen är att kostnaderna för att föda upp registrerade raskatter stiger i samma takt.

Jag personligen tycker 8000 - 9000kr för en katt (eller andra djur) är mycket, kanske för jag inte har dom pengarna och vill ha den/dom som sällskap. Men förstår att det kostar. Mest fundersam på vad…

Det är mycket oxå för att oseriösa folk inte ska ha dom. Det händer ändå men inte lika mycket..

#3 Jag är inte uppfödare själv, men jag vet att många kullar föds upp med ekonomisk förlust, trots att de säljs för fullpris. Ibland går det bra och går +/- 0 eller t.o.m. med en liten "vinst", men ibland tillkommer många och stora extrautgifter. Om honan behöver förlösas med kejsarsnitt, om ungarna eller honan behöver veternärvård, om avelshanen bor i andra änden av landet/ måste importeras från utlandet, kan man inte ta ut några extra tusenlappar för det.

Det vanligaste priset för de vanligaste raserna är väl 7-8000, men eftersom det är fri prissättning kan de kosta både mer eller mindre. Främst är det tillgång och efterfrågan som styr.

För fattiga är mer oseriösa? Adlrig förstått det argumentet just :) Eller menar man att oseriösa ska köpa dem och bedriva oseriös avel? En seriös ägare i mina ögon ska ha sin katt försäkrad och det klarar vilken fattiglapp som helst av ekonomiskt kan man tycka. Vet många som skulle ha råd men ändå skiter i att göra det, men de skulle alltså ses som mer seriösa ägare för att de har råd att ge 8k för ett husdjur? 

Men ja, man vill ha samma status på katter som på t.ex hundar och andra husdjur. Katter har i alla tider blivit lite "slit och släng-behandlade" och betalar man 8k för en raskatt så lär man knappast "råka glömma" denn vid sommarstugan eller ge bort den till en annan som ormmat osv ;) Samma orsak till varför huskatter inte bör ges bort eller säljas för 300 kr på blocket.

8 k är inte speciellt mycket pengar för en raskatt, (det ÄR därmeot en stor summa pengar!!) ungefär samma pris som du ger för en rashund (tror många rent av tar 10-12k för många raser). För tio år sedna funderade jag på att skaffa en raskatt och då var det prat om 6-7 tusne kronor om jag ville kunna ställa ut och avla på henne, 5k som sällskapskatt. Så 8 tusen kronor känns legit, de tär ju trots allt tio år sedan. Den uppfödaren gör nog ingen jättevinst på sin försäljning. Om du inte ska ha katten för avel kanske du kan komma överrens om ett lite lägre pris med uppfödaren eller vara fodervärd åt en katt som uppfödaren inte kan ha själv men gärna vill avla på i framtiden?

Man får också jämföra med vad annat man kan få för 7-8000 som man har glädje av varje dag i 15-20 år och som man värderar lika högt. För mig betyder mina katter så mycket att 7-8000 känns fjuttigt.

Allt har blivit dyrare. Men jag tycker inte raskatterna ha blivit dyrare. I genomsnitt kostar ju en raskatt mellan 7-9000kr. Vilka raser tycker du blivit dyrare?

Fattiga är inte oseriösa men jag skulle aldrig sälja en katt till någon som hsr det knapert ställt. Hur ska de kunna ha råd med veterinärvård, försäkring, kastrering, mat osv? Priset baseras på efterfrågan och jag som precis börjat min uppfödning ligger redan back nästan 30 000 och har inte ens fått min första kull än. Det är mer pengar bakom dessa 8000 kr än vad många tror det är allt från inköp av katter, hälsotester, parningsavgifter sen när ungarna kommer så ska de vaccineras, reggas, chippas, besiktigas vilket också kostar och går förlossningen fel så kan det bli kejsarsnitt vilket är en rejäl summa.

När det gäller ägarens ekonomi är det ett faktum att det kostar pengar att ha katt och då är det bra att det faktiskt även kostar en större summa att skaffa katt. Då känner man av det redan från början och är inte oförberedd på att kattägande påverkar ekonomin.

Kostar en katt mindre än en plastkasse i matbutiken (som fallet är för många huskatter) är det lätt att impulsskaffa katt utan tanke på de framtida utgifter som själva ägandet kommer att innebära.

Jag är själv student och lyckades spara ihop till två birmakatter (5000 resp 6500 kr). Så vill man så kan man :) Jag tycker inte att någon katt ska få kosta mindre än 5000 just för att vill man verkligen ha katten, så kommer man att spara till den. Kan man inte spara så har man tyvärr nog inte ens råd att ta hand om katten.

#11 Ja, precis. Vill man ha något tillräckligt mycket så sparar man ihop till den summan.

Katter ska kosta, men naturligtvis ska summan motsvara uppfödarens utgifter, omsorger och engagemang i uppfödningen. Alla katter är egentligen ovärderliga så det är uppfödarens arbete och insats man betalar för när man köper en kattunge. När det gäller seriöst uppfödda och registrerade raskatter behöver man inte tvivla på att uppfödaren har uppfyllt sin del och att katterna/uppfödarens arbete därmed är värda sitt pris.

#12 Självklart! Det var det jag menade, men det kom inte fram. 😃 En katt som säljs ska alltid säljas enligt de regler som finns. De ska vara chippade, avmaskade och vaccinerade!

#13 Precis! Bra att vi förstår varandra!

Och att de är chippade, vaccinerade, veterinärbesiktigade och avmaskade (vid behov) är ju av omsorg om katten själv. En id-märkt, ägarregistrerad, veterinärbesiktigad, vaccinerad, veterinärvårdsförsäkrad och maskfri kattunge med hälsotestade föräldrar får betydligt bättre förutsättningar i livet än en som inte är det.

