Ta det lugnt med plutten och låt det ta den tid det tar! Endel behöver flera dagar och kanske t om upp till ett par veckor att vänja sig!

Börja med att låta plutten vara ensam i ett rum utan andra djur i närheten och bli trygg med er människor bara först.

Sedan kan ni introducera en av kissarna, någon som är snäll och som ni tror kommer ta sig an den lilla! Ge den äldre kissen tid att vinna pluttens förtroende i lugn och ro. 

När liten är trygg och har en vän i den kissen kan ni introducera de andra djuren en och en när ni ser att plutten inte blir allt för skräckslagen av att ha dem i närheten.

Men se till att ungen hela tiden har ett eget litet skyddat område där den kan känna sig trygg och spana på de nya "kompisarna" ifrån när det blir för läskigt! 

Lycka till! 🌺

#1 Bra råd. Lyssna på Tjeja! 😉

Var så jag tänkte va skönt att få lite backup på sin teori :) Tråkigt bara att han är så rädd för samtidigt försöker han smita ut till oss andra :(

Riktigt härlig uppdatering! Den lille plutten och den äldre katten på 4 månader är kompisar! Vi satte en nätdörr för dörren så han kunde iaktta på säkert håll med godis till bägge och efter bara några minuter blev det lekfullt istället för rädsla. Så nu rusar de runt och leker :) plutten är fortfarande rädd för hundarna så de får han kolla in via nätet ett tag till ;) så ser han sin kompis leka med hundarna utan att vara rädd :)

Vad roligt att läsa! :D Så skönt för den lilla att ha en kattvän att ty sig till redan!

Kattungar som tagits från sin mamma är så gott som alltid rädda, de har förlorat sin trygghet!

Men.. du har gjort rätt.. den skall få en ny trygghet hos dig och hos de andra djuren.

Stäng in alla andra djur i burar och låt kattungen kika runt och dofta på djur i bur.

Folk borde inse att dom är rädda.. Det kan ta jätte lång tid. tog ett halvår innan vår hemlösa Kisenkis (som han heter) Vågade komma fram till oss. Mager och blodig, När de gick 7 månader ville jag ge upp, jag ville se han bo hos oss, få mat i magen varje dag och ligga i min säng istället för det frostiga kalla berget utanför. Var ju rädd att han skulle bli Överkörd. Tog in han ibland för att vänja honom. Han skrek och ville ut varje gång. Men en dag i januari beslöt han sig för att stanna inne :) Han kastrerades och kontrollerades. Snart ska han få sin andra vaccin spruta och nu ligger han här på min matta bredvid mig och myser i värmen. Han är skygg för de andra som bor här och följer efter mig som en hund. Men jag VET att han kommer sluta vara rädd för dom en dag. DET! TAR! TID!

#8 så härlig historia. Hatten av för dig! =)

Han är ute med oss om dagarna nu. :) så länge hundarna ignorerar honom så är han nyfiken på dom men så fort dom visar intresse blir han sur ;) Här busar han (svart/vit) iallafall med sin storebror Pysen som är svart :)