Här är en sammanställning över vad det kostar att föda upp en "rätt uppfödd kattunge" - så kanske du förstår vilka otroliga omkostnader det är: Saxat från: www.klassiskperser.n.nu/avel

"Grunderna som alltid bör vara gjorde på en kattunge:

* Vaccinationer
* Avmaskningar
* ID-märkning
* Vet.besiktning med INTYG (ej äldre än 7 dagar)
= ca 1300:- / kattunge

* Högkvalitativt foder +
* mängder med kattsand
= ca 500:- / kattunge

* Dolda fel försäkring + ev. tilläggsförsäkring
= ca **200:- / kattunge
**
* Foder + ev. kattsaker som medföljer vid köpet
= ca 200:- / kattunge __________________________

= Totalt  ca 2200:- / kattunge

_Sedan tillkommer oftast:
_

* Parningsavgift för avelshanen= ca 1000:-/kattunge + 1000:- i språng

* Inackorderingstillägg, till hankattsägare: 
= från** 500:- och uppåt!

**

* Bensinkostnader - tur/retur x2, till hankattsägaren**
= 200:- och uppåt

**

* Annonskostnader 
= ca** 100:- och uppåt!

**

* Ev. hemsida
= ca 1000/år 

* Föräldradjuren bör vara:
- Toppförsäkrade +
- Testade för div. rasbundna sjukdomar
- Blodgruppstestade

Ens avelsdjur kostar ju MASSOR per år!
Skall man räkna på det rent företagsekonomiskt -
d.v.s. inkomster - kontra utgifter - INNAN man kan börja räkna vinst / förlust - så skall man ju även räkna bort vad: 

* Ens kattflock kostar i:  foder  -  kattsand  -  försäkringar  -  vet.vård   m.m. = ca 6-7000:- per katt / år

Ofta återinvesterar man EV. förtjänst - i katteriet!
I nya avelskatter, klätterställningar, rastgårdar etc.

Det blir ju slitagé på bostaden och man kanske behöver bygga om/bygga till, särskilt om man har en egen avelshane. 

En fertil hankatt är dessvärre inte alltid helt enkel att ha - 
då de många ggr strilar /doftmarkerar - varpå du behöver renovera om etc!

Raskattsuppfödare:
* Stamtavlekostnader
* Medlemskap i kattklubbar
* Kattutställningar - för att meritera sina avelsdjur

INNAN parning / förlossning bör man också investera i:
* Bolåda till kattmamma / ungar
* Modersmjölkersättning
* Våg (att väga kattungar)
* Pipetter
* Slemsug
* Många rena lakan etc
* Ytdecinfektionsmedel
* Handdecinfektion
* Små nappflaskor
* Wetped fäll
* Första hjälpen set
* Ev. kattungehage 
* Flera kattunge-kattlådor
* Näringspasta till kattungar som är svaga
* Febertermometer till katt
* konsulterat närmaste jouröppen veterinär

OVAN är mer eller mindre **fasta utgifter - **& _då har jag INTE räknat med:
_OFÖRUTSEDDA UTGIFTER:

Dessvärre är inte missöden helt ovanliga 

Detta MÅSTE man tyvärr ha med i beräkningen - och därför ha en regäl buffert - INNAN man planerar avel på sina djur!

Kattmamman kan få:

_* Missfall * Livmoderinflammation __* Eklampsi _* behöva_ Kejsarsnitt  _m.m.

EX: Kejsarsnitt kostar från 10 000:- och uppåt!

_Kattungarna kan bli sjuka! _Inga kattungar går att försäkra före 6 veckors ålder -
så då får du stå för HELA vet.kostnaden helt själv! 
(vilket kan bli MKT på jourtid + medicin).

Det är INTE RISKFRITT! 

Dethänder, inte sällan, att kattungar föds dödfödda, svaga eller missbildade. Då kan man behöva åka snabbt in till veterinär och ta bort dem. Alternativt stödmata svaga kattungar "dygnet runt".

Det förekommer också att kattmammor har dålig / ingen mjölkproduktion och/eller dåliga modersegenskaper och i värsta fall händer det - faktiskt tyvärr - att kattmamman inte överlever! 

Förutom den då stora emotionella förlusten - så står du med en kull kattungar - som behöver di varannan timme dygnet runt! Har du tid & ork att handmata varannan timme dygnet runt i tre veckor?
Du kommer behöva ta semester/ledighet från jobbet! 

Det är MKT att ha med i beräkningen INNAN man tar kull.
OCH ÄVEN för kattköparen att förstå VAD de betalar för!

Hur gör du om du ej får sålt dina ungar?? 
Har du tid, plats och ekonomi att behålla alla?

Förhoppningsvis har man också ett avelsmål och har koll på släktingarna bak i leden så man verkligen vet vad man avlar på! Framförallt då i hälsa och temperement - 
som ALLTID går före vackra yttren!

Även om det är UNDERBART givande att ha kattungar och det skänker otroligt mkt glädje - så är det också MKT jobb bakom och under tiden du har kullen. Räkna med mkt slitagé och en hel del saker som går sönder ;-)

Själv köper jag klösmöbler för närmare 2000:- - anpassade till just kattungarna, när jag har kullar - och de slits snabbt ut - så när kattungarna är sålda så åker de oftast till tippen - men det sparar iaf lite slitagé på ens möbler/inredning ;)

Och skall du sedan börja räkna timpeng - vad du "tjänar" (eller snarare förlorar) i timmen så…  blir det ju inte många kronor över ;-)det ju inte många kronor över ;-)"

#15 En registrerad uppfödare måste dessutom enligt kattförbundens regler övervaka förlossningen, vilket innebär att man måste planera in ledighet inför väntad nedkomst.

#16
Detta vore önskvärt att det fanns i lagtext för ALLA uppfödare, oavsett blandras eller raskatt. Men det finns ju mindre nogräknade uppfödare (både inom raskatter men framförallt inom blandraskatter, tyvärr)

#17 Ja, visst är det så, och vissa regler är svåra att kontrollera om de följs eller inte. När det gäller att övervaka förlossningen tror jag dock att det är en självklarhet att vara närvarande för uppfödare som har katter och uppfödningen som sitt största och mest kostsamma intresse.

Apropå vad kattmamman kan drabbas av måste jag berätta om ett hemskt fall som jag läste om för några år sedan där honkatten drabbades av mjölkstockning som ledde till att nästan hela juverområdet gick i nekros! Jag har fortfarande de fasansfulla bilderna på näthinnan, men tack vare veterinärers insats och uppfödarens stora plånbok och engagemang gick det bra ändå till slut har jag för mig.

#19 de fallet minns jag också :( men jag minns också ett fall av en icke renrasig där honan som avlivades pga mjölkstockning, de väntade för länge innan man åkte in med katten (de hade tom sålt kattungarna innan 12v) och tyckte de nog var för dyrt att åtgärda problemet.

Sa inget om att fattiga är oseriösa! Men om man skulle sålt raskatter så skulle det bli kaos! Folk skulle avlat haj-vilt och de skulle blivit behandlade som huskatter! Det röker att de stakarna blir utsatta för en massa oseriös avel och annat hemskt! Jag tycker oxå att 7-8000 kr är mycket pengar men vill man då ha en katt med stamtavla så får man ju spara till det, det är lixom ändå en investering man gör. Jag har själv ingen raskatt men nästa katt kommer bli det. Sen jag gick en hund med stamtavla så kommer jag bara köra hundar med stamtavla och det är 12-13000 det handlar om. Men jag har sett skillnaden att ha ett djur med stamtavla och utan. Så nu blir det stamtavla hädanefter :)

Tack alla för många svar, men hatten av till Kattmamma77 . Detta då man får vet vad det kostar, och inte bara att det kostar.

Sen att katter haft det bra bara för att uppfödaren chippar, avmaskas o.s.v det är inte 100% sant,för har nämligen tagit en bengal som kom från en uppfödare som gjorde allt detta, men nu inte längre får bedriva avel. 

MEN är ju betydligt säkrare!

Och sen att det borde kosta och att man sparar om man verkligen vill ha. Har haft katt hela livet. Tyvärr gick bengalen bord i somras. Och alltid skött om dom. trotts att jag aldrig lagt ut dyra pengar på inköp. 4 av katterna har vi fått gratis, och bengalen var det en summa på 1000kr. Alla har varit försäkrade och alltid haft det bra ( lite för bra ibland :) )

Så engångs summan kan ibland vara svår, men den månatliga mycket lättare.

Men nu förstår jag att pga att många kantänka sig en helt "vanlig" katt, så måste ju uppfödare höja priserna, för att komma nära +-0. Som sagt efterfrågan. Hoppas att alla uppfödare kommer kunna fortsätta. Man får väl se det som en hobby ( Inte många som går plus på en hobby).

Men tackar igen för svaren och märker att det finns en stor kunskapsbank på detta ställe. :D

#1 Jämför du med hästar? Du får ge mer för en renrasig katt än för en shetlandsponny! Sjukt!

Det är mindre än 15 % av katterna som är renrasiga.

#3 Hoppas du menar REN rasiga katter då..

#23 jag jämför med hästar ja, renrasiga hästar.  Har själv hållit på med hästar och vet att det nu i ekinomiska krisens fotsteg gjort människor tvugnen att nästan ge bortvissa hästar. Men en rashäst med "värde" ger man inte bort. Tävlingshästar t.ex. Även samma sak med blandrashundar osv- men man ifrågasätter sällan att en rashund eller häst KOSTAR mer, men en katt är på något sätt ett djur man fröväntar sig hitta "billigare".

Som #22 skriver så har jag aldrig lagt ut pengar på att köpa katt men de katter jag har ägt har aldrig saknat något och de har varit försäkrade. Det är just att ge en stor klumpsumma direkt som är problemet. Jag tror nämligen inte att rika blir bättre ägare eller att en person med massor med pengar skulle värdera en "dyr katt" mer. För dem är det ju "bara" 8000 kronor.  Så jaag gillar inte det argumentet riktigt- att ett högt pris ger bättre ägare- men däremot tycker jag att en kattuppfödare ska kunna få igen en stor del av summan de lägger ut på uppfödningen så det iallafall går runt och gärna lite till.

#26 Du kan köpa renrasiga shetlandponnyer för 2-5000 kr.

#23 Visst finns det alla sorters ägare till alla sorters katter - men faktum är att det mycket sällan är registrerade raskatter som efter försäljning hamnar i hemlöshet och får föda sina kullar i en buske tills någon eventuellt förbarmar sig över dem.

#27 just shettisar har alltid haft en ganska dålig status (och säljs hursomhelst som "barnhästar"). Låt oss byta ut "hästar" mot "Halvblod" så kanske du kan läsa min jämförelse utan att haka upp dig på "hästar".

#28 nej precis. Men som bondkattsägare har alla mina katter varit kastrerade och försäkrade, en del har rent av varit innekatter utan problem. Handlar ju om status- alla katter borde kosta 5-8k och uppåt.

# 29 Nej tack inte alla katter skulle kosta detta. De finns nog hemlösa katter som det är då skulle vi få ännu flera. Över 100.000 hemlösa räckor nog som det är.

#29 För att kunna kosta 5-8000 måste aveln vara begränsad och registrerad med allt vad det innebär i planering, utgifter och omsorger från uppfödarens sida. En katts värde går inte att mäta i pengar men en uppfödares insats kan värderas och det är den man betalar för när man köper en registrerad raskatt för 5-8000.

Jag tycker inte raskatter är dyra på några alls sätt! Ibland önskar jag att även blandraserna var minst lika dyra så som dom slits och slängs med, Och det tycker jag gäller även alla andra djur, Djur lever länge och den lilla summa som du ger är helt värt det.

#32 Håller helt med. Skulle inte finnas så mkt hemlösa och vanvårdade djur då. Tänk om katreringkostnaden skulle bli subventionerad, då skulle mycket vara löst

#30 försåtrinte hur du tänker där? :) Om alla katter kostade mer att köpa in- för det är ett argument, att det gör att ägarna är mer "rädd om den". Så skulle det väl inte öka hemlösa katt-beståndet?

Psyfus, du har fått bra svar i tråden redan men tänkte bara säga att jag har en huskatt som jag köpte för 3500kr. Det är ett lagom pris för huskatter, om dom är vaccinerade, chippade, besiktigade mm. En raskatt däremot kostar mer pga uppfödarens alla utgifter osv. Jag är ingen rik människa, men djuren går alltid först i mitt liv. Jag hade lätt kunnat köpa en raskatt för 10,000kr. Det är ju bara att man får spara ihop pengarna först :) det viktiga är ju hur det kommer bli i resten av kattens liv. Det är ju inte billigt att ha djur, men som jag brukar säga.. alla har olika intressen, tex motorcyklar, sport eller kanske fotografering. Det kostar mycket det också. Djuren är mitt intresse och då känns det inte alls jobbigt att det kostar mycket pengar :) Har man absolut inte råd att kunna spara ihop till kattens inköpspris så är det faktiskt bättre att vänta ett tag tills ens ekonomi blir stabilare. För både kattens och ens egen skull :)

Tyvärr spelar inte inköpspriset någon roll ibland när det gäller hemlösa katter. För några månader sedan när jag lämnade av kattmat till Djurens Vänner där jag bor så fick jag titta på katterna de hade inne. En supergosig, jättevacker, 2-3 årig birmahona (med stamtavla) satt i en av burarna då ägarna hade släppt ute henne för de inte ville ha henne kvar. Det var väl nästan tur att man inte har plats för en till, annars hade hon följt med mig hem! 😍

#36
Självfallet förekommer det också att katter som varit dyra i inköpspris också "överges" etc, MEN generellt är risken ändå MINDRE om man betalat några tusen för den, eftersom en del msk tyvärr tenderar att värdera sina husdjur efter vad de kostat etc.

#37 Absolut! Jag var rätt förundrar över hur någon bara struntar i katten, SPECIELLT som man har betalat flera tusen kronor för!

#36 Låter mycket märkligt och tvivelaktigt att en birma med stamtavla skulle ha släppts ut för att ägarna "inte ville ha den kvar"… Enligt djurskyddslagen är det förbjudet att överge sin katt på det viset, så man kan ju undra om det var ägarnas version eller om den uppgiften kommit från någon annan. En ung birma är inte svårsåld.

Visst kan även registrerade raskatter hamna på katthem av olika anledningar. Både i djurskyddsärenden och när ägaren avlidit, blivit allvarligt sjuk eller av andra skäl varken kan ha kvar eller ombesörja omplaceringen själv. En sak som är säker är dock att raskatterna inte behöver bli långvariga på något katthem.

En annan orsak till att raskatter hamnar på katthem är om ägaren slarvat med ägarregistreringen, trots att raskatter alltid id-märks som kattungar. Utan ägarregistrering är id-märkningen värdelös. Är ägaren dessutom långsam med att anmäla och annonsera katten som saknad finns en risk att den omhändertas som "hemlös" och omplaceras.

Jag hittade en bokad devon rex en gång på Stockholms katthems hemsida och lusläste annonser på nätet tills jag hittade ägaren som naturligtvis saknade sin rymling.

#39 Nej, det var vad ägarna själva hade sagt till katthemmet. Sen om det fanns någon annan orsak, det vet inte jag, men där satt i alla fall en superfin renrasig birma! Så hitta raskatter för 500 kr det går det också. 😉

Jag som vill ha sällskapskatter tycker 6.000-8.000 för en katt är dyrt, så löste det "billigt", eller ja hade snarare "tur", ramlade över 1 avlivningshotad katt, följt av 1 "vildkatt" och till sist kom det 1 vanvårdad omhändetagen katten, så blev inga dyra pengar för katterna, men fick betala kastrering, märkning, avmaskning vaccinera om dem, osv själv :)
Och 2 av katterna visade sig senare få sjukdoms problem och har kostat en del i veterinärvård.

Dem var ju inte heller kattungar, den yngsta var troligen 1 år, men det finns ju kattungar på tex katthem som bara kostar några tusen :)

Vill du dock ha just raskatt så kostar dem en del om du inte tar en vuxen omplacering :)

#36 fick du se stamtavlan eller hade ägarna lämnat den till katthemmet. Utan stamtavlan finns inget bevis hur renrasig katten än ser ut. För ett tag sedan hittade jag ett katthem som utannonserade en renrasig bengal. Då jag kontaktade dem och frågade om stamtavla fanns det ingen men ägarna hade sagt att de var renrasiga.

Sedan vet jag att de nångång har dykt upp äkta renrasiga katter med stamtavla på katthem men dessa tillhör undantagen. dvs är inte vanliga. Har även sett mindre seriösa katthem som försöker göra vissa katter mer åtråvärda genom att skriva ut raser som de tror katten har i sig. :(

#42 känner igen det där, ett katthem sa att de hade en katt med bengal i sig för att en uppfödare hade tittat på den och sagt att den hade det och den såg ut som en bengal. 

Hamnade i diskussion med en som just skaffat en hittekatt och sa att det var en helig birma, varför? jo för veterinären hade sagt det och nån kattuppfödare i vänkretsen och veterinärer kan man alltid lita på när det kommer till att bedöma kattraser. Med det resonemanget borde jag börja skriva ut att jag har en Manx varje gång någon frågar "vilken ras". Jag menar veterinären sa ju det…….

# 36 En birma som ägarna ha de släppt ut för att de inte ville ha den. Det tror jag inte på den är relativt lättplacerad och stamtavlan hade den med sig kring halsen när den blev utsläppt?😃

# 34 För att det redan finns över 100.000 hemlösa katter och det produceras hela tiden  av allas om vill ha en kull på sin lilla söta huskatt. Gå in på hittekatter och föreslå att de ska ta samma pris som uppfödare av raskatter  så får du se på deras reaktion. De skulle inte fått sälja en endaste katt.

När man köper raskatt så köper man en speciell ras och med ett speciellt temperament och utseende. En huskatt kan se ut hur som helst. Dessutom kan du gå tillbaka i stamtavlan och se föräldrar i 3 generationer och du vet att  de testats  för sjukdomar. Samt att de är vaccinerade och id-chippade.

Jag säger inte att huskatter inte är värda något utan att det finns över 100.000 som är hemlösa dvs det är ingen som vill ha dem däri ligger skillnaden.

# 30 Subventioner för en engångskostnad på 500-1200 kr? Har du inte det att lägga på din katt så ska du inte ha någon katt öht.

#46 menar mest att ie n perfekt värld skulle…tex ingne vara mer sugen på att ta hem en "renrasig katt" från katthemmet än en fin, frisk huskatt. Bara ägt huskatter, aldrig haft några problem med deras temprament eller sjukdomar, vilket därmeot så gott osm alla mina vänenr har haft- med sina dyra, eftertraktade rasdjur.

I en perfekt värld skulle en frisk huskatt (som kan se ut hursomhelst) vara värd någonting också. Men sen "lobbar" vi ju för att öka kattens värde och motiverar att man ska söka sig till uppfödare och stötta dem (och även katthem).

Sen svarar du på ditt eget inlägg, då du är dne som skrev #30.

# 47 Gratulerar till dina friska huskatter. Dessvärre kan jag inte säga detsamma. En fick jag avliva innan hon fyllt 5 år pga njursvikt en fick diabetes och foderallergi. Min brors katt dog knall och fall 5 år gammal mitt framför våra ögon.

Du tror inte att de är mer benägna att söka vård för sina dyrare katter.

Gud vad löjligt att ni ens börjar kommentera om katten hade stamtavla eller ej. Vem bryr sig? Allt jag ville få fram var att det faktiskt kommer in renrasiga katter också, herregud. Typiskt detta forum att hugga efter små detaljer som inte ens spelar någon roll…..

#49 det är mig du syftar på och ajg har hängt i forumet ca 24 timmar  :P Men ja, du nämnde att "ooh den vill jag ta med hem" för att den har stamtavla. klart man blir lite "OK" ba! :)

#48 då har du haft otur, och såklart förekomemr det en hel del inavel som inte är så bra på många ställen även bland huskatter. Men våra upplselser är alltså helt världskilda. Om raskattägare är mer bneägna att ta hand om sina katter? Det finns nog FLER kattägare som har huskatter och en dle är väldigt bra ägare och insatta, andra verkar knappt medvetna om att det bor en katt eller fler i deras hem :P

  Känner folk som utan att tveka tömt sina kontont för att rädda sin katt från döden, och lärt sig det vitkiga med att försäkra sin katt. Känner folk som avlivar katter för att de kissat inne en gång. Finns alla sorters djurägareoch jag tror, helt räligt, inte att raskattägare är något "finare folk".

#50 Nej, jag skrev att den ville jag ta med hem för att hon var så vacker och gosig. 🤔 Det är inte bara du som har kommenterat om att hon inte skulle ha haft stamtavla. Men jag orkade inte länka alla inläggen så det fick bli ett mer allmänt inlägg. :P

#51 antar att jag var en av dem du mena ;) bara för att den ser renrasig ut behöver den ej va de, jag antar att du ej missat alla 100% renrasiga på blocket utan stamtavla. Jag känner bara till en raskatt som såldes via ett katthem som hade stamtavla med vid köp..

Parningen av huskatter kommer aldrig att försvinna för det kommer alltid att finnas fattiga människor.

Bland dessa fattiga människor finns både seriösa (som skulle dö och ha råd med en raskatt) som jag. Samt oseriösa.

Det finns både seriösa och oseriösa bland de "rika" också och de oseriösa skaffar raskatter av två olika raser och skaffar kullar, och de säljs som huskatter…

Förmodar att du även avser mig då jag frågade om katten hade stamtavlan kring halsen när den  släppte ut. Skillnaden mellan en raskatt och en huskatt är att en raskatt har stamtavla.

Jag vet ett katthem som haft 5 raskatter varav 2 just nu som har stamtavla.

#54 Mustangcab - Nej, jag menade inte ditt inlägg (jag förstår nu vilket du menar, men jag hade inte läst så långt i tråden då). Min fråga väcktes långt mycket tidigare i tråden. Redan vid Gur4m1's inlägg nummer #6.

#52 #54 Nej, stamtavlan hade visats för katthemmet och fanns där, kan vi släppa detta nu? Jag vet skillnaden på raskatt och huskatt. Jag är inte så naiv att tro att bara för att hon såg ut som en birma så är hon en raskatt. Jag har själv två birmor med stamtavlor.

Jag tycker bara det var onödiga kommentarer bara för att chansen att en raskatt hamnar på katthem är liten. Det händer faktiskt….

#53 är inte fattigt folk som är problemet egentligen, fattiga männsikor kna fortfarand evara bra ägare som du säger :) Det är de som är lata och/eller okunniga. Mina föräldrar var otroligt okunniga om katter så jag växte upp med en okastrerad utekatt som förmodligen inte hade fått åka till veterinären annat än för avlivning om den skadat sig mycket allvarligt. De älskade katten men det fanns ingen google på den tiden och det man visste om katter var det man lärt sig av sina föräldrar eller hört av andra "Katter klarar sig själv ai veckor, katter har nio liv, kvuxna katter är det ingen ide att kastrera,det är djurplågeri att ha innekatt" osv.

Själv är jag fattigare än mina föräldrar men anser mig ha "lite mer koll" och ser till att göra vad jag kan och tycker är bra för mina katter (och andras trevnad). Så det handlar om medvetenhet, och där är rika människor minst lika clueless ibland, men ja. Köper man en raskatt för att man har råd så får man ju oftast även en uppfödare på halsen som ser till att man är medveten om vissa saker vare sig man vill eller ej. Köper man en katt på blocket precis som "man alltid gjort" om än med hjärtat på rätta stället- så ….händer ju inget om man inte själv väljer att söka information. Precis som med alla djur man köper i en djurbutik.

problemet finns även bland de som köper marsvin, hamstrar, råttor "oj..ska de gå en och en, men ojsan…det förklarar varför en av hamstrarna dog så snabbt"- (och andra skräckexempel) och hamstrar med allt tillbehör blir en nätt summa och är inget en "fattig" familj impulsköper. ;D  Nåja, jag har pestat ner den här tråden nog mycket nu  med "klasskamp"🤪. Vi alla älskar våra katter, annars skulle vi nog inte hittat hit till att börja med ^_^

De flesta huskatter är bara…just huskatter, i generationer, utan någon påtaglig "raskatt" i någon nära släktgren- skulle jag vilja påstå :)

#53 Oseriös uppfödare är för mig, inte bara de som parar fram icke renrasiga djur- utan de som avlar på opassande rasdjur, inte följer upp sitt avelsarbete osv. En uppfödare osm skulle börja korsa raser med raskatter lär ju utteslutas rätt raskt från raskattsföreningar som de är med i? Allt utan stamtalva är "huskatt" men för mig som bott på landet är huskatt =bondkatt. Katter som pasarts pö om pö i generationer som sagt. Kanske egentligen ibland nästan en, om än brokig, ras för sig? ;) "håll bondkatten ren från raskatter!"    För tyvärr har dessa bondkatter sällan dött av sjukdom, livet är nog så hårt.

Jag håller med dig fullt ut, Gur4m1! 👍

#57 Jag håller med om att man ska hålla "bondkatten" ren från raskatter, och det görs genom seriös och registrerad avel av raskatten Europé. Europén har sitt ursprung ur och ÄR utseendemässigt den traditionella svenska bondkatten (om än med ett mer genomgående estetiskt utseende när det gäller proportioner, och med raskattavelns alla fördelar när det gäller hälsoaspekter, seriöst avelsarbete och omsorg om katterna).

Var kommer idén ifrån att bara rika människor kan ha råd med raskatt? Jag är en student och har två. Om man inte har råd med att spara ihop till inköpet, hur ska man då ha råd med mat och sand, och betala för försäkringar och veterinärvård och sånt? Man får helt enkelt spara ihop och kan inte köpa djuret på samma dag man hittar annonsen. Är också hundar för rika personer för lycka till att lätt hitta en hund som är gratis.

#60 spara kan väl alla, själv levde jag på soc i några år och då FÅR man inte spara så det var inget alternativ. ÄNDÅ har jag haft råd att ÄGA katt med mat, sand och försärking. Är det så svårt att få ihop den matten? :) Studerar man får man många rabatter, kan jobba extra om man är väldigt hurtig och man har möjligheter att bo billigt. Studenters "fattigdom" är vida överdriven om man känner att man har råd att sparaihop till en katt. för hur hade du råd med det då, sand, mat och allt? Om du var tvungen att spara till katten? :))

#59 precis sådana katter jag tänkte på :) Har en egen hemma (men inte raskatt- utan han adopterade mig coh ser precis ut som på bilderna när man googlar Europé :) Vem vet, han kanske ÄR rasEuropé, vet ju inte jag, då han som sagt flyttade in hos mig, jag vet vem förra ägaren är men denne vägrar svara på kontakt (Katten är alltså överlåten till mig som ny ägare, genom lag, jag låter inte alla förbipaserande katter flytta in hos mig).

Hoppas TS fått svar på sina funderingar  :)

#61 Medan man sparar till katten så lär man ju sig att lägga undan det katten lär kosta varje månad tills man får den? Och om de som inte kan spara p.ga soc, så är raskatter och hundar endast för rika personer?

Och du verkar veta min ekonomiska situation, visst. Du har ingen aning, och det känns förolämpande att du säger att min fattigdom är s.k "överdriven", särskilt när man är funktionsnedsatt och kan inte jobba. Nej, jag är absolut INTE rik.

#63 du nämnd eINGENTING om funktionedsatthet (och vad innebär det, du kan plugga men inte jobba?), utan du beskrev dig som just student och körde studentkortet med "jag är student och kan ändå spara pengar" och alla studenter har samma grund i bidragsbiten? :) Jag har levt som student och min pojkvän lever som student just nu. Jag har levt för mindre än det, man får som student medbidragsdel och studentlån. En som studerar FÅR spara pengar, en som lever på soc får(kan) inte spara större summor över en längre tid, man har ingne buffert- hade man kunnat ha det så skulle de där 8k såklart gått till hyra och mat den månaden istället för ett kattköp. Men det hindrar inte en att kunna använda pengar på en katt varje månad- för en katt kostar iallafall inte 1k+ för mig varje månad. Att kastrera är ju just runt 1k och det har jag kunnat ombesörja, även om man behöver få igneom försäkring så går det säkert att lösa den dagen, den sorger.

Är man funktionsnedatt (vet ju int ehur gravt du är det, jag har ADHD utan att få någon hjälp alls och vill inte bli stämplad av AMS) får man säkert stöd från annat håll om man inte kan jobba? Eller menar du att du levt på socialbidrag och ändå kunnat spara pengar för att köpa två katter för 8k styck? Jag står kvar vid att studenter ändå oftast har det bättre än någon sm lever på socialbidrag (eller är uteliggare- och uteliggare är nog olåmpliga djurägare i överlag eftersom de inte ens har en trygg inkomst för dagen). En som lever på soc är "fattig" men har ändå tak över huvudet och mat på bordet om en är rädd om sina pengar och jag har aldrig sett min katt som något svårt att sörja för.

Det är inte en mänsklig rättighet att kunna köpa en katt närhelst man får lust till det. Så länge möjligheten finns att få katter gratis eller för en 100-lapp kommer katter värderas lågt och behandlas därefter.

Billiga och gratis katter kommer alltid att i stor utsträckning impulsköpas utan eftertanke, avlas på för att kattungar är "söta" eller för att kastrering känns som en onödig och hög kostnad (dessutom måste man göra sig besväret att boka tid och se till att katten kommer till en veterinär). Om katten (som naturligtvis är omärkt och inte finns i något kattägarreister) försvinner orkar man inte söka efter den eller annonsera - "det är ju bara en katt och de försvinner ju ibland…". Uppvisar katten något beteende som ägaren tycker är tråkigt eller jobbigt är avlivning den lösning som ligger närmast till hands.

Alla bör inte skaffa katt och kan man minska impulsköpen och göra inköpet mer kännbart kommer färrre att göra det.

Angående det att folk som har pengar skulle vara bättre ägare….

Det här är min vardag (se länk) jag arbetar på djursjukhus och VARENDA dag har vi prisdiskussioner med kattägare som inte har råd att betala vården för sin katt, och de som inte har råd har också mycket ofta ingen försäkring

http://katter.ifokus.se/discussions/530bb5cace12c42e2d001f23-urinkristaller-akut?discussions-1

Jag säljer mina katter för 8500kr (sällskapskatt) och det dubbla till avel. För mig är det en viktig aspekt att köparen har en god ekonomi

#66 såklart, de som har huskatter är förmodligne fler. Det är en viss attityd bland en del människor- i bostadsområdet i en norrbottnisk stad där jag växte upp (ok,,,stad är väl att ta i. I ett litet samhälle!) där var attityden ungefär denna:

1. Katter ska vara fria, det är deras rättighet, det är deras SJÄL, en instängd katt (innekatt) är plågad. Jag gick runt med min katt i sele (bodde i bostadsområde med hundar, arga grannar osv) och jag vet inte hur ofta jag blev utskälld av vuxna människor (själv var jag 13-15 år) för att jag så sadistiskt försökte tämja katten till lydnad (katten hade ingenting emot att gå i sele med mig). Grannen adopterade vår utekatt för det är tydligen KATTEN som bestämmer vem som äger den.. dvs genom att de började mata den och lät dne gå in hos dem. då var han deras. Vill se samma resonemang på djur som hundar och hästar."Din ponny står i min trädgård…öh..nu är den min! yey!".

2. När jag förklarade för en tjej varför jag tyckte det var åt helvete att de skulle avliva en kull kattungar men INTE kastrera mamman, så tyckte hon att jag var helt STÖRD som kunde tänkas göra ett så HEMSKT ingrepp på kattmamman. Kattungar äre ju bara att döda när man inte får iväg dem till nya ägare.

3. Katter klarar sig alltid, d ebehöver inte oss för mat, skydd, värme…hälsovård. De kan leva på möss och  småfåglar några veckor skitpraktiskt husdjur när man har sommarstuga och inte vill ta med katten.

4. Kattens populäritet verkar vara just denna "frihet" man har som djurägare med just katt- just för att katten är ett djur vi alttid haft omkring oss men inte direkt _levt_ med som vi gör idag.

Så i mina ögon handlar det mer om okunskap än om ekonomi. Men ja,  spenderar man mer pengar på en katt så kanske man också är mer benägen att inte bara släppa ut den vind för våg och se om den känner för att hitta hem igen.

Kort sammnfattat är ju att det finns ju idioter och det finns folk. Att äga djur, ha barn, få ha sex…inget är en rättighet. Men jag kvarstår vid att ett högt pris inte är ett argument för att öka kattens status (för det hjälper ju bara raskatterna?), att ta ett högt pris "bara för att" ser jag inte som rimligt, därmeot att få en viss vinst och få igen utgifter är ju vettigt och då hamnar man ju ändå vid flera tusentals kronor vilket som.

Det är inte fattiga utan en viss attityd som är avgörande. Min granne var inte fattig men han hade ihjäl både katter och hundar på samma premisser som räknades upp att "fattiga" gör. En del köper inte blocket katter för att de inte har RÅD med en raskatt, de anser bara inte att en raskatt är VÄRD den summan.

#64 För att alla studenter är olika, och varför kan en funktionsnedsatt som inte har kapacitet att jobba (just nu?) inte plugga? Är förvirrad. Och bara för att vissa studenter, som kanske har tur som får rabatter, klarar sig fint på sina pengar, betyder det inte att alla är så. Känner flera studenter som klarar sig med nöd och näppe fast de har små utgifter. En rik person är övre medelklass och mer, vilket en student INTE är.

Dessutom kostade mina raskatter inte 8000+kr. Ena gick för 3000 (en litet äldre kattunge) och den andre för 6000kr. Det tog sin tid, men det gick. Man kan nog få det billigare om man köper en "pensionerad" avelskatt eller en omplacering.

Så man behöver absolut inte vara rik för att ha råd med en raskatt, eller hund, eller vad tusan. Dock kanske inte alla har möjlighet till att köpa sådana dyra djur, men det är inget som är endast för den s.k överklassen.

Håller f.ö med det du skriver i #67, mycket ligger i att människan i b.la Europa har hittills bara levt bredvid katten men inte med katten, och därför har folk alla sorts idéer om den "fria katten", och att det är djurplågeri att ens lära den disciplin. Och en katt ska gärna vara gratis och är en sorts rättighet. Huskatter bör få kosta och kan lätt höja dess värde om priset högre, men inte på fel sätt som görs nu (dessa s.k blandraskatter som kostar nästan lika mycket som en raskatt bara för att de oftast har påstådda raskattsprocent i sig).

# 65 Du har så rätt så😃

#68 var itne meningen att få det att låta som att man inte kan plugga bara för att man inte kan jobba, menar mer att många studenter jobbar etra för att dryga ut kassan men de flesta klarar sig utan att jobba också :) Man lever tight men jag som själv levt på soc i några år (jobbar dock nu, men inkomsten är densamma ;) ) har upplevt att det är ungefär samma ekonomi men skillnaden är alltså att de som lever på soc (vilket många gör idg och räknas som fattiga enligt mig) därmed inte kan spara buffert. Säger inte att katter är en rättighet eller att priset ska sänkas för att jag ska ha råd att köpa en- jag säger bara att en fattig kan visst….ÄGA och SKÖTA en katt på ett bra sätt under loppet av ett år- som en som t.ex sparar ihop en klumpsumma och köper en dyr katt. :) Jag kan inte fixa en stor summa på 3k (får inte helt enkelt). Så visst, det kan bli problematiskt om man måste till veterinären för någonting stort men det är sådant man löser då.

# 70 Men som du får soc så  får du  det 12 månader om året om du behöver. En student har ingen försörjning om de inte får något arbete under sommaren.

Skrev ett inlägg men tröck på fel knapp så det raderades. Iaf. Studenter får ofta studentboende med gratis 2 månader under sommaren, de har massor med rabatter på allt från kollektivtrafiken, gymkort till pizzor :P (jag bor i en studentstad). Alal jag känner osm studerat och tar både bidrag och låndelen, har haft bättre ekonomi än mig i överlag. Det finns inga rabatter för soc-bidragstagare.

# 72 Det är inte många studenter som får 2 månaders gratis boende. Fråga de i Lund som tältar i brist i på boende. Här har de i alla fall boende till dem. Att man tar både bidrag och lån innebär att man måste betala tillbaka. Har någon krävt tillbaka de soc-bidrag du fått? Det är möjligt att det finns rabatter för studerande men det betyder inte alla studenter har råd att utnyttja dem för den skull.

Hörde igår på Sydnytt att en student går back varje månad. Som soc-bidragstagare har du i alla fall rätt att få hjälp med extra utgifter som ex tandvård som är akut. Det får inte studenter.

#73 de med studentboende skrev jag (iaf i orginalposten och det var så de tvar tänkt) nuär de tju bostadsbrist, många tudenter bor därför hemma - eller om man lever sambo-så borde ekonomin gå ihop och efteroms man inte studerar på sommaren så finns ju en öppning för att sommarjobba? osv. De flesta studenter har ju kanske inte det problem som #68 har, som gör att hon kan studera heltid men inte jobba som vikarie under sommaren. Pluggar man inte får man jobba? Även är gynnas studenter ofta i arbetslivet framför de som oftast är lågutbildade , arbetslösa och lever på socialbidrag.

just saying… Studenter är fattiga. De som lever på socialbidrag är fattiga, Vet knappt vad vi argumenterar om just nu?

#72 jag har fri hyra under sommaren, med det menas att jag betalar halva hyran i juni, inget i juli och halva i augusti. Jag måste jobba på sommaren för det finns andra utgifter som inte gör uppehåll under sommaren samt måste hyran i augusti betalas innan man får CSN-pengarna liksom betalning av studentlitteratur och liknande. Jag har ändå tur som har en rätt billig studentbostad, hade jag haft en dyrare hade ekonomin varit ännu mer ansträngd.

Jag har inte läst igenom alla inlägg i den här tråden, utan svarar på TS fråga i första inlägget. Jag tycker inte att raskatternas pris har stigit alls på många år. Jag köpte min första Ragdoll år 2006 för 7000 kr och i dag 8 år senare är priset detsamma…

#70 Jag har tur som får bidrag men även då kan det va tight, då jag bor ensam i en lägenhet där jag betalar hyra varenda månad året ut. I vilket fall som helst så är båda vad man kan kalla fattiga. Jag argumenterade helt enkelt emot att raskatter, hundar osv. är för rikemansfolk.

Men jag skulle vilja se huskatters priser öka, dock till en sådan prisnivå som täcker utgifter som har lagts ned på kullen. Som sagt ska en huskatt inte kosta 3000-4000kr som max avmaskade för att det oftast påstås en massa raskattsinslag i det, för det är enligt mig helt fel. Det hjälper inget för huskattens status och pengar hamnar i försäljarens ficka, det som skulle lagts ut på kattungarna.

Ingår inte kejsarsnitt i försäkringen? De gör min för hunden.

#78

Jo, ett kejsarsnitt ingår